Söndag och dags för Team Stockholm Marathon. Jag har missat TSM massor av söndagar så nu var det på tiden att visa mitt tryne där. Jag visade det lite fööööör väl, för när SvD stod och riggade med kameran, råkade jag ställa mig bredvid för att hitta satellit på min Garmin... *visslar* . Killen intervjuade mig lite om TSM och undrade om GPS:en - de trodde att långdistansare var ensamvargar i fula kläder - men insåg snabbt att han missstagit sig, för ut ur omklädningsrummen strömmade stylade löpare med stora GPS/Pulsklockor. Jag var snäll och lät reportern hålla i min klocka en stund. A moment of trust.
Eftersom jag nickat till (sov!!!) på föreläsningen och mina ben kändes lite stumma efter veckans löparbravader hoppade jag på Tones förslag om att köra med 3:45-gruppen. Det visade sig vara klokt. Jag räds inte distanser - jag räds fart. Idag var min mentala styrka nere på noll, det mesta gick nog åt i tisdags när jag sprang ihop maratondistansen. När vi hade sprungit 18 km var jag trött, vi passerade precis Hornsberg mot Pampas. Hela mitt huvud ropade "Det är bara 2 km hem tjejen - spring hem istället!" Men Ken såg hur jag slet så han kom upp jämnsides och peppade. Just när jag hade det som jobbigast blev det en ofrivillig fartökning till 5:10 - vilket mer eller mindre klämde mitt sista hopp. Vid drygt 19 km kom en hemsk uppförsbacke mot Tomteboda och jag tänkte precis kliva av och promenera hem - när jag kände en stadig hand i ryggen som tryckte mig uppför de sista 30 metrarna - tack Ken!
Galna Ken och fullt normala Mia...Hela passet var slitigt men jag tänkte att det bygger pannben att slutföra sånna pass, bara att fortsätta. Under passets gång hoppade Ken omkring på lätta ben - den galningen som sprang 6,5 mil i snögeggig terräng i Gävle igår - han tog det här som återhämtning. Vem var jag att gnälla liksom?
Tokiga Tone - med vackert löpsteg - här i discomood.
Tone kände liksom jag att passet var jobbigt... fast rätt som det var, efter 26 km, kommer vi till backen bakom Lill-Janskogen - den är 450 meter... då sätter Tokiga Tone in en överväxel och ökar farten, springer förbi alla och rushar in på Stadion. Själv gick jag uppför backen i vackert Ultra-manér. Jag var riktigt trött på Stadion där det stretchades och snackades. Fast man ångrar ju inte genomförd träning! Och träning som blir av, är den man planerar in. Imorgon tänker jag vara fullt normal och planera in sovmorgon - mitt fystest med Nordic Military Training får genomföras på kvällen.
Veckan som gick:
Total tid nedlagd på härlig träning: 839 minuter
Totalt sprungit: 110,28 km
2 styrke/crosspass med NMT
2 pass med IF Linnéa
1 pass med IronWoman
1 pass med TSM
Återstår: 8-timmarspass med sömn
*****************************************
14 kommentarer:
Jag såg du var den ende som uttala sig i artikeln på SvD :P
http://www.svd.se/sportspel/springa/maraton/artikel_2699839.svd
Tidningskändis på köpet. Snyggt jobbat, och normal, tja... :) .
Underbart 'onormal' :-) Bra jobbat i veckan! Och som Ken skuttade kommer nog han prestera stordåd under mängdmånaden!
Tack för pratstund under passet idag förresten. Du har fått mig sugen på ultra! Får se om jag vågar mig med på Hornstull-Järna i sommar...
Bejbi! Ja fy vad ryckigt och jobbigt, men nu har vi fler mitokondrer!Tror jag... Det är allt som räknas;-)Skönt att du och Bergsgeten var där idag, u rock!
P&K den tokiga:-)
Tänkte skriva att du är en linslus men du hamnade väl bakom falggan eller? BRa löparvänner du har som stöttar. Tone ser inte ett dugg trött ut, jag vill ha ett blogginlägg om löparsmink - hur gör ni tjejer med mascara och kajal och allt, ni är så underbart fräscha! Ge en roukie ( på löpning i smink) lite tips, snälla *ber på bara knän*. Jag vill se bra ut på nästa tävling!
Jag vill också se bra ut på nästa tävling!
Fast det räcker nog inte med smink tror jag...
Dunceor: JA, vad gör man inte för lite publicitet?
Snorkis: Hehe- jag vill nog inte vara normal (standard och lagom är inget för mig)
TSM-Cilla: Klart du ska med på Hornstull-Järna - det är ett äventyr, och vi stannar och fikar på vägen ;) Ken kommer klara det här galant - han får vara min tidshare så är jag hans mängdhare.
Tone: Det var nog bra med tisdagens föreläsning om att dra ner lite på tempot. Värdefullt. puss
Magdalena: Alltså - tjejen som står bakom 4-timmarsskylten är grymt lik mig - men det är inte jag! Visst är det sjukt! Samma typ av hår, samma typ av hållnig, vätskebältsvalken på precis samma ställe - men det är inte jag. Jag hade flätor igår. Smink brukar jag inte använda, har hänt få gånger. Jag rekommenderar att färga ögonbryn och ögonfransar hemma (finns färg på H&M) så ser du lite piggare ut.
Bilden på Tone är från Täby - hon har inte tagit ett löpsteg där :)
Niklas: Du kanske får hänga med på en tjej-SPA-kväll med ögonbrynsolock, bastu, ansiktsmask, vaxning av ben, färga ögonbryn....
Vilken vecka!
"... skrattar Mia /../ och löper iväg."
LÖPER du?
Nu förstår jag varför jag inte hittade dig igår, journalisten hann före :-).
Du skrev...... "Men Ken såg hur jag slet så han kom upp jämnsides och peppade"...... var det då han hoppade ner från din rygg ;-)? Skoja bara!
Ken är en klippa och fantastisk på att peppa, stötta och dra när man behöver det som mest.
SPA,,,låter toppen, när?
Linda: The lovely week.
LillaDuktig: Något senare än marskatterna
Catti: SPA is on the list - tanken formades när du pratade om att noppa ögonbryn på Premiärmilen...
Gick in på jogg.se och ser att Pertti inte tagit ett löpsteg i april! Han tog väl ut sig helt i kampen mot dig! Du är en vinnare i alla fall! eller så ahr han semester utomlands....
Magdalena: Han är en hamster. Rätt var det är registrerar han en hel vecka den lymmeln :)
Pax för att vara med på SPA:t. Får man nya ben där?! ;-)
Skämt åsido; grymt kämpat Mia. Det är pannbenet som gör dig så makalöst :) Ken är en grymling och Tone en tuffing, ni utgjorde ju en perfekt trio igår!
(Vad gäller Pertti så var han på kurs i helgen. Triathlonkurs. Attans!)
Skicka en kommentar