Efter 7 timmar och 51 minuter lämnar jag och Zebban skogen och dimman för att komma i mål!
Foto: Underbara Evelina. Tillsammans med Coach Ken och sin (Evelinas) pojkvän Magnus åkte de hela vägen för att heja fram mig de sista 50 metrarna. Vilka vänner!
6 kommentarer:
Efter så många timmar orkar du med ett Stina Dabrowski hopp =) Jag skulle ha rånat den där något knubbiga herren till höger i bild, det första jag gjorde efter en sådan bedrift.
Gratz!!!
Peace Love och Löparskor
Snyggt twisthopp!
Helt galet bra! Så långt (i dubbel bemärkelse) kommer jag aldrig.
Grattis till din prestation!
Jag försöker bygga pannben men mina prestationer känns väldigt blygsamma i det här sammanhanget. Löpning är inte min grej men jag försöker i alla fall få upp konditionen. Kan jag räkna det som pannbensbyggande att jag lyckades jogga 16 minuter utan att stanna den här gången när det bara gick 7 minuter förra gången?
Jag vet inte vad sträckan blev men i alla fall betydligt kortare än 7 mil...
Jesper: Jag blev lite rädd för den knubbiga gubben till höger och hoppade av rädsla!
Björk: TAck - det var menat rakt fram men kroppen löd inte...
Lars: It's all in your head. :)
Eva: Du är en vinnare. Ät elefanten i bitar. Du har ju mer än dubblat din insats - så långt grejar ju inte jag direkt! Klart du har byggt pannben - och ett lite friskare, gladare hjärta.
vad kul att det gick så jäkla bra, och extra kul för zebban som haft sån otur på en del lopp! Ni rockar! Puss och kram!
Skicka en kommentar