...så svaret blev givetvis JA när brorsan ringde och frågade om jag kunde lämna Jonathan och Linnéa på förskola och skola imorse. Jag behövde vara där vid 7-tiden och såg min sovmorgon fladdra iväg. Men vad gör det när jag får så mycket energi tillbaka? Det handlar om inställning och hur jag väljer att tänka och uppleva. Små saker som gör en varm i hjärtat. En teckning av Jonathan. Det är förmodligen en farlig riddare med svärd i handen - men jag ser en glad kille med öppen famn!
Att får vara lite bus-faster är ju störtskönt. För man-får-ju-till-exempel-inte spela Nintendo på morgonen...
...men man-får-gärna-visa-hur-duktig-man-är på att cykla och visa vägen till skolan. Le nu och se ut som normala barn...
Sådärja – rätt unge på rätt plats. Tror jag. Och jag åkte därifrån nyboostad och glad. Livet leker.
P.S Hjälp till att hålla tummarna för lite bra väder på lördag – för då springer Linnéa förmodligen knatteloppet på Kungsholmen Runt.
2 kommentarer:
Haha vad glad jag blev av dina bilder på din brors troll. Cykelbilden kanon precis så känner jag mig ibland och önskar jag vågade göra =D Lycka till på lördag!! //J
Hahahaaa... du är såååå rolig!
Ungarna ser ut att ha väldigt stor respekt för sin faster..
:-)
/kritan
Skicka en kommentar