Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

måndag 10 november 2008

Äntligen normal!

Äntligen är jag trött. Energi in - energi ut.
I lördags köpte jag mängder av Karamellkungens sockerbitar med jordgubbssmak. Bara för att de är fina. Inte särskilt goda. Tanken var att de skulle ligga i en fin skål på bordet när vi hade visning av lägenheten i söndags. Jomenvisstsörru. Det börjades lite försynt med en provsmakning när jag satte igång städandet. Efter 5,5 timmars fixande, dammande, flyttande av prylar, gömma personliga saker (polygrip, aceton, DN och Garmin fick ligga i stekpannan...) så hade min hand slunkit ner otaliga gånger i påsen. Inte en enda rosa sockerbit fanns att skåda på visningen igår. Urrk. Det var sött, sliskigt - ja rentav äckligt. Men sött väcker sötsug. Alltså var jag sockerstinn, överenergisk och smått frustrerad i lördags kväll. Fördelen med äckelintag är att man får magknip och känner sig däst. Tvärnit i säng, gott om energi på TSM. Energin höll i sig tills för en stund sen. Närmare bestämt kl 10:18.

04:30 imorse ringde klockan. Upp-å-hoppa, ladda med liten portion gröt, stor kopp kaffe. Hopp-i-träningskläder och iväg till Östermalms IP med Sussie. Nordic Military Training! Sockerenergin gjorde det möjligt att hänga med. Sådär i alla fall. Skojade lite om tunnelseende, men det blev inte blodsmak i munnen. Däremot blev det en hel del grodhopp, ankgång, armhävningar och vänta i plankan-position. Detta varvades med löpning med armarna över huvudet, hopp över bäck (fast jag hoppade direkt i då...), armähvningsposition i lervälling, jaga händer. Pepp, skratt och hard core. Det var bara att leverera det som ledarna bad om. 10 upphopp okej. 10-17-23 armhävningar med händerna i en bäck - okej. Mycket smart drag att köra armhävningsutmaningen igår...
Eftersom jag började passet med att hoppa jämfota i lervälling i bäcken, kändes det gött att få blöta ner rygg, rumpa och baksida ben. Magen höll sig torr tills det var 15 minuter kvar av träningen, då hojtar Instruktören "Ner på magen! Rulla runt, sträck efter fötterna, rulla tillbaka!!!" Likt larver rullade vi således fram och tillbaka över geggig, blöt gräsmatta och lät dagens första ljus bryta igenom. Är man klok eller?
Jag tyckte att tiden flög iväg. Passet började 6:15, vi var färdigduschade 8:00. I bilen ligger nu ett par rejält geggiga Asics 2130, en hög blöta kläder och min sista sockerenergi. No more Karamellkungen! Gärna mer Nordic Military Training.

Det blev alldeles för kort stretch efteråt - men det tar jag igen efter BodyJamen ikväll...


Staffan, jag och Catti efter träningen. Sussie hann smita in i den varma duschen!

14 kommentarer:

Magda Gad sa...

kul att du testade armyprylen! låter som ett lagom trevligt och geggigt fyspass.

MarathonMia sa...

Tittar ut genom fönstret och inser att morgonens pass var förhållandevis torrt :-). Jo, det var lagom geggigt, jag trodde att det skulle vara värre. Lite mildare än Tjurruset - och inte ohanterligt.

Anonym sa...

Combat på morgonen - bodyjam på kvällen.
Ja-a, du är fullständigt normal! ;-)

Appropå combat - hur militäriska är ledarna?

Anonym sa...

Mer sockerbitar åt folket...:)

MarathonMia sa...

Bureborn: Inte mer militäriska än att de har grymt vältränade kroppar. Fast de kanske var snälla första gången för att locka oss att betala och komma tillbaka?

Ken: Du får mina sockerbitar. Sen kan jag lugnt och stilla ligga i plankan och se dig ränna runt i ett jehu. ;-)

Anonym sa...

Gud vad dålig man är på att låta bli när det står en godis skål framme!
Ajabaja Mia men jag vet att du är snabb på att återställa kroppen.
Rosa sockerbitar har jag aldrig smakat men tack nu vet jag att jag inte behöver smaka dom. Hoppas det gick bra på visningen trots den toma skålen:-)!

MarathonMia sa...

ve och fasa! Tänk om folk glömde kolla in vår fiiiina lägenhet och bara letade efter godiset. Allt de hittade var en tom karamellkungenpåse i papperskorgen.

Catti sa...

Vi kom, vi lekte, vi överlevde.

Hurra vad vi är bra :-)

Mayumi sa...

hehe, vi tog oss igenom 1,5 timme ren och skär njutning blandad med smärta, gemenskap, glädje och en massa jävla mjölksyra. Backintervallerna du körde med mig för en månad sen ter sig nu som rena söndagspromenaden :)

gullfot sa...

Den som är mycket stark måste också vara mycket snäll :-)

Om några timmar är det min tur. Banan kommer att vara fint preparerad först av ert trampande, och så "lite" regn på det. Mmmm. Lera.

Vad kul att ni tyckte det var roligt!!!

Löpning & Livet sa...

Jag vill vara med! :D

Magdalena sa...

Skrek de mkt på er?
Hoppas sockersuget gett med sig nu...

MarathonMia sa...

Catti: Hurra hurra hurra!

Mayumi: Ska påminna dig om det när vi kör backintervaller till våren. hehe.

Fredrika: Glad att jag tog 6:15-passet med tanke på regn och halvstorm som rådde vid 16-tiden. Jag ska försöka att bli snäll när jag blir stark.

Andréa: Du kör väl i Göteborg? Det här var riktig skoj - men som sagt bara första omgången.

Magdalena: Nej de skrek inte, snarare peppade. Jag arbetar febrilt med sötsuget - brukar ta en vecka att komma i fas. Många apelsiner blir det...

Magdalena sa...

Paprika är bra - det mättar oerhört!