Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

torsdag 11 september 2008

Fredagens marathon

Tränad eller inte?

Tänk dig att du har tränat till maran. Du har gjort allt du kan för att stå på startlinjen, fullfölja ditt lopp och komma i mål på en drömtid. Du har under lång tid förberett dig och fått dina muskler starkare, din mentala styrka att hänga med, dina ligament och senor i skön harmoni. Du litar på din utrustning och vädret är precis som du vill ha det. Du vet att den långa träningen kommer att ge dig en tid som du kan vara stolt över, känna dig trygg med. Du är frisk, du är stark, du är oslagbar.

Men…

Precis innan start tvingas du ifrån startfållan, du får ge din nummerlapp till någon som försökte springa ett lopp i våras. Denne är otränad, oförberedd och saknar den friska känslan. Personen får inte bryta loppet, den måste genomföra det – oavsett hur ont det gör, hur jobbigt det är – Hon måste göra det. Hon känner sig otrygg och vill veta hur det ska gå. Vad säger du? Vad gör du?

Du följer med vid sidan om. Du känner doften, du känner viljan – men du kan inte göra något. Hur mycket du än försöker projicera över din styrka så gör det ont i den andre. Loppet tar ut sin rätt, rädslan finns där. Likaså nervositeten. Det känns orättvist att du är frisk och stark. Men du ser att det finns hopp i ögonen - jag grejar det här - lita på mig!

Imorgon tänker jag hålla min far sällskap utanför operationssalen där hans fru ska operera bort 6 hjärntumörer. Doften av sjukhus och tanken på strålknivar kommer att kännas långt ifrån löpning, men ändå så nära ett marathon man kan komma. Ett marathon som ska genomlidas, genomföras och övervinnas. För alla som går i mål är vinnare - oavsett tid.

Var med oss i tanken imorgon.

19 kommentarer:

Fredrika sa...

Oj. Jag kommer nog ha svårt att ens tänka på något annat. Sänder massor av styrka!

Nix sa...

Det kommer att sändas enorma mängder styrka och uthållighet från bloggvärlden.

Förmedla den till henne - tro på den på rikigt. För tänk om det faktiskt fungerar?!

Det kostar inget att bli lite religiös, skrockfull eller vad du vill i ett sådant läge.

Ni får Karma av mig så att man kan försörja en mellanstor svensk stad med den!

Löparfantasten sa...

Ska tänka på er i morgon och hålla tummarna.
Kram

Catti sa...

Mia, goa underbara du.

Det är så jävla tungt när livet går in i närkamp. Speciellt när man redan gått flera ronder och sen tvingas kliva in i ringen igen. När man trodde att man fått lägga handskarna på hyllan och skulle få njuta av segerns sötma i lugn och ro.

Mina tankar går till dig & din familj med värme, kraft och hopp.

Andréa sa...

Jag är med er..

bureborn sa...

Skickar över massor av kraft och styrka.

Magda Gad: sa...

finns med er i tankarna. det är sånt här som ger perspektiv på livet. vi säger att det ska gå bra, helt enkelt. det är vår tanke. må den bli sann.

Dunceor sa...

Det där var nog den bästa jämförelsen jag har sett. Man är tyvärr rätt maktlös men man kan göra allt för ställa upp och peppa dem människorna som går igenom.

Det kommer gå kanon, hälsa din far det!

Pernilla "Nilla" Svensson sa...

Sänder massor med goda tankar fårn sidan. Gör vad du kan som åskådare, langa vatten, fömedla energi och kom med glada tillrop! Tänker på Er!
Kram!

Elin sa...

Ska tänka på er imorgon.

Benet sa...

Får en stor klump i halsen när jag läser ditt inlägg!

Jag översänder så mycket värme, styrka och karma som jag bara kan. Detta skall bara gå bra. Loppet skall bara besegras!

Sofy sa...

Count me in. Jag håller tummar och tår. Viljan och hoppet kan vinna över förberedelsen. Kram

MarathonMia sa...

Tack alla. Kraften är samlad och hon ligger i operationssalen. Time to go and give her the force!

Kram på er.

Karin sa...

Mia, jag är med er. Jag ryser och ögonen tåras, du är så j*vla stark i detta! Fantastiska du! Kram till dig och familjen!

Jossan sa...

Sänder er alla mina varmaste och mest positiva tankar. Massa kramar till dig tjejen! Du är underbar, du är stark.

funrun sa...

Massor av värme och omtankar till er.
Efter vad du berättat så verkar hon stark, hoppas allt går vägen. Kram!

Lilla Duktig sa...

Mia. I love you.

Helena sa...

"kramar om er ända hemifrån åsen och skickar så mycket styrka och positiv energi jag bara kan! KRAAAAM!"

MarathonMia sa...

tack tack tack. Men JAG gjorde inget... bara var där och förundrades över alla trevliga människor. Till och med i kiosken var tanten trevlig. (Eller så flörtatde hon bara med min pappa)