Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

fredag 30 april 2010

TiotusenkilometersService

Efter det senaste årets anemi*-fall bland tränande tjejer i min närhet tänkte jag att jag skulle kolla upp mina egna värden. Eftersom jag inte har friskvård så bokade jag in en service hos Doktor Anna.

8 dagar efter TEC och 16 sprungna mil borde ju kroppens alla depåer vara tömda. Eller? Mest nyfiken var jag på mitt HB-värde och mina järndepåer. Doktor Anna har kännt mig sedan jag var 17 år och vet vad jag sysslar med som hobby nu. Att jag springer lite. Och att jag faktiskt varit rökare. Och festat en hel del. Varit "lite" överviktig...men gjort en kovändning och blivit...hmmm lite smått annorlunda än förr.

Hursomhelst.

Proverna togs den 19 april och jag fick gå igenom resultaten idag. Mitt HB-värde då var 130, järndepåerna perfekta. Vad som avvek i den kompletta blodanalysen var en aning förhöjda vita blodkroppar och en förhöjning av cellnedbrytning (förlåt om jag använder fel fackterm) i levern. Detta kan man få av nyss intagen alkohol eller hård träning. Eftersom jag inte druckit alkohol sedan februari och jag sprungit TEC bara en vecka innan så var ju svaret givet. Värderna var bara strax över referensområdet och inget farligt alls.

Njurarna ska tydligen hjälpa till att ta hand om slagget från löpningen och cellnedbrytningen – och det tar sin lilla tid. Doktor Anna tyckte att återhämtningen i det här fallet gått riktigt snabbt – snabbare än normalt vid en sådan påfrestning som 16 mil och nästan 24 timmars fysisk aktivitet på raken. Hon blev intresserad av att se hur långt jag kommit nu, 3 veckor efter loppet och skickade iväg mig på nytt test. Jag gillar egentligen inte stick men blev medentusiastisk i att få reda på om levern och njurarna redan reparerat mig på insidan.

Jag tror att smart träning, att lyssna på kroppens signaler och rätt mat har hjälpt till att bygga evighetsmaskinen. Att kunna balansera in livets alla glädjeämnen och veta att jag är stark och kroppen bra på återhämtning att göra det jag gillar allra mest - Utmana mig själv - gör att jag idag känner mig tacksam. Otroligt tacksam. Nästan på gränsen till religös - eller i alla fall SuperWoman Light. Tack kroppen!


*) anemi kan visa sig genom lågt HB-värde, järnbrist och i vissa fall blodbrist. Detta innebär att järndepåerna är låga och man blir trött och svarar inte på träning. Springer man väldigt långt/mycket eller ökar sin träningsdos drastiskt kan man drabbas av detta. För att undvika dåliga järnvärden räcker det med att äta kött, broccoli och blodpudding då och då. Man ska inte själv medicinera sig med järntabletter då järnförgiftning kan ske. Börjar du känna dig ovanligt trött och hängig kan du ta HB-värde på din vårdcentral.

5 kommentarer:

Träningsglädje sa...

härligt att höra att du är frisk i både knopp och kropp!!!!!

MarathonMia sa...

hmm - tog bara järntest - inte hjärntest ;)

marathonjohan sa...

Bra att få en sån genomgång lite då och då. Man kanske gör det för sällan??

anneliten sa...

Du sköter din kropp på ett utmärkt sätt och det ska man - ta vara på själens "fordon" liksom. Jag tror tyvärr att vissa människor tar bättre hand om sina bilar än sina kroppar.

MarathonMia sa...

Helt sant Anneliten - att lägga ut tusentals kronor på bilen svider lite i 5 minuter- att lägga ut lite på sin hälsa finns inte i tankarna.