Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

onsdag 5 maj 2010

Kör så det ryker

Fasiken vad läskigt det är att springa fort. Att inte få gömma sig i tränarrollen och peppa andra till stordåd... utan att själv vara den som måste prestera!

Efter en superhärlig Bibimbap till lunch med Lilla Duktig, några knäckemackor och en apelsin på eftermiddagen (och massor av vatten) ansåg jag mig energifylld. Icke desto mindre skraj för 400 metersintervallerna som stod på schemat. Med kollande Coach Ken.

Tog en lugn uppvärmning i dryga 5 kilometer. Lät mig drillas av dagens tränare Tone som körde löpskolning och stegringslopp med oss. Sen var det dags. Mitt mål var att köra 400 metersintervallerna på 1:30. Jag ville greja 8-10 stycken. Bara att leverera.

Fick blodsmak på fjärde intervallen när Coach Ken anslöt. Han peppade fram mig efter kurvan mot sista raksträckan. "Bra Mia, tryck på nu - du håller hela vägen!". Den 7:e intervallen gav känsla av "trampa vatten". Mjölksyra förstås. Grejade den 8:e, hakade på förslaget om en nionde. Efter denna intervall var jag totalt slut. Under passet uppmättes den högsta pulsen till 177 - rätt högt för så pass "korta" intervaller. Jag fick förlänga ståvilan mellan intervallerna för jag hade svårt att få ner pulsen. Detta kan bero på att TEC's 16 mil fortfarande sitter i kroppen. Jag valde en längre vila för att greja mina intervaller snabbare - gjorde jag det då? Kolla in det här!

Jag sprang alltid samma bana runt Zinkensdamms IP men sträckan varierar hej vilt. Jag är i alla fall glad att spannet bara låg mellan 1:28 - 1:31. Jag är nöjd med passet - nu är det bara lätt löpning som gäller till lördagens tävling.

Lätt och lätt - det blev ett grymt bår-bärar-pass med Spyfys på NMT imorse, där Ultra-Bernt gästspelade. Tur att jag inte springer på armarna!

12 kommentarer:

Ellinors dröm sa...

Är det Garmin du använder? Det är ingen idé att köra sträcka med den på en löparbana. Den kan inte mäta så exakt runt. Ett varv=400 m (om nu Zinken gått ut med att den ska vara 400m). Vad hade du för vila?

Du höll dig till plan. Knappa 1:30 i snitt. Bra.

Jossan sa...

Snygga intervaller Mia!

Sirpa sa...

Bra jobbat:)

MarathonMia sa...

Ellinor: jag vilade 30-45 sekunder, eller tills pulsen var under 140 - tog lite längre tid ibland. Kanske bättre att skriva i 400 på alla i fortsättningen och gå på tiden istället.

Tackar tackar ni andra!

Jossan: såg du mitt svar till dig?

Jossan sa...

Mia, tack jag har läst och tagit till mig dina kloka visdomsord :)

mina sa...

Vad snabb du är! Jag älskar korta intervaller. Kanske får det bli det ikväll... sådär så man nästan bara vill kräkas...

jumper sa...

Ställde mig spontant samma frågor som "Ellinors dröm". Det är klart innerbanans varv (egentligen c:a 30 cm ut) är 400 meter om det är markerat så. Var det mycket folk ivägen så att du fick zickzacka ut på andra och tredje banan. Men 395 meter blir svårare att springa.

Snyggt sprunget annars. Är själv mycket förtjust i banintervaller, men jag har alltid joggvila, annars skulle jag rosta ihop av ålder emellan varven. Det fiffiga med joggvila en viss sträcka är att vilotiden automatiskt anpassas efter behovet av återhämtning. Mer flåsighet ger långsammare jogg och längre vila. Ville bara säga det. Fast Ken och du har så klart helkoll.

MarathonMia sa...

Tack Jumper. Nej coachen ville att jag skulle ha kortare ståvila. Men jag krävde längre vila för att greja tidern och inte säcka ihop. Det kändes viktigare att greja intervalltiderna - fast jag hörde idag att medeldistanslöpare ska köra 400ingar med kortare vila...

Joggvila är annars toppen - lättare att få upp farten än att börja från stillastående. Jag föreslår det för coachen nästa gång :D

jumper sa...

Ja, hälsa från jumper så mjuknar han !!

Anonym sa...

Tack för att jag fick gästspela på NMT Mia :-) Verkligen ett härligt gäng, förstår varför du vill va me där. ALLA kämpar järnet!!! På jympan kan man se deltagare som håller en lägre nivå än ledaren ... Men kanske bättre flyt på jympan, det blev en del instruktion på NMT som tog träningstid, och kan man inte göra den lite socialare med mindre diciplin!? Det passade mig bra att träna på morgonen idag för varken igår eller idag kunde jag träna på kvällen :-) Köper inte NMT-västen imorron, har ju gratis friskiskort och tycker det är smidigt att köra både fysträningen och löpningen direkt efter varann. Du är otroligt stark som kör både morgon och kväll!!!
Kram från Bernt :-)

Marre sa...

Jizzzzez vad du är znabb, znabb-Mia! Imponerande.... Hmmm, kanske ska våga ge mig iväg till en bana och springa ett varv eller sju.

MarathonMia sa...

Bernt: Det var ett nöje att ha dig där - du var ju tokstark! Fast det förstås, en man som kan stå i plankan i 13 minuter grejar väl det mesta. Alla pass är olika, ibland mer disciplin, ibland mer parövningar, gruppövningar. Några gånger helt individuellt och andra helt socialt. Det är kanske därför jag inte tröttnar. Jag ska ordna till ett specialpass för löpare en lördag (som inte krockar med en miljon tävlingar ;) hur nu det ska gå!). Jag är glad att du testade!

Marre: Klart du gör! Att springa på bana gör att man känner sig som en löpare på riktigt. Knas.