Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

lördag 23 augusti 2008

LSD med Speed!

Long Slow Distance med Fartökning!

Med en snittpuls på 149 avverkade jag 6k i 5:12-tempo innan det var dags att träffa Funrun och Helena utanför Grand Hotel för dagens Stockholm Halvmarathon reka. Funrun hade som tur var fixat karta med färgmarkering och ordningen på gatorna som skulle utgöra dagens pass. Dagens Nyheter ljög om vädret och jag är glad att jag inte trodde på regn och körde i korta löparbrallor och rosa löpartröjan. Ja, rosa funkar ju inte med ny DS Trainern så jag passade på när jag hade mina Kayanos istället :-). Det är viktigt det där med matchningen.


Solen sken från en klarblå himmel, enstaka moln syntes i fjärran. Enstaka var även luckorna vi skulle springa i bland de flanerande turisterna. Många cykelbanor nyttjades och en och annan bilväg/refug/bakgata. LSD-trippen, det vill säga Long Slow Distance-passet, gav mig en medelpuls på 140 (163), vilket är lågt och bra. Idag kändes kroppen stark och benen var rätt ivriga emellanåt. Gårdagens naprapatbesök hjälpte till - det var ett återhämtningsbesök istället för ett Jag-kommer-att-dö-för-min-rumpa-gör-så-jävla-ont! Jag fick massage, återhämtningsprogram med TNS på baksida lår, massage av vaderna och liniment och muskelsalva. När vi avverkat 10k av passet var det dags för fartökning, vi gasade på i 5:15-tempo längs NorrMälarstrand mot Stadshuset, sista hundra metrarna visade min Garmin 4:39-takt - Härligt jobbat Helena! Funrun beslöt sig för ett stadigt 5:20-tempo istället för stegrande ökning, suveränt jobbat där med.
När vi var klara med halvmaran tog jag 4k till, varav de sista 3 i 5:16-tempo. Jag känner mig stark i kroppen, har inte ont någonstans. Det bådar gott för Berlin Marathon! Snälla, goda Löparguden - låt mig vara frisk och skadefri!


Väl hemma gjorde jag en halvliter smoothie på Mango, banan, frysta hallon och färskpressad apelsinjuice.
Totalt sprang jag 31,2k idag. Mentalt sprang jag bara en mil, brudarna bar mig resten, löparvänner är toppen!

10 kommentarer:

Helena sa...

Mia du är också toppen! Tack för att du drog oss runt idag! Nu har jag festat loss på två loka och en suveränt god bulgursallad. Hoppas du fick din efterlängtade smoothie:D

Benet sa...

Ja, vilket kanonpass. Bådar VERKLIGEN gott inför Berlin. Du är stark nu. Riktigt stark!

Anonym sa...

tack för hjälpen runt mia!
jag är helt
slut!!! Kan man skylla på jetlag när man varit i england?

Löpning & Livet sa...

Åh vad kul det låter! Och vilken fart ni höll! :) Det kommer gå superbra i berlin!

Anonym sa...

Jäklar vad långt. Det som ju nästan som att springa till Södertälje :)

MarathonMia sa...

Helena: Attans vad gott allt smakar efter ett långpass! Mums.

Benet: Med lite långsammare löpning emellan känns det riktigt skönt att få öka farten igen...vilket får mig att tro att jag är bäst lämpad som Ultralöpare - ska testa nästa säsong.

Funrun: Jetlag it is. Självklart. Jag får jetlag när jag åker till Västkusten.

Andréa: Nu valde jag ju bara att visa de snabba partierna i siffror.. bara för att få imponera. Resten gickk faktiskt i ett behagligt 6-tempo :-)

Medeldist: Ja det är sant! Fast då är det ju lika långt tillbaka när man ska hem till smoothien.

Anonym sa...

Jag har skickat in en beställning till Löparguden.
Inte för att jag tror det behövs - för jäklar va´ du kutar! och med underbart låg puls också. Härligt tjejen!!

Karin sa...

Vilket underbart långpass! Du är i kanonform inför Berlin :-)
Löparvänner och löparsällskap är bland det bästa som finns, helt plötsligt har man bara klarat av ytterligare ett långpass utan att begripa vad som hänt. Starkt gjort!

Magda Gad sa...

Grymt Mia!

Hur går det med nya kosten?

MarathonMia sa...

Bureborn: Jag tackar allra ödmjukast och hoppas kunna återgälda bönen :-)

Karin: Underlig känsla det där, "plötsligt" har jag kutat över 3 mil med en känsla av; "det kändes inte alls!". Men vad bortskämd man är av sällskap nu, går det att kuta själv?

Magda: Jag åt rätt saker men hade tyngdpunkten tvärtom - dvs äter för lite på morgon och lunch, och för mycket energi på kvällen. Jag byter plats på lunch och middag - plus samlar "allt" godis till en dag. Jag tror att det ska gå bra, uppdaterar allteftersom.