Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

måndag 24 november 2008

Slänga den snällaste åt vargarna?

Neeej - inte kunde Staffan få vara själv i elitgruppen!

6:15 uppställning på Östermalms IP. 28 likasinnade galningar radade upp sig i snöyran för att få instruktioner från dagens gästspelare: den flerfaldige mästaren (plus top 10-placeringar) på Tjurruset - Peter Ö (trumvirvel).

Uppvärmningen blev uppjogg på knappt 2 km med stopp för stretch och armsnurr. Fram till spåret vid Fiskartorpet. När vi långsamt joggar nerför backen för att nå vår start ser vi hur det brinner marschaller vackert inne i skogen. Det går att ha mys utanför vardagsrummet också hävdar Peter, och vi nickar ivrigt. Hinderbana. Hinderbanonrans hinderbana i skogen.

Vi skulle dela in oss i grupper om fyra. Grupperna skulle fördelas med "elitgänget" som start och ner till nybörjare. Två nybörjare anmälde sig frivilligt till sin grupp och vi kastade fram Staffan i elit. Staffan springer med mig i IF Linnéa och är nog den snällaste, goaste mest genuina personen jag träffat, så där peppande och dela-med-sig-aktig ända inne från hjärtat, och så är han snabb - toksnabb. Thomas anslöt snabbt och sedan Sandy. Var är Mia? undarde Staffan - och jag förstod på något konstigt sätt att han ville ha mig där i första-gruppen. Hallå? Från MarathonMia till MammaMia - klart jag ställer upp. Inte för att jag direkt känner mig som den starkaste, snabbaste - för det fanns det fler som var. Utan för att jag kanske gillar utmaningen! Och så ville jag skydda Staffan, Thomas och Alexandra från vargarna... Således 4 löpare i vår grupp. Bring it on!

Hinderbanan startade med lugn jogg på 200 meter till en backe där stegringslopp skulle ske i snömodden. Öka farten och gå snabbt på toppen. Jomenvisst. Väl där skulle vi med hjälp av ett omkullfallet träd köra 15 armhävningar, sedan jogga ner, runda en marschall, in i skogen och köra 15 tricepsdips på ett annat omkullfallet träd. Härifrån hade Peter riggat en snubbeltrådsbana kantad av marschaller som vi skulle åla/krypa under fram till en träddunge. Vi skulle hela tiden vänta in varandra och köre tillsammans. På träden var sedan mitsar fasttejpade och vi skulle köra 15 raka boxslag. Efter detta blev det jogg genom skogen fram till en vägkorsning där vi lade oss i plankan och körde grodbenslyft 15 gånger. Härifrån var det fri fart uppför en backe. Med fri fart menas maxfart - inte frivilligt tempo (som mina ben hade valt om de fick...). Uppe vid toppen satt vi två-och-två och körde framfall - träning för rumpa och baksida lår. Denna övning har Catti för länge sedan introducerat för oss i IF Linnéa så den behärskade vi väl. Nu var det bara nerjogg för backen för vidare instruktioner från Peter - utfallssteg 20*2, för att sedan ta varv nummer två. I alla backar peppade Staffan, öka farten! Bra! Kom igen! Härligt! Att han orkar kuta snabbt och peppa samtidigt... flås flås.

Det andra varvet fick vi bära med oss ett bildäck. Meningen var att de övningar vi skulle köra skulle minska i antalet, nu var det dags för 13 armhävningar, sedan 11 osv. Vi körde andra varvet i bra tempo. Sandy och jag höll jämn fart. Kom tillbaka till Peter och fick vila lite i plankan. Han tyckte vi var för snabba och gav oss order om att köra 20 armhävningar, tricepsdips, grodspark i plankposition... och undrade om vi skulle greja 3 varv till? Jajamensan! sa vi unisont. Kul tyckte Peter och gav oss nu varsitt däck att bära med oss. Fortfarande peppade Staffan i backarna - trots bildäcket över axeln. Jag och Sandy var tokfokuserade och Thomas struttade omkring och drog skämt om sommardäck, Goodyear och fan och hans moster.

Tiden går snabbt när man har roligt och vi hann bara med 3 varv innan tiden var ute. Det var grymt kul och jag var så inställd på 2 varv till och hade krafter kvar. Vi joggade tillbaka och fick rusha uppför en 450 meter lång backe.

Full i skratt, hög av snö och natur - stämningsfull av ljus och teamarbete var det här det roligaste passet hittills! Vilken glädje!

Nästa glädje blir att köra lite BodyJam ikväll med LillaDuktig - vi ska fira att vi klarade av att vara barnvakt åt 7-månaders Elias igår! Och ni...nej dans ikväll är inte träning - det är kärlek.

******************************


18 kommentarer:

Anonym sa...

Respect!! att träna i denna snöyra!

Magda Gad sa...

det här klassar jag som en erotisk berättelse :-) XXX rated!

MarathonMia sa...

Ken: vågar du komma på träningen imorgon?

Magda: Oj - ska genast sätta filter på barnens datorer ;-)

Anonym sa...

Och jag som kände mig duktig som var på gymet (inne, varmt, mesiga maskiner, inga bildäck) 7:15 i morse... ;-)

MarathonMia sa...

Bureborn: Du ÄR duktig. Vi är konstiga.

gullfot sa...

Ååååååhhhhh! Jag säger bara åååååhhhhhhh!!!

Anonym sa...

Hårt för dom hårda :-) Fan så tuffa ni är. Hurtisar.

Anonym sa...

Hårt för dom hårda :-) Fan så tuffa ni är. Hurtisar.

MarathonMia sa...

Fredrika: Han den där Maffetone är ingen snäll krabat - come join!

Linda: Jag gillar dina komplimanger bättre än "idiot" "galenskap" "pucko".

Anna (Orka mera) sa...

Herrejäklar så kul det där lät! Å här sitter man och gnäller på att det är isigt ute. Fasen vad jag är mesig :(

Anonym sa...

Hej! Det verkar som ni hade jätterloigt!! Vad kul! Jag bara älskar att läsa dig.

Visst är det härligt att springa på vintern?

Ha en kanon vecka. * kram *

MarathonMia sa...

Anna: Jag låter dig gärna sitta och gnälla över att det är halt :-) bara jag slipper göra det. Gnälla alltså ;-)

Coyntha: Tack tjejen! Jag tycker att det är underbart och tror minsann att jag fick svägerskan att tycka att det var härligt i lördags också! Ha en bra vecka du med!

Löpning & Livet sa...

Åh!! Det låter så sjukt kul!!

Karin sa...

Jag har sagt det förut, det tål att sägas igen: Du ÄR min idol! Pannben av titan, vilja av stål och en glädje som får isen att smälta. You rock my world!

MarathonMia sa...

Andréa: Sjukt var ordet!

Karin: JAg trodde det var min uppvärmda häck som smalt isen ;-)

Unknown sa...

Undrar vem den där staffan är, springer med ett bildäck runt armen och hejar på andra i skogen på morgonen märkligt.....

Detta ska ha varit i dag eller?
Idag var det minst 20cm snö i skogen och 3 minus grader. Som sagt det låter märkligt Mia. Du såg inte tomten och hans renar när du ändå var ute i skogen:))

Tack Mia ha en bra kväll

/S

MarathonMia sa...

Kanske jag misstog mig på min löparklubbskompis och jultomten. Jag visste att det skulle bli problem när jag bytte ut gröten mot smörgås på morgonen!

Catti sa...

Du är bara bäst. Tack för all livsglädje & styrka du ständigt sprider omkring dig. Du slutar aldrig att imponera.