Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

tisdag 24 augusti 2010

Jag har världens bästa coach!

Min coach kan allt. Han kör Vasaloppet (5:48!)och andra skidtävlingar, cyklar, kajakar, simmar, spelar golf, spela tennis, kampsportar, springer och coachar. Jag vet inte hur många gånger han har gjort klassikern. Dessutom kan han laga mat, bjuda in på sällskapsspelskvällar, arrangera träningsläger och massera. Och massa andra bra saker.

Här är coach Ken (passande eftersom jag har ett Barbie-ben!) och jag på väg till starten i Stockholm Marathon i år. Foto: privat

Vi brukar cykla till träningarna tillsammans eftersom vi bor nära varandra. Det brukar gå till ungefär såhär. Jag är alltid sen och har för lite luft i däcken. Antingen leder jag cykeln till Ken eller så cyklar jag försiktigt på halvtomma hjul och möter honom på vägen. Sen står jag som en handfallen liten flicka och tittar när han pumpar min cykel - typ varannan eller var tredje vecka. Jag har försökt pumpa den själv utanför cykelbutiker eller på mackar men gör helt fel och tömmer däcken helt istället för att fylla på.

Nu hade han tydligen tröttnat... så i förra veckan när jag långsamt försökte cykla utan luft så stod han och väntade - räckte mig en alldeles egen pump och sa "Varsågod - den är din! Du ska lära dig pumpa!"

Och shit som jag pumpade. Jag var helt slut när däcken var fyllda. Det var ju skitjobbigt! Höll på att stanna hemma och vila upp mig för energin skulle då alls inte räcka till någon träning. Men tog mig i den svettiga kragen och pustade ut på cykeln på väg till Zinkensdamm.

Varför har jag världens bästa coach då? För att han kan och är så duktig på himla många grejer? Nej - det imponerar inte på mig i samma utsträckning som eftertänksamhet och syften. Det som imponerar är att han har tålamod med mig och faktiskt tar sig tid att lära en 40-åring att pumpa cykeln själv för första gången i sitt liv.

Idag får han cykla själv till träningen för jag ska träffa en massa intelligenta kvinnor i bokklubben "Bordellen". Så medan mina IF Linnéatiervänner springer runt på Söder så diskuterar jag platsen genom att tolka Per Anders Fogelströms "Mina drömmars stad" - kul att läsa som vuxen också!

6 kommentarer:

Sofie RW sa...

Vilken lyx att ha en sån bra coach! Och duktig måste han vara också som fixat program för dig för att genomföra GAX!

anneliten sa...

Nu när du kan pumpa cyklen - blir det Vätternrundan då?

MarathonMia sa...

Sofie: Så sant! :D

Anneliten: oj - det är många lektioner kvar tills jag kan fixa en punktering ;) När jag kan det så kanske. Kanske.

Dunceor sa...

Det är en trevlig herre helt klart =)

Sofy sa...

Denna beskrivning låter ju som en "kolla bästa killen att ragga upp annons" ha ha! Har du en dold agenda och vill förmedla coachen ut i vimlet?

Om herr k är lyckligt upptagen ber jag om ursäkt och tycker som övriga att det är fint att han lär dig allt han kan ;)

Och nej, sofy är lyckligt förlovad...

Annelie sa...

det är fint med de där människorna som får en att utmana sig själv.. oavsett om det är att springa längre eller lära sig pumpa cykeldäck!