... fullt normal är jag nog inte i alla fall.
Så här såg jag ut före maran.
Sen vrålade jag till mina medlöpare i trappan ner till Östermalms IP efter loppet "Kom igen - det här är den roligaste delen av maran!" och så skuttade/sprang jag ner för trappan. Några buade, andra skrattade. Jag visade inte att det gjorde skitont i benen... måste ju upprätthålla min image :)
Och visst jädrar körde jag 10 burpees efter att ha kutat Stockholm Marathon på 3:35:34.
Kanske inte de högsta upphoppen, men gjorde i alla fall tio stycken som jag lovat Daniel efter Västerbron.
20 kommentarer:
En sådan som du förlänger våra andras liv! Dvs ett gott skratt förlänger livet och se och läsa om dig gör mig sprudlande glad!
Och snacka om att du kommer bli gammal med det leendet på :o)
haha Mia du är ju helt knäpp!
Jag hade aldrig klarat att hoppa efter maran kan jag säga. Jag är glad över att jag inte behövde gå baklänges ner för trapporna allafall :)
hahaha...lite galen är du nog allt. Men sjukt imponerande och inspirerande.
Mia, du är ju helt otrolig! Själv hade jag nog haft svåra besvär att ens kunna gå framåt efter en mara.
/Karin
De är bara tokiga Mia som gör sådana saker :)
Varför sprang du inte lite fortare i stället?
Du rockar! Bara du kan hitta på sånna galenskaper. Om jag ser dig nästa år hänger jag på :)
Mumintrollet: hehe - för att jag är en fegis. Njuter nog mer att få använda energin till att vara pajas. Jag är inte mina prestationer - och några minuter snabbare på maran hade inte gjort mig gladare.
Exakt vad jag funderade på när du skuttade fram på Djurgårdsbron efter 28 km och vinkade för fullt till publiken på båda sidor; måste kosta massor med energi.....men du har ju själv svarat här ovan...
Du är ju bara bäst Mia. Och det gäller att välja sina strider. Hoppas vi kan stå jämsides i startfållan även nästa år. (eller förresten... så kommer det nog inte att bli; du lär ju inte få starta med oss sengångare i grupp D)
En Mia FÅR energi av att spralla, vinka o inte vara så allvarlig under ett lopp. Jag har läst anatomi o fysiologi, så jag vet.
Kram
Jag blir verkligen glad av att se dina härliga bilder och läsa om "galenskapen" Heja dig! Du ger inspiration!/Ingrid
Barnslig, nej. Fullt normalt;) Grymt bra sprunget, trots att distansen var så kort!
Du är gaaaaalen! Och alldeles, alldeles uuuundeeeerbaaaaar! Plötsligt är ju t.o.m jag (nästan) normal! ;-) Men hur i helskotta kan du alltid se så himla SNYGG ut? Har du en privat näspudrare med dig?
alltså du är fan min nya idol! ;) såååå himla glad att jag hittat till din blogg. superinspirerande att se. ska använda dig som inspiration nu när jag tar mig tillbaka efter en dum skada (som tvingade mig att skippa maran :()
kör hårt!
:-)
Hahahaaaa, den lilla cementtrappan är inte att leka med... galet kul!!!
Nu kommer jag garva hela dan..
Vilket bra maratonbus!! Me like..
Man vill inte vara normal, Mia. Man vill vara unik. Och det är du verkligen! Fy fan vilket lopp du gjorde!
Haha vilken galen men underbar kommentar. Skönt med lite sprall i allt allvarligt i livet. Fortsätt så om jag får bestämma.
Peace Love och Löparskor //J
Haha.. man ska aldrig ge upp barnet i sig.. :) Å hur häftigt är det inte att kunna göra 10 burpees efter målgång, all cred till dig! Å grattis till en kanontid på maran!
Hahaha, shit vad briljant :) !!
Skicka en kommentar