Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.
torsdag 17 februari 2011
Jag flyttar min blogg!
Uppdatera din favoritadress till: http://bloggaromtraning.se/marathonmia/
Välkommen!
onsdag 16 februari 2011
Brev från en norrländsk adept - Tacksamhet.
Linda - tvåbarnsmor från Luleå med en vilja av stål och en stor glädje över att först ha deppat över sina tider på tusingar till att inse att hon samma vecka slagit coachen... Anar jag en liten Tusing-utmaning här? Foto: Linda
"Förut ville knoppen, men kroppen hängde inte alltid med. Sen jag "träffade" dig Mia så vill kroppen och då har knoppen inget val:) Du har skapat ett behov hos mig, bra va? -26,3 grader och jag brände av 7 km ikväll. 1 km mer än vad schemat sa idag! I och med att jag begav mig ut så har jag egentligen bara missat ett pass och det var långpasset i söndags. Så då känns det inte så farligt längre. Tusen tack för dig coachen!
Kramar Linda"
Det handlar om att frigöra drivkrafter. Linda ville att jag skulle berätta att det är min förtjänst, men det är ju inte riktigt sant - för drivet finns inom oss - inom henne, någon behöver bara hjälpa till att glänta på dörren. Här har Linda gjort jobbet själv och tagit cyberhjälp. Oavsett hur långt avståndet är mellan människor kan pepp, önskningar, push och ork färdas genom Kosmos. Min egen drivkraft är Glädje - Glädjen till livet, till kroppen, till löpningen/träning. Glädjen att människor vill dela med sig av sina historier och Glädjen till energi. Glädjen att hjälpa andra och därmed boosta mig själv, Glädjen att känna att "I make a difference" och att jag sänder positiv energi. Glädjen att få känna riktiga känslor och vara nere ibland och låta dalar och toppar utgöra ett fantastiskt liv.
Tusen tack för DIG Linda, och alla mina andra adepter, tack till er som läser bloggen, tack som fan alla i min närhet - ni förgyller och förstorar min vardag - om jag bara förgyller er en bråkdel av det så är jag nöjd.
tisdag 15 februari 2011
Man får inte roligare än man gör sig...
Jag tar ofta alla tillfällen i akt för att förgylla tillvaron. Inget undantag idag. Foto: JavaWoman
Jag befinner mig på ett event med 1050 registrerade personer. Av dessa är 48 kvinnor. Det innebär 1002 män. Jag gör det bästa av situationen och snyggar till mig så gott jag kan...
Känner mig väldigt nära mitt vanliga jag när jag flyger runt bland herrarna som JavaWoman. Ikväll när orkestern slutat spela och salongerna släcks ner ska jag svida om till min egen SuperWomandräkt och springa lugnt och ledigt runt Kungsholmen. Sakta, sakta ska jag ta tillbaka lusten. Lusten till löpning. Jag fick nämligen två nätters sömn i Alla Hjärtans Dagpresent av dottern och nyttjade den första igår natt. Utvilad och balanserad är jag nu tillbaka. Redo för nya val.
Yihaaaaaaaaaaaaaaa!!!!
måndag 14 februari 2011
När det blir tråkigt...
Olika mönster... Bild lånad från Internet
Det som fungerar och är roligt behåller jag gärna. Men att vara "smart" och boka in tjänsteresor så att övrig träning ska fungera visade sig vara nära-döden för mig. Förra veckan gick jag upp före 5 varje morgon, och flyg/transer och annat som hör tjänsteresor till gick inte så smidigt som jag väntat. Hem sent, mycket väntan och till råga på allt smög sig stressen på när jag glömt strömkabeln till datorn, batterinivån var låg och en deadline låg och lurade.
Min kropp är van att sova 6 timmar varannan natt och 8 varannan. Jag vågar inte ens räkna ihop hur lite jag sov förra veckan. Det bygger inte en stark kropp bra muskler och ett utvilat sinne. Detta har resulterat i att min återhämtning har inneburit noll träning. Inte ens en liten återhämtningsjogg. Sov över NMT imorse och börjar om på ny kula. Göra nya saker för att hitta tillbaka till det roliga, bryta mönster. Startade med att kasta min disfunktionella äggkoppar som jag köpte 1989 när jag flyttade hemifrån - krejsi som fan för att vara mig.
...fortstte sedan i ny stil med att tacka ja till Bikramyoga på torsdag... hjääääälp! Säger precis som Funrun/Mary - position 13 ska jag nog klara av.
söndag 13 februari 2011
Ful, fet och tråkig...
Bäst att snöra på sig skorna, springa bort attacken av formsvacka och icke-ork.
På återseende.
fredag 11 februari 2011
Bygga eller Bränna pannben?
Nej, igår var det inte särskilt soligt, fast dock väl vinterlöpning! Foto: www.hansberggren.se
Skulle inte tro det. Står det tusingar på schemat så kommer folk. Står det dessutom Årstabron kan du räkna med vind - särskilt när det är snöstorm. Vi blev alltså ett fyrtiotal entusiaster som tog oss an den tungspringda snön, de isiga vindarna och den fantastiska intervallformen Enkilometare - en så kallad Tusing.
Nu finns det två sätt att ställa in sig på rådande väder.
1. Bränna pannben, offra en bit av det som man under en tid byggt upp, tycka att vädret är skit, att det borde bli vår och att helt hoppa över intervallerna. Eller kanske köra dem på löpband och hålla pannbenet intakt.
2. Bygga pannben - tycka att väder bara är väder och det finns där oavsett vad som står på schemat. Gilla läget, tycka att det är okej och ta sig an löpningen med glatt humör, trotsa kylan, bylta på sig och köra tusingarna i svår snömodd. Pannbenet blir tjockare - du är grym- du gjorde det!
Vi valde förstås tvåan och körde på ansträngningsnivå. Vi valde att tycka att det är okej att intervallerna går långsammare på grund av vädret - ingen idé att ödsla energi på att grina illa över "dåliga" farter och tider. Jag var grymt glad att jag hade på mig mina nya XKross glasögon och slapp småspiken i ögonen och hade för första gången inte röda ögonvitor efter ett snöstormspass - supernajs.
IF Linnéa byggde pannben igår. Mer än 40 personer sprang fram och tillbaka över Årstabron och det var helt fantastiskt. Och skitjobbigt. Dessutom har jag hittat Spyfys motsvarighet - min tränare Ken som sprang framför mig och höll farten och peppade. Så nära att spy har jag aldrig varit som efter den 5:e ansträngande tusingen....Grejade trots det ännu en. Behövde ju komma tillbaka över bron.
torsdag 10 februari 2011
Testa Ultra på lördag och kora dig till Greve eller Grevinna!
Här ska Bernt precis toucha vattnet vid starten av GAX Trans Scania som han sprang superbra på i somras! Foto: Mia
Information från Bernt:
"Öfvre all in"
Hur kul som helst om du frågar mig - tyvärr kan jag nog inte delta, fast jag brukar ju vara grym på att effektivisera saker och kanske gästspringer en mil eller så!
Gott var däremot...
Jag gillar att vara i farten, gillar att ha fullspäckat schema och peta in ALLT. Körde således All-inclusive igår: Militärträning på morgonen 6:15, hade första mötet klockan 8, blev sedan fotograferad av en tidning klockan 9.30 (behövde dagsljus). Jobbade sedan fram till lunch då denna underbara Supersallad intogs med mysdottern...
Det är Ingmarie (och Camilla) som bjudit in mig i Kuras underbara värld. Jag valde en Supersallad med rökt lax. Under fisken fanns det vildris/brunt ris, hemfixad coleslaw, gojibär, fetaost, ärtor, spenat/sallad - allt gott du kan tänka dig - kolla bara! Serveras med deras hembakta, superdupergoda surdegsbröd - yummie!
Efter lunchen valde Elin ett vitt te som serverades fint, här fick hon se hur teet såg ut tillsammans med en liten Mackaråjn (eller vad det heter...) som är så på tapeten just nu.
Fint och smakfullt. Dessutom är ägarna och personalen helt fantastiska -Gillart liksom.
Hursomhelst - efter superfood kommer superjobb - möten, upplockning av monterväggar, broschyrmaterial, möten igen, snabbmellis och möten fram till 21... då jag olyckligt testade snabbgröten... Lever på en fin lunch och att jag var hemma så jag kunde fixa en RIKTIG gröt... (nog tjatat och ältat).
Lite kvällsjobb hanns också med - för kvällen börjar väl vid 21?
onsdag 9 februari 2011
Skärpning AXA!
Jag hade nöjet, eller låt mig säga onöjet att testa AXA Great - en mellanmålsportion havregröt som jag fick med mig från eventet i helgen. Glad i hågen, och havregrynsgrötsälskare som jag är, rörde jag ihop de torra ingredienserna med kokande vatten.
Det doftade rätt gott, hade bra konsistens (när jag rörde med skeden) och såg rätt så okej ut. Ack vad jag bedrog mig.
Tog en tugga och fick spotta ut den i vasken omgående. Det smakade kartong, socker och emulgeringsmedel! Eftersom det var en nyckelhålsmärkt produkt utgick jag ifrån att det bara var havregryn och torkade bär i förpackningen...
Läste på innehållsförteckningen: Havregryn (81%), tranbär (6%)(tranbär, socker, solrosolja). Det hade räckt här... men icke, fortsättningen: Socker, pumpakärnor (3%), hallongranulat (glukossirap, socker, hallon, förtjockningsmedel E401) (4%), salt, naturlig arom.
Jag har lärt mig att det som det finns mest av i varan radas upp först i innehållsförteckningen - här kom den naturliga smaken sist. Den hade de inte ens behövt skriva ut. Blä.
Jag gjorde istället min egen gröt med havregryn (AXA), Sportgryn (AXA), linfrö, gojibär och pumpafrön. Gott, naturligt och inte en tjocknande kartongsmak någonstans. Riktigt är bäst - och det här var inte ens okej. Skärpning AXA!
Har du testat? Vad tyckte du?
tisdag 8 februari 2011
Elin gästbloggar - Min müsli
Jag har tagit allt jag gillar och var sugen på och blandat ihop det!
Ingredienserna blev:
Cashewnötter
Hasselnötter
Paranötter
Mandlar
Valnötter
Torkade aprikoser
Torkade bananer
Gojibär
Cocosflarn
Pumpafrön
Bas:
Havregryn
Råggryn
Basen var havregryn. Denna kan man blanda ner precis som den är, eller om man vill ha müsli med mer smak så kan man blanda havregrynen med lite rapsolja, honung och kanel och rosta i ugnen på 200 grader tills det har fått färg. Rör om då och då så att det inte bräns!
Jag hackade alla övriga ingredienser förutom cocosflarnen, gojibären och pumpafröna. Om man vill kan man rosta nötterna i stekpanna men det är inte ett måste. Sedan är det bara att blanda ihop alla ingredienser och krydda med kanel eller kardemumma. Mumsfilibabba!
måndag 7 februari 2011
Burpee-vecka...
Ändå har jag idag gjort hela 140 burpees. Kan någon påminna mig om imorgon att jag verkligen är dum i huvudet och att mina arbetskamrater har rätt.
Här gör jag 10 burpees efter Stockholm Marathon 2010. Vet inte om det blev så mycket lyft över marken i hoppen, men en klapp över huvudet grejade jag nog :) Foto: privat
Magnus Spyfys startade nämligen veckan 06:15 med att säga "Ni ska köra 20 burpees var 5:e minut under passet!" Bara att lyda. Bara att inse att Spyfys verkligen gör skäl för sitt namn. För fysiskt jobbigt var det. Och spynära.
Så_fruktansvärt_jobbigt och förmodligen ett av det roligaste passen på länge. Lyckades dessutom se till att leverera mina 20 med top 5 varje gång. Glömde helt bort min egen devis "Träna på träning och Tävla på tävling" - Pyttsan - jag ville hålla jämna steg med Coach Ken. Goddammit vad jag kommer att få lida för det.
Imorgon blir det tjänsteresa och vila...och kanske en och annan burpee på Arlanda Express. Om jag kommer ur sängen vill säga.
Sportglasögon och skidåkning
söndag 6 februari 2011
Förlåt! Jag glömde säga...
lördag 5 februari 2011
Missa inte Löpningens Dag idag!
Om du inte ska lyssna på mig eller springa på Lidingö föreslår jag att du ansluter vid Fältöversten på Östermalm där Ingmarie arrangerar gemensam löpning.
Befinner du dig ute i landet så Spring-för-glatta-livet och fira från ditt håll! Trevlig lördag!
torsdag 3 februari 2011
Mina galna vänner sätter Guldkant på Nuet.
Mina kollegor tycker inte riktigt att jag har alla hästar i stallet...
Det hela började egentligen på morgonen då jag fick ett fint start-på-dagen sms med följande önskan ..//Ha en lycklig dag och låt dina måsten bli få och dina ögonblick i guld oändliga//... Jag funderade på det hela dagen och tog bort all eventuell negativ känsla och förgyllde mina ögonblick. Jag levde verkligen i nuet och struntade i sen'et. Utan stress, utan att drivas av tråkiga rutiner... Våra begränsningar sitter mentalt och i inrutade mönster.
Jag sa till Kenth att jag inte var i Sverige men skulle landa 23... "Vad gör du efter det?". I vanliga fall - styrd av måsten och borden -skulle jag åkt hem, sovit, ställt klockan på gå-upp-och jobba.
Nu svarade jag "En midnattsjogg?". Och visst var de på. Jag mötte Sara och Kenth på St:Eriksbron prick klockan tolv. Därefter sprang vi en 6 kilomtersrunda runt Stockholms gator.
Låt mig presentera The Midnight Gang. Foto: privat
Om jag kunde vara ute och festa i min ungdom, ramla i säng vid 2-tiden och ändå komma till skola och jobb i tid, ska väl en liten crazy nattjogg inte stoppa mig.
Galet kul att ha galet underbara vänner som inte heller begränsar sig. Tack!
Kolla-kolla-kolla!
Gröna vidder, backar och terräng. Mumma för löparsugna ben. Mindre mumma för en fylld mage av god middag, lite för mycket hotellfrukost och blaskigt kaffe. Fast drömma kan man ju.
Det bästa som finns när jag har svullat i mig lite för onyttigt är att köra ett stentufft Nordic Military Training pass. Då får jag bort sockerbakfyllan och sätter fart på systemet.
Tänk bara att köra över hela NMT-gänget hit – kolla-kolla-kolla in högen med däck!
Undrar vad Spyfys skulle hitta på, om det skulle vara Alex eller Eric som sprang snabbast, om Virva skulle vinna terrängintervallerna - eller Jens, om Felix skulle orka bära mig uppför vidderna och om Moa skulle skrika högt över mjölksyran eller om Jojje skulle njuta av att flytta däcken. Skulle Sofie ta två däck? Ja – här sitter jag och undrar över gänget, Karin, Erik, Malin, Anneli, Bruno, Anna, Oliver, Camilla och alla andra morgonpigga.
Mitt eget gäng i konferensrummet mumsar lunchmackor, dricker cola och äter choklad. En kille tyckte dessutom att jag “nog gett mig ut på hal is som ska åka Cross-country-skiing” om 3 veckor – han tyckte nämligen att man skulle vara “Extremt vältränad” för detta ändamål. Oups – undrar hur det ska gå för mig...
onsdag 2 februari 2011
En ultralöpares långpass...
En utmaning om att springa alla gator på Kungsholmen (7,1 mil kan jag rapportera), en utflykt längs en led, transportlöpa till svärmor. Köra två långpass dagarna efter varandra. Med sällskap. Utan sällskap. Se nya ställen, gamla ställen, fula ställen eller vackra ställen. Du kan filosofera eller vara ytlig, tänka på smink eller boosta själen.
Ultralöpare springer glatt in på McDonald's för att äta lite. Här är en bild från Hornstull-Järna 2009. Foto: privat
Ett riktigt långt pass kan vara att uppleva naturen, uppleva sällskapet, prata, vara tyst, njuta, kämpa, skynda på eller slöa.Men en sak har de alla gemensamt - jag har aldrig kännt mig stressad. Jag har investerat i att må bra och uppleva turen, göra det till ett äventyr. Distansen driver snarare än farten. Vi stannar och fyllre på med mat, fikar eller kollar in sevärdheter...
Klart vi kallar oss löpare även om distansen driver mer än farten. Vi peppar och hjälps åt när någon blir trött. Vi drivs av att ta oss fram till målet och må så bra som möjligt. Foto: privat
Springer vi mindre för det? Nej. Det är 5,5 mil från Hornstull till Järna. Jag stannade och fikade tre gånger och njöt hela dagen. Jag lägger in sånna här roligheter då och då - detta i kombination med mitt strikta schema där jag springer 55 km fördelat på 2 dagar gör att det aldrig känns tråkigt.
Fikapaus i gröngräset. Foto: privat
Om du är nybörjare och aldrig sprungit långt - dela in passet i 2-3 delar. Ska du springa 12-15 km kan du stanna efter 5 km, stretcha och dricka vatten - ta en paus. Spring sedan nästa etapp. Det finns inga lagar och regler att du måste springa utan att stanna. Distansen blir hanterbar om du delar upp den.
tisdag 1 februari 2011
Varför ska jag springa långpass?
Långpass i vinterlandskap - underbart! Foto: www.hansberggren.se
Alla kan springa marathon. Förmodligen utan att ens träna. Frågan är bara hur du mår under loppet och framförallt efter.
Långpassen är till för att förbereda kroppen att arbeta under lång tid. Långpassen ska gå i prattempo eller i 1,5- 2 minuter långsammare än tävlingsfart på milen (min tävlingsfart per km är 4:40 och mina långpass går oftast i 6:15-fart). Anledningen till det långsamma tempot är att du inte ska dra på dig mjölksyra. Musklerna ska inte surna. För att springa halvmara, helmara eller ultra behövs långpassen. Du gör din kropp redo för utmaningen, farten får du sedan i kvalitetspassen såsom intervaller och kortare snabbdistans. Den mentala biten är också viktigt, VET du att du klarar att springa 2 mil så har du ju tryggheten i distansen.
Detta tränar du under långpasset:
- Uthålligheten i musklerna
- Lär kroppen att ta upp syre bättre i blodet
- stärker senor, ligament, leder och fästen
- Du bygger mitokondrier (frigör vår mat till energi i cellerna – som ett kraftverk)
- Kroppen lär sig att använda fett som energikälla
Man kan kort säga som KarinTri en gång sade “De långsamma långpassen bygger motorvägar som du sedan ska använda att springa fort på”. Ju bättre vägar i benen– desto snabbare kan vi sedan springa.
Här har de små mössen sprungit fram och tillbaka mellan trädet och "holken" på Östermalms IP - kolla deras lilla E4 de har plöjt fram bredvid huset! Foto: privat
På långpassen bör du ha med dig vätska, du kan även passa på att träna in att dricka sportdryck, äta powerbars och annan energi. Det är bra att vänja kroppen vid detta - eller åtminstone se hur den reagerar. Det är ju inte så kul att få rännskita av sportdrycken efter 15 km på ett halvmaratonlopp.
Ät alltid ordenligt direkt efter dina långpass - du tömmer depåerna snabbt. Man brukar tala om "ett öppet fönster" där immunförsvaret är nedsatt precis efter passet. Dessutom bryter ju träning i viss del ner, medan mat och vila bygger upp det du just har utfört. Smart manick den där kroppen!
För nybörjare kan ett långpass innebära löpning på 60 minuter och över, för maratonlöpare är det upp till 3 mil eller lite längre. Vi ultralöpare har ju vårt alldeles eget sätt att se långpassen på – men det är en helt annan historia som jag återger i nästa inlägg.