Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

fredag 5 juni 2009

Jag är aldrig sjuk...

...peppar ta i trä.

Men varje gång jag sprungit riktigt långt eller "tävlat" marathon så har jag förkylningssymtom i 2 dagar efteråt (svullen hals, hängig och lite feber). I söndags efter maran hade jag feber. Först kändes det som en reaktion på värmen, men det gick över till kvällen.

I onsdags körde jag NMT rätt hårt trots lite trötta ben, så igår vaknade jag med feber igen. Däckad i 2 timmar. Totalborta med huvudvärk och svettningar. Blev bästis med en Ipren och en Alvedon, somnade om och vaknade pigg och redo för att fixa sonens studenmottagning. Sen kom det inte tillbaka.

Kroppen försöker säga mig något

1. Hej kroppen - du borde vila.
2. Hej Mia - du är i klimakteriet.

Men hallå - jag är ju bara 38 år (faktiskt hela 8 dagar kvar tills jag fyller 39!) så det måste vara vila jag behöver. Alltså tog jag det lugnt på NMT'n imorse, ska vila resten av dagen och morgondagen och för en gångs skull inte planera in någon träning på söndag. Ännu. För vem vet om det dyker upp något galet jag bara MÅSTE vara med på? Annars kan jag ju fylla på med härlig energi genom att vara barnvakt åt sötaste Elias ikväll, hälsa på brorson Hugo i helgen och peta in ett bästis-besök! För övrigt kanske lite skön yoga kan stretcha ut de stela benen - hittar nog på några egna övningar på hemmaplan och ger dem konstiga namn. Japp jag är alltså INTE i klimakteriet. Ännu. Tror jag.

Brukar ni känna er sjuka efter långpass, ultra eller maror?

14 kommentarer:

Anonym sa...

Hmm, tankeväckande... Jag brukar vara rätt kass i magen några dagar efter pass på mer än 2 timmar, så där hamnar väl långpass och maror. Men det brukar också kännas som feber i kroppen. Alltså att lederna värker lite och man har lite sådär diffust ont, men det har aldrig varit någon feber. Det är nog, ungefär som du skriver, min kropps sätt att tala om för mig att jag ska ta det lugnt några dagar.

Evelina sa...

Yoga säger du...

MarathonMia sa...

MJ: Efter långpass eller hårdare insatser har man ju använt en hel del reserver och är extra känslig och mottaglig. Min mage har krampat sedan maran - det gör ont när jag äter - som om jag fortfarande sprang.

Evelina: eller?

Anonym sa...

Efter långpass har jag aldrig märkt nåt, men efter maran har jag frusit lite smått och varit lite tjock i nosen. Pumlan producerar iofs tre ton snor i timmen, så det kanske finns en annan förklaring?

Och ja, jag tror kroppen vill säga dig nåt. :-)

Lilla Duktig sa...

Alltid när jag har sprungit en mil eller fler så mår jag jättebra... Närrå. Du är heeeelt normal. Allas kroppar återhämtar sig på sitt eget sätt. Så det så.

Och du? Då är på tok för ung, snygg och fantastisk för klimakteriet!

Anna (Orka mera) sa...

Har haft ont i huvudet dagen efter flera långpass. Antar att jag slarvar lite med vätskan när jag tränar i min ensamhet... Efter maran mådde jag dock helt som vanlgit. Men då drack jag också överallt och lite till!

MarathonMia sa...

Bureborn: Det var mig en snorproduktiv Pumla det där :)

LillaDuktig: Ibland påminner du mig om att det finns människor som INTE springer. Tack - I need it every now and then.

Anna: Du får se till att bli servad även på träning så du slipper huvudvärken!

Benet sa...

Intressant. Kände/Känner mig också hängig, trött som f*n och lite snorig. Man behöver kanske rejält mycket mer vila efter en mara än man gett sin arma kropp.... Sköt att höra att t o m Super-Mia är lite mänsklig :-) Kör hårt! (varför skriver jag det? Det är ju en självklarhet.. )

Karin sa...

Jag tror på alternativ nr.1, för annars skulle det betyda att jag också var i klimakteriet! Huu!

Jag har varit helt ur balans de senaste 2 dagarna. Feberkänningar och idag migrän halva dagen. Men nu får kroppen snart vara nöjd med all vila tycker jag!

Och nej, ja brukar inte känna såhär efter alla långpass/ultror, men jag kanske tog i mer på maran, och i veckorna innan den med.

Hoppas du känner dig pigg snart igen! =) Kram

funrun sa...

jag känner igen mig mycket väl. Jag får ofta frossa och feberkänningar om jag tagit i ordentligt - vare sig det handlar om 10k i solsken eller 24h i lufstempo. För min egen del så tror jag att det är en kombo av att jag fortfarande är rookie på att ta ut mig, och att jag dricker/äter för dåligt under lopp.

farsan sa...

Jag är alltid sjuk! Eller har vi kommit på mitt problem!? Kan man vara i klimakteriet redan vid 37 års ålder?

Anonym sa...

Klimakteriet!!!!!!
Kommer vi aldrig till, vi har inte tid!!! =)//Kram Sussi ala Sivan

Micke sa...

Har aldrig gjort nåt spektakulärt men precis som marathonjohan så gillar inte magen längre sträckor eller höga farter.

Mer än ca 15 km i lufstempo eller rejält med tempo så är det bara att trycka imodium preventivt direkt när man kommer hem annars blir det en jobbig kväll/natt. Utan att gå in på detaljer.

Klimakteriet räknar jag bort totalt.

MarathonMia sa...

Benet: Haha - Superwoman brukar ju flyga omkring och blir ju nedkyld av vinddraget - när SuperWoman vilar kanske hon blir överhettad!

Karin: Då myntar vi PostSthlmMarathonFeber09 som en sjukdom.


Funrun: Kan stämma. Kroppen hänger ju inte alltid med på vad huvudet utsätter den för! Men inte är du Rookie!

Farsan: Du är alltid sjuk - kanske är det omvänt för dig och du blir frisk efter utmaningar och tävlingar!?

Sivan: Jag ska aldrig nämna ordet igen... då får du jaga mig med käppen ;)

Micke: Då tar jag en tablett och räknar bort klimakteriet.