Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

måndag 31 januari 2011

Hur jag hittar tillbaka motivationen och energin!

Jag drivs av Glädje. Lägg till lite utmaningar och fysisk aktivitet på det så har vi en bra grund. Att sedan utmana skallen och tankarna kryddar till det hela och vips så är hela jag i spinn. Och så energigivande bra mat förstås... Såhär återtog jag Inspirationskänslan igår:


Kanske det mest fotograferade hos mig - mina grötfrukostar. Här med färska blåbär, torkade blåbär, russin, tranbär, pumpafrön och solrosfrön - yaaaaaami'! Foto: privat



Jag och Henrik hittade NMT Transport leveransbagar och spårade givetvis ur i vår konversation. Inte en chans att det kommer någon lastbil och plockar upp de där tonvägandes tingestena - nej det ska ju MarathonMia göra! Glädje och galenskap.

Utmaningen för dagen:
Valla skidorna före frukost... Det gick ju heller inget vidare - men visst ska man möta sina rädslor - och just vallarädslan är en läbbig sådan...

Det fysiska för dagen:
9,3 km längdskidor på 50 minuter
23,23 km löpning på 2:32:23

Hjärnkontorsaktivitet för dagen:
Träningsscheman
Presentation till ledningsgruppen på jobbet


Maten för dagen:
* Frukost: Den perfekta gröten
* Mellis: Färskpressad grapejuice och banan
* Lunch: yoghurt och dotterns hemgjorda müsli, scones och fruktsallad
* Mellis - grovt bröd och makrill
* Middag: Spaghetti och köttfärssås
* Delade en nykokt kronärtskocka med dottern till Solsidan

Fysiskt trött i kroppen, glatt pigg i huvudet och varm och skön i hjärtat.

söndag 30 januari 2011

Men vad faaaaan! Gymet var stängt!

utbrister dottern när hon dimper ner väskan i hallen en lördagmorgon halv nio. "Jag byter om och går ut och kutar istället". Hur många hade inte surat över att gymmet var stängt? Hur många hade inte hoppat över träningen? "Shit vilken tråkig 17-åring jag har blivit!" Nejdå - du har hittat rätt tänk och att se möjligheter tänker den stolta Mamman

5 kilomter senare kommer hon in och lägger sig på golvet och kör 125 situps och ett gäng halvarmhävningar (de görs mot diskbänken och är helt godkända i vårat hem). "Skönt - nu ska jag bara duscha och dra iväg till jobbet".

Hon är väldigt fin min 17-åring. Jobbar på café i Gallerian under löningshelg, kommer hem och fixar finmiddag, rostar nötter och blandar ihop en fantastisk müsli, ska gå ut med polarna men vill bli hämtad vid 22.30 för hon vill vila. "Shit vilken tråkig 17-åring jag har blivit!". Nejdå - Mamman är stolt och trygg.


Sen kliver hon upp tidigt på söndagmorgonen och bakar scones till sin bror och uppmanar honom att hjälpa till lite i köket. "Shit vilken tråkig 17-åring jag har blivit!" Nejdå - Brorsan är glad och nöjd och Mamman glad för hjälpen hemma.


Tack fina dotter! Det här inlägget är till dig!

Balans och harmoni - Mia-gnällkärring...

Det är sant att SuperWoman då och då klär sig i rollen som människa. Då kastar sig verkligheten över och balansen rubbas. Något litet ligger och gnager, oro för vanliga saker som ekonomi, trasig bil, få tiden att räcka till, duga, längta, sakna, vara nyttig, vara onyttig, hinna träna, vara harmonisk, vara en snäll dotter, en god mor och en fantastisk flickvän... fastna i träsket av oväsentliga energisugande tankar.

Utsikten från Djurgårdsbrunnsbron - Stockholm kan vara så fantastiskt vackert - jag uppskattade det halvhjärtat igår - tur att jag tog en bild och hittar harmonin i bilden idag istället. Foto: privat

Det är bra. En dag. Inte mer - då är det dags att ta tillbaka fokus, se helheten och skratta bort litenheten. Lördagen var en lågdag med mysiga inslag av konstutställningsbesök med mamma - Anders Zorns fantastiska akvareller på Waldermars Udde, inflyttningsfest hos IF Linnéa-Tone där en drös klubbkamrater och andra härliga människor höll till. Dessförinnan och däremellan - energitom - lite på pausläge. Skypade tillbaka lite fokus och sov hyffsat för att vakna upp "som en helt vanlig Mia!".

Yihaaaa! Sådärja - ordningen återställd. God frukost, läsa DN, fixa en liten överraskning och sedan åka skidor med Henrik och Evelina - de som utmanat mig att köra en Svensk Klassiker. Hinner göra klart både träningsschema och jobb innan jag ska plocka upp Moa och Anneli för långpass. Reclaim Mia - Reclaim balansen. När balansen finns är det lättare att känna harmoni.

Och vem fan bryr sig om dyra bilreparationer, för-mycket-godisätande och sömnbrist när man omger sig av fantastiska människor? No-more-Mia-gnällkärring - livet är härligt.

fredag 28 januari 2011

Saker som blir lidande...

... när jag har mycket att göra på jobbet:

* registrering av träningspass på jogg.se och Funbeat
* bloggläsande och inlägg
* städning hemma

Fast det förstås - det handlar alltid om prioriteringar. Var Sak Har Sin Tid.

Här vill Jack 5 år se hur stark "hon är den där MarathonMia" - jorrå - ganska - men han kom fram till att han nog är starkare ändå. Såklart - han har ju Spindelmannentröja! Foto: Åsa Persson

Snart är det helg och då väntar:

* Fredag: AW med löpare och vanliga dödliga
* Lördag: Skapa 3 träningsscheman, Konstutställning med mamsen, löppass, blogga och gå på inflyttnings/födelsedagsfest
* Söndag: skidåkning, långpass och några timmars arbete

Får jag några minuter över lovar jag att registrera träningar, titta på mitt stökiga hem och njuta av att jag själv gjort mina prioriteringar!

torsdag 27 januari 2011

Saliven rann och jag blev alldeles snurrig!

Laxpudding med skirat smör - en av Dagens Rätter. Foto: privat

Jag formligen svimmade känslomässigt när jag fick se Dagens Lunch. Mina ögon blev stora som tefat, min kropp började darra och jag ville slänga mig över hela härligheten och bara äääääääääääta. Fingrarna bad om att få sleva upp i all oändlighet. Tur att hjärnan stoppar en!

I entrén på Electrolux fanns det bild på Svenska kocklandslaget, han sittandes längst till vänster hade gjort dagens mat och kom ut och pratade med folk som tog för sig. Supernice. Foto: privat

Jag blev bjuden på lunch av finaste Susanne efter att ha fått en invit "Du skulle se vår personalmatsal och lunchen som serveras!". En kock ur Svenska Kocklandslaget har en utmaning att göra Electrolux personalmatsal till den Bästa i Sverige. Jag formligen hoppade upp-och-ned - fotade och blev yr i bollen av alla härligheter.
På menyn stod det antingen Laxpudding eller Lammgryta med kikärtor. Även ett vegetariskt alternativ fanns - men det hann jag inte uppfatta eftersom mina ögon fastnade vid salladsbuffén och det hembakta rågbrödet...


Min tallrik (som var stor) fyllde jag med champinjoner/linser, bönsallad, grönsallad, tomatsallad, rårivna morötter och rödbetor, nötter, frön och ugnsbakade rotfrukter. Det fanns nästan ingen plats för lammgrytan med bulgur och yoghursås. Allt var superfräsht, vällagat och välsmakande. Jag är hög. Lyxigt värre för de Electroluxanställda! Tur att jag har en vän där!

Hur är din personalmatsal och när såg laxpuddingen senast så där lyxig ut?

onsdag 26 januari 2011

Veckans brev till mina adepter...

Varje vecka skickar jag pepp-mail eller tips till mina adepter. Denna gång ville Hillevi att jag skulle dela med mig till alla läsare - klart jag gör!

************************************

Glöm inte att stanna upp i vardagen och se vad ni har åstadkommit. Oavsett om förkylningar, andra sjukdomar, jobb skador eller annat har satt stopp för att genomföra schemat till punkt och pricka - så har ni en plan. Ni vill, ni har för avsikt att få in träningen i vardagen och det är passen ni kört som verkligen räknas.

Mums! Fira med ananas och chokladdoppade jordgubbsspett. Foto: privat

Livet kommer alltid emellan - det finns höjd för det i era program. Var glada över genomförda pass, alternativpass eller extra vila. Var snälla mot er själv och fira att ni kommit en bit på vägen eller halvvägs i många fall.

Den här veckan vill jag att ni fokuserar på de genomförda passen och firar till helgen - fira hur långt ni har kommit, fira ett skönt långpass - eller fira att långpasset var piss men att ni var grymma och gjorde det ändå. Fira att det är grymt bra att kuta i snö, slask, is och grådassig slask. Fira ett missat pass som extra vila eller fira att influensan inte längre är lika tung. Fira att ni är ni och att ni är grymma som ni är.

På söndag ska jag fira att ni alla kämpar på - jag ska göra en supergod middag och fira era delsegrar som även jag känner mig delaktig i.

Träna bra (hårt eller lugnt) och vila effektivt!

tisdag 25 januari 2011

Det går rätt fort när man inte gjort det på länge.

Intervaller alltså. IF Linnéa-träning med gästtränare Rubin McRae - långa backintervaller. Om det berodde på helgens boost, superkompensation från förrförra veckans intensivträning med efterföljande vila eller draghjälpen från till klubben nyanlända Bosse, låter jag vara osagt. Men idag var jag snabb. Rätt ovanligt för den här sega uthållighetstjejen.

Jag och kvällens sparringpartner Bosse. Foto: privat

Efter uppvärmning var det dags att springa snabbt uppför Münchenbacken, vila 30 sekunder och snabbt ner-vila 30 sekunder-snabbt upp... ja ni förstår. Så höll vi på närmare 25 minuter. Hela tiden peppade jag och Bosse varandra. Där jag var stark hjälpte jag honom, där jag var svag drog jag nytta av hans energi. Vi fördelade och peppade. Totalt var vi ett 60-tal som tränade och jag höll mig till Bosse hela passet. Vi kompletterade varandra perfekt och balanserade ork och pannben. Några gånger när jag kom upp hade jag svårt att återfå en normal andning och hade lite blodsmak i munnen. Bevis på ett bra genomfört träningspass.

Alldeles lyrisk efteråt står jag och väntar på bussen när självaste Coach Ken kommer och hämtar upp mig i bil som värsta Pimpen. Han hade varit och kört en skidtävling och passerade så passande när jag som mest behövde en varm bil. Jag kände mig riktigt lyxigt behandlad som först fick en hare och sedan personlig chaufför och skjuts ända till porten. Att komma hem snabbt var toppen eftersom mer jobb väntade - SuperWoman börjar så sakta återfå sin skepnad...