Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

onsdag 10 september 2008

Teknik-freak

Jag vill att instruktörerna vet vad de gör!

Imorse var det dags för veckodejten med LillaDuktig för BodyPump. Denna gång på samma anläggning som vanligt, fast det numera är SATS och inte Fantastiska Fredrika som håller i det.

Sonen hakade på idag och såg först ut som en zombie, men vaknade till liv under passet. Jag passerade receptionen med mitt WorldClass-kort utan att behöva utnyttja mina friplåtar. Träffade Nike som såg oförskämt pigg ut i omklädningsrummet och fick bära-fram-lådan-hjälp av henne, det vill säga 3 fina platser längst fram. LillaDuktigs plats ekade tom hela passet, hon tog en välbehövlig sovmorgon.

Instruktören började med att säga att det var nytt program och att hon kanske gjorde lite fel, men att hon lovade att skratta i så fall. Sånt irriterar mig lite, folk betalar ganska mycket för sina gymkort och jag förväntar mig faktiskt att instruktörerna kan programmet och vet vad de gör. Om de kommer av sig i början av nya programperioder så gör det ingenting så länge de finner sig snabbt och ger bra träning – men låtsas inte om det!

Jag skulle aldrig köra en presentation på företaget där öppningsfrasen är ”Jag ska introducera vårt nya marknadsföringsprogram men jag kan det inte så bra, men det kanske ni märker för jag skrattar då”.

Jag lät kommentaren passera och tänkte fokusera på träningen. Det var ju inte så lätt. Instruktören glömde hela tiden guida oss (trots nytt program!) och säga till när vi skulle ändra takt eller övning. Alltså var vi tvungna att kolla på henne hela tiden. Och hon gjorde fel. Jättefel. Inte bara i programmet utan även tekniskt. Under hela benlåten lekte hon fällkniv, under rygglåten ”juckade” hon mellan marklyften (ajabaja för ryggen!) och när tricepslåten inleddes böjde hon ryggen bakåt. Min naprapat hade gett henne rött kort. Jag är inte lika drastisk, jag sätter henne på avbytarbänken och låter henne öva upp sig på nya programmet innan jag låter henne spela igen.

Nya programmet då? Njae, musiken var inte lika bra i början, även om jag nog är den enda som tycker att det är tokroligt med Etype på rygglåten. Booten Anna dök upp i sin engelska version och var precis lika torftig och oinspirerande i träningslokalen som i radion.

Kul i alla fall att äntligen får pumpa med Nike, och att få snabbt-köpa-frukost-och-snacka-skit-med-sonen-tid.

Nu börjar jakten på nya morgonpass med riktigt inspirerande, kunniga, och fantastiska instruktörer!

8 kommentarer:

Lilla Duktig sa...

Då var det kanske tur att jag inte kom upp imorse...?

Puma sa...

tråkigt med kass instruktör. känns som att det finns många sådana.

men men men - boten anna är ju den perfekta träningslåten. finns inget som jag går i gång på så mycket som den. den är totalt intelligensbefriad - därför är den så bra till träning. haha.

smaken är som baken antar jag :)

MarathonMia sa...

LillaDuktig: Du gjorde rätt i att sova.

Puma: Jag ska tänka så nästa gång låten kommer, den kanske fick onödig stryk pga taskig inställning från mig när det gäller instruktören. Den får ett nytt försök som träningslåt :-D

Karin sa...

Booten Anna kan få mig att lassa på extra vikt i gymmet bara för att jag avskyr låten. På så sätt är den en bra träningslåt ;)
Det är sjukt trist med instruktörer som inte kan INSTRUERA och INSPIRERA! Ni betalar ju för att få just det. Nä, ut med henne på avbytarbänken och in med en frisk fläkt som vet vad han/hon gör! (nu överväger jag allvarligt att plocka fram fjolltightsen och bli friskisledare igen, hahaha)

Magda Gad sa...

mia: har vi inte sagt det förut -------- Army Fitness!!! *visslar*

MarathonMia sa...

Karin: Om du är F&S ledare kan jag till och med tänka mig att gå på passet :-)


Magda:mmmmmmmmm

Löpning & Livet sa...

Nä vad tråkigt! OK, om hon råkade göra fel någon enstaka gång i koreografin, men när man säger innan att man kanske kommer göra fel är det väl bättre att köra på med den gamla och öva in nya ordentligt till nästa gång..

Värre är det med tekniken! Verkar finnas mångs instruktörer som inte kan tekniken! Nu vet jag inte exakt hur grundutbildningen ser ut, men antagligen ingår ingen anatomi vilket eg är helt sjukt! Man "ansvarar" ändå för att folk utför övningarna rätt och inte skadar sig!

Har inte fått testa 67:an än, men jag kommer definitivt sakna rygglåten från 66:an!!

MarathonMia sa...

Andréa: Håller med. Jag betalar ju för att lära mig tekniken - jag blir tokig när instruktörer lär ut fel teknik.

När det gäller att göra misstag så är det ok om de inte låtsas om det, men att liksom starta med "Ni kan inte få ut det ni har förväntat er av detta pass för jag har inte orkat träna in det..."

Jag kommer inte ihåg vilken rygglåt det var nu...