Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

måndag 25 augusti 2008

Egenkomponerad fartdräkt

för att undvika onödigt luftmotstånd!

Iklädd tajta Adidas trekvartsbyxor och ett tajt, svart brottarlinne från Puma skulle mina nya fjösröda Asics DS Trainer (säg det långsamt, milt och med ett leende för rätta känslan!) få se Kungsholmen. Den tajta fartdräkten var egentligen inte genomtänkt utan snarare "det som fanns kvar i garderoben" eftesom jag samtidigt hade laddat tvättstugemaskinerna med alla andra träningskläder.
Men jag såg snabb ut!

Från tvättstugan avancerade jag mig ut på gatan denna ljuva måndagkväll. Sprang med lätta steg nerför backen mot Stadshuset. Sensommarsolens strålar lågt mjukt över staden och många var ute och promenerade. Karlbergskanalen låg stilla och blank, inte en krusning på långa vägar. Mina nya DS Trainer greppade skönt om asfalten i en härlig rytm tillsammans med andningen. Andas in, steg, steg, andas ut. Jag mötte många löpare vid kanalen, men det kändes aldrig trångt, de oskrivna regler om hänsyn och lämna plats för löpare, stavgångare och flanörer infann sig automatiskt. Detta gjorde att rytmen aldrig föstördes. Ljuset och kvällen var så vacker att det till slut kändes som bröstkorgen inte räkte till för andning, ville fälla en tår. Eller berodde detta kanske på att jag hade en öppningskilometer i 4:56-tempo och de envisa svarta småt augustiflugorna i ögonen?

Där Karlbergskanalen tar slut och bygget av Hornsbergsstrand tar vid, springer jag upp via Nordenflychtsvägen och vidare mot Kristineberg. Idag tog jag den "korta" turen runt och sprang via Krillans IP, där det alltid känns så tungt. Just där lutar det lite uppåt och jag fokuserade på ett driv i steget - fram med höften - ner med axlarna, pumpa, pumpa, pumpa. Steg efter steg i lättta, fjösröda skor. Väl uppe vid Snoilskyvägen var pulsen hög men jag fick syn på en manlig löpare som låg ungefär hundra meter framför. Jag siktade in mig på att springa om honom och lovade mig själv att inte springa långsammare än 5:15-fart i uppförslutet. När jag passerat honom och viker av mot den efterlängtade nedförsbacken grus/serpentin/trapp-partiet möter jag lillebror Fredrik. Jag springer alltid samma väg runt Kungsholmen och han alltid den motsatta. Jag njuter av ett härligt nedförslut vid denna backe, han blir stark och tålig i sin fajt uppför. Ingen av oss ville förstöra löparrytmen så det blev en snabb löparhälsning utan stopp. Jag sprang vidare under broarna längs vattnet, bort mot Västerbron. Nu kände jag mig riktigt trött, men hade avklarat 7k. Vid kajakklubben försökte jag hålla 5-tempo och gled förbi många joggare. Längs NorrMälarstrand greppade skorna åter asfalten och de få stackmoln som fanns på himlen såg ditmålade ut. När jag kom upp för backen mot mitt hus visade Garmin 8,82k så jag tog ytterligare en backe upp mot Kungsklippan för att få mina 9k till statistiken.

Så här skötte sig skorna:

Totalt längd: 9k
Total tid: 45:43
Snitt: 5:04/k
Medelpuls: 160 (172)
Antal gruskorn i skorna: 0
Jag kutade om massor av löpare men blev aldrig omsprungen.
Det är inte den snabbaste rundan jag gjort runt Kungsholmen, men säkert den näst snabbaste. Av onda tår kändes ingenting. Har lite ont i trampdynan under foten, men det hade jag innan jag började springa och inser att för att få sköna fötter ska högklackade skor undvikas. Vilket jag givetvis inte tänker lyssna till.
Ikväll blir det härliga backintervaller i Tanto med IF Linnéa. Coach Allan är tillbaka och ska träna efter sin stressfraktur, jag kan tänka mig att vi får ett tufft pass!

15 kommentarer:

Magda Gad: sa...

Har du sett höstvarianten av Asics Noosa? De är inte blommiga denna gång, men de är jävligt snygga ;-)

Löparfantasten sa...

Åh vad härligt det låter!
Ses ikväll.

Masse sa...

Skönt att inte stanna för att prata med brorsan... DÅÅ är man löpardiva...

MarathonMia sa...

Magda: Nej, nu surfar jag runt för fullt men ser bara blommiga... och tur är väl det eftersom de inte är så rymliga på ovansidan och trilskas med min uppåtstickande högerstortå.

Löparfantasten: Jajamensan! Välfriserade och pigga.

Masse: mmmmm. Han sprang ju också, that makes två divor. Attans vilka divor sen. Skulle inte förvåna mig om han har smyganmält sig till halvmaran för att få revansch frång Kungsholmen halvmara...

Magda Gad: sa...

jag har också surfat mig fördärvad, men de verkar inte hamnat på bild ännu. de fanns i asics tält på triathlontävlingen i söndags, men tyvärr bara som uppisningsex.

det är tecknade serier på dem :-)

Masse sa...

Annars kan han få min brors startbevis...

Elin sa...

Låter som skorna var riktigt bra :)

bureborn sa...

Va, var det skorna som skötte sig bra?! Jag är övertygad om att det var superkvinnan som hade dem på fötterna!
I fredags vandrade jag längs Karlbergskanalen (ett av allför få besök i huvudstaden) och drömde om att springa där istället för längs Trögdens vajande sädesfält. Fanns lite mer att titta på... Och så har man större chans att träffa på kända ansikten. Det hade varit trevligt!

MarathonMia sa...

MAgda: Jag noterade att väldigt många triathleter kutade just i de blommiga Noosa.

Masse: Jag blir så lätt förvirrad, ska min bror-Fredrik bli bror-Björn. Jag kan hinta att ett startbevis finns... men närmare inpå så han inte hinner vässa formen ytterligare.

Elin: Toppenskor. Man vågar ju inte annat än ta i.

Bureborn: Vi skulle köra ett cirkulationsschema och springa varandras rundor. Så kan vi sedan i höstmörkret sitta och nicka igenkännande när vi läser alla bloggbeskrivningar.

Puma sa...

jag kolla gärna och maila mig på sararonne@gmail.com så kan vi snacka där!

Andréa sa...

Härligt! Jag vill också ha snabbskor! :)

Sofy sa...

Ohhh. Och jag får prova ikväll!! äntligen!

jogga99 sa...

Jag visste väl att du var snabbare än vad du säger! Jag tror att du försöker mörkar formen för oss andra. I lönndom rustar du dig till tänderna med träningsläger, nya snabba skor och mentala rådgivare...

Karin sa...

Åh, vilken härlig runda. Jag läser, njuter och ler. Och längtar ännu mer efter mina egna röda Trainer... ;-)

MarathonMia sa...

Andréa: Skorna gör allt. Eller?

Sofy: Ja vad kul! Ser fram emot en rescension!

Jogga99:hehe - jag är dålig på att mörka, mer för att ödmjukt diva-skryta... ;-)

Karin: Du var ju med på invigningen av de blommiga - önskar att du hade varit med som hare idag för att se pjuckens HELA kapacitet. Vi bokar in ett hare-pass snart!