Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

tisdag 23 september 2008

Sista IF Linnéa-träningen innan Berlin!

Underbart löparväder - fantastiska vänner, precis som vanligt!

Idag blev det drygt 9 km i 5:17-pace där vi allihop sprang i grupp utan att dela upp oss. Eller uppdelning blev det ju för de som inte skall springa Lidingöloppet eller Berlin Marathon fick snällt springa backintervaller.

Jag, Allan, Tone, Patrick, Rebecca, Ken och Alexandra joggade tillsammans. Vid Clarion hotel frågade en tjej om vi var en löparklubb eller nåt - hon var också ute och kutade. Eftersom vi stod och väntade vid ett rödljus informerade vi henne om hela upplägget och bjöd med henne. På stående fot tackade Katarina ja och hakade på. Ett helt nytt sätt att ragga medlemmar :-)

Vi pratade om att anordna ett Linnéalopp, vi pratade om andra lopp, men hur vi än försökte fokusera på löpning så hamnade diskussionen på ölen efter, festen vi skulle ordna och middagen vi borde boka. Öl-loppet, öl-joggen och snack om Medoc. Vi är en mycket seriös klubb. Förmodligen den seriösaste (i alla fall jag stannade ibland för röd gubbe).

Jag fick höra den läskiga historien om Staffans Ultradebut i Uppsala där han kollapsade efter målgång och fick köras till sjukhus. Han hade hoppat över att dricka de första 7 kilometrarna och fick lida efteråt. Jag är själv dålig på att dricka i början på lopp, men efter denna berättelse lovade jag mig själv att åtminstone ta en klunk vid varje kontroll på söndag.

För övrigt såg Allans ben rätt pigga och löpsugna ut, han lovade att springa 27 km själv. Jag tror att han är så envis så jag inte behöver ta honom på ryggen - men man vet aldrig!

5 kommentarer:

Magda Gad: sa...

om allan ger upp efter 27 tycker jag du ska skicka ner honom till boxningsklubben istället. tror det skulle passa hans "jag önskar jag kan lida på nåt annat sätt än vara svensk medelklass"-mentalitet mycket bra.

Fredrika sa...

Medoc! Gruppresa! 2009! Jooooo!!

MarathonMia sa...

Magda: moahahahaha - han kommer bli ursinnig om någon kallar honom medelklass... det här kan bli skoj!

Frdrika: Tone var anmäld och drack och åt Medoc ett år...(hur långt hon kom förtäljer inte historien) för att göra maratondebuten i Stockholm

Karin sa...

Fan vad jag saknade er igår! Inser vad jag ska pyssla med i resten av mitt liv; löpning!

Medelklass ja... det kanske är det vi ska kalla Allan innan start, då blir han sur och springer maran i rekordfart på ren ilska ;-)

MarathonMia sa...

Karin: Från och med nu är du med och tränar! Punkt.

haha - Ska vi göra en Allan-Medelsvensson-skylt?