Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

tisdag 26 oktober 2010

Jeeeezuz!

Världens bästa naprapat! Här är hon! Grym som fan.

Josefin med akupunkturnålarna som gör gott och ger mig handsvett som droppar ner på det skinande ekgolvet... Foto: Darrhänt, nynålad Mia

Efter att ha mörbultat mina skinkor, mitt vänstra bakben och mitt lår med en skördtröska för hårda muskler... ja det ser ut som ett strykjärn men den liksom roterar runt och knådar om, drar upp muskler (fläsk?) i ett härligt huller-om-buller-knåd.

När hon slet med maskinen utbrast hon "Jeeezuz! Vad har du gjort!?". Tränat lite förstås. Jag var inte jättetuff med min träningsvärk och frågade om det kanske var benpipor hon hackade... Tydligen inte.Det tog några minuter så var musklerna mindre stela, träningsvärken bortknådad och det var dags för nålar...

Jag var dum nog att fråga hur djupt hon sticker nålarna...iiiiiiuuuuuuh! Information jag faktiskt kunde vara utan.

Ha en fantastisk tisdag! Själv har jag iklätt mig många personligheter den senaste veckan! En mycket häftig upplevelse som kommer i nästa inlägg!

10 kommentarer:

Träningsglädje sa...

låter smärtsamt det där. hur smärtsamt på en skala från 1 till 10??

MarathonMia sa...

hmmm - jag ser det såhär: Hellre att det gör ont några minuter än flera veckor.

själva apparaten känns ju just bara när den knådar en öm muskel (max 1 min AJ).

Jag har sprutskräck och nålfobi - så jag börjar handsvettas på en gång jag vet att det är dags. Det gör ont ca 3 sekunder, sen hjälper nålarna till att trigga bort krampen i muskeln

Så in alles - ont i max 10 minuter inklusive massagen... resten är botgöring :D

Mia sa...

Den där smärtan är en njutning! Känslan av det liksom ordnar upp sig där inne i maskineriet.

Jesper Scheutz sa...

Härligt med lite hjälp på traven med stela muskler. Du kan ju alltid som omväxling knåda rumpan med en tennisboll. Men med de där nålarna ser det mycket tuffare ut =)

Kör så det ryker, Peace Love och Löparskor!

Louise sa...

Akupunktur är jätteläskigt! Inte för att jag egentligen tycker det gör så ont utan just för att jag skräms av hur långa nålarna är! Huga!!

Löplust sa...

Tricket är väl att aldrig titta på nålarna? Vet man inte hur långa de är så gör det nästan inte alls ont... Jag testade akupunktur i våras mot min tennisarmbåge. Men jag blev aldrig riktigt bra så nu har jag börjat med något som kallas stötvågsbehandling. Superdupermegaont!

MarathonMia sa...

Mia: likis! Njutning i en annan form bara!

Jesper: Jag och tennisbollen har redan en relation... fantastisk att ha på jobbet!

Louise: Jag vet - avskyr nålar men känner mig lite cool när jag utsätter mig för dem.

Löplust: Usch vad trist med tennisarmbåge. Jag svarar rätt bra på akupunktur. Dumt av mig att fråga om jag fick kolla på nålarna dock...

Träningsglädje sa...

haha du svarade inte på min fråga mia!!! det betyder att det måste göra sjukt ont (i de där 10 minutrarna...)

Carina sa...

Lite läskigt med nålar.

När jag var hos naprapaten förut så nämnde jag att jag skulle till tandläkaren och att jag var lite nervös för det. Hon erbjöd sig att få mig lugn genom att sticka nålar i HUVUDET!!!

Ja sa tack, men nej tack :)!!

MarathonMia sa...

Träningsglädje: Jag har hög smärtgräns och är nog inte mycket att lita på - jag skulle säga... typ 5-6 på en skala. Jag tycker mer att tanken på att en nål går genom huden är en läskig känsla. Eller "om jag slappnar av när hon kör med maskinen - släpper muskeln sitt fäste och går av då - och HUR ont skulle det göra?" Men riktig smärta har jag aldrig känt.

Carina: Känner igen det där. Jag kan vara hur tuff som helst men när jag kommer till tandis blir jag nervös - och egentiligen inte över att det ska göra ont.