Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

onsdag 27 augusti 2008

Att tro på sig själv

Eller veta sin prestationsförmåga?

På söndag ska jag springa Tjejmilen. Enligt Szalkai ska jag springa 98%. Hur vet jag att jag springer nittioåttaprocent när jag inte vet hur jag kan springa 100%. Jag lider av för högt självförtroende och självkänsla i förhållande till min löparkapacitet. Det gör egentligen ingenting för jag tror att min Jädrar-anåda-idag-kommer-jag-springa-fort ger mig positiv energi. Även om jag inte är så snabb i slutändan brukar jag inte bli så besviken, jag vet på ett ungefär min kapacitet när jag väl springer, hur mycket och länge jag kan pressa mig. På IF Linnéa-träningarna vet jag vilka jag springer ungefär lika fort som och vem jag ska ta rygg på.

Någon som igår tog ett jättekliv var Helena. Från att alltid ha valt en kortare uppvärmingsrunda i tron om att hon är långsam, ledde hon igår uppvärmningen för samtliga. Med ett bestämt driv i steget forcerade hon de tusentals kvinnor vi mötte som deltog i Gåing-tävlingen som passerade Tantovägarna. Tempot var rätt högt och hon var så fokuserd. Hennes energi och kraft smittade av sig så våra backintervaller gick ordentligt bra för samtliga. Innan intervallerna körde vi löpskolning och anade jag inte en liten tävlingsdjävul i dig då Helena? Då Allan sa ”Den som kommer först förlorar” varpå jag och Helena saktar ner drastiskt i våra utfallssteg. Jag som trodde jag var den enda galningen att alltid tävla (jag kan tävla om allt, utan att motståndarna vet om det – typ: dra SL-kortet snabbast osv). Helena kapar sina miltider med halvminutrat och minutrar vid varje lopp. Hon vet helt enkelt inte om sin kapacitet. Igår visade hon i alla fall att hon har kommit superlångt – det skulle inte förvåna mig om hon körde Tjejmilen på 50-52 minuter på söndag. Om hon varit anmäld. Det hade varit skoj.

Helena – Du är grym!

Stämningen på träningen igår var mer än sprallig, dels för att vi hade en fotograf som ville ha bilder till en löparartikel i tidningen Fokus och dels för att coach Allan var tillbaka och i alla fall jag ville visa mig på styva linan. Han fick mig att köra en extraintervall, utan att säga till. Egentligen var det en slags tävling – jag ville köra den sista intervallen snabbast, den 8:e blev tyvärr långsammast (43 sek) så jag tog en 9:e…bara för att få ner den till 40 sek. Dessutom fanns det extraenergi, inte minst från Helena utan också från snabba Linn och snabba Tone som flöt uppför backarna framför mig igår.

Efter nedjogg körde Rebecca teamstretch. Jag saknade snabba Karin, men hon var på välbehövlig ”alternativträning” efter sin helgs dryga 5 mil.

14 kommentarer:

funrun sa...

shit, vilket uppåttjackpass!!!
Jag blir glad i hela kroppen av att läsa om er!!!

Fredrika sa...

Ha ha ha, jag håller med EXAKT om Helena!! Snyft, we used to run together.... men jag är mest glad att bli frånsprungen :-)

MarathonMia sa...

Funrun: come join...

Fredrika: Du anar ju inte heller din kapacitet! Eller så har du världens fokus på uthållighet och viker inte en tum därifrån. Du kan! Du vill! Du orkar!

Anna (orka mera) sa...

Era pass låter så himla kul. Jag blir så himla laddad av att läsa, och benen börjar liksom spralla under skrivbordet. Vill ut vill ut vill ut!

Lilla Duktig sa...

Vill du att jag ska komma och heja på dig på söndag?

MarathonMia sa...

Anna: Det är som en drog. Bara att tänka på Linnéaträningarna får träningsvärken att domna för en stund och fötterna att böna och be om mer. Mer. Mer.

LillaDuktig: Om du orkar! Jag skulle bli världsaglad! bara jag vet vart du står så hejar jag på DIG!

bureborn sa...

Drabbas av samma åkomma som Anna - benen sprallar under skrivbordet!
Heja Mia! Och heja Helena!
Och, förexten: Heja Linnea!!

Sofy sa...

Mia: Jag har tjejmilenångest!!! Vad tränar ni i IF Linnea på torsdag? Otroligt nog är min torsdagkväll fri från kvällsmöte... Får jag hänga på ert träningsupplägg i morgon!!!??? Vad det nu är...typ. Ha, ha.. Ja, jag är nästan så hispig som jag låter!

Helena sa...

Mia! Tack för all pepp!! Du sprider verkligen positiv energi runt dig och den där lilla tävlingsmänniskan som tittar fram både här och där är ju bara för underbar!!! Bra jobbat igår!

MarathonMia sa...

Bureborn: Happens to me all the time :-)

Sofy: Jag kan inte själv vara med, men jag vet att alla härliga tjejer som ska springa Tjejmilen kommer att köra en lugn jogg i snacktempo - brukar vara helt underbart inspirerande - häng med såklart! 18.30 från Zinken, de träffas i klubblokalen bakom den bortre läktaren.

Helena: Du jobbade bra. Du jobbade perfekt! Men tack ändå.

Karin sa...

Åh, vilket härligt pass! Jag var med er i tanken... iallafall under typ två sekunder ;-) Kommer att sakna dig ikväll, så det går väl på ett ut. Min alternativträning behövdes ;)

MarathonMia sa...

Jag kör en annan typ av alternativträning ikväll :-) Bra balans bruden!

Jossan sa...

Låter som ni hade ett kul och tufft träningspass.
Jag längtar till tisdag då jag ska vara med igen. Äntligen tisdagsträningar på Zinken igen. Vi ses då! Om inte på söndag på tjejmilen!

MarathonMia sa...

Ja, det är verkligen skönt med Tisdagsträningarna igen! Efterlängtade.