Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

söndag 12 juli 2009

Utan Garmin försmäktar jag på denna ö.

Åkte förvirrad iväg till Muskö med GPS-klockan hemma.

Oj vad tomt det ser ut på vänsterarmen!

Bästa tänkbara uppladdning inför Musköloppet bestod av tjejmiddag med skitsnack och höjdarfrukost med massor av energi. Lördagen skulle bli en fin löpardag.

Muskö var överfullt med bilar, löpare, knattar, familjer och ö-bor. Anna Rahm syntes inte till så vi blev lite förväntansfulla - kanske skulle Rebecca kamma hem guldet för IF Linnéa? Då dyker givetvis snabba löpare från Spårvägen och Huddinge AIS upp. Rebecca tog en fin bronsplats :)

Själv hade jag tänkt springa med Tone först, eftersom jag glömt min Garmin och hon är en levande takt-klocka. Men precis innan start kom vi överens om att springa själva. Jag drog iväg i min egen fart - tänkte att Jag går på känsla idag. Vilket jag gjorde. Jag lät mina blommiga Asics Noosa suga tag i underlaget och skjuta mig framåt så fort det var hårt underlag. Jag lät benen pinna på i nerförsbackarna och jag tänkte på tekniken i uppförsbackarna "Jag är från IF Linnéa - jag skyr inga backar!" Och backar är det gott om. Efter 7 kilometer kom vi till den ojämna ängen där det känns som om man springer på en tjockmadrass från skolgympasalen. Det var lerigt och blött, de flesta sprang bredvid utom jag som klaffsade rätt igenom "Jag tränar ju Nordic Military - jag skyr ingen lera!" Hela tiden fick jag springa på känsla eftersom klockan låg hemma. Jag hoppades hela tiden att jag skulle slå förra årets tid... men hade ju sagt att det bara var träning...

Den sista backen...
...är lång och brant. Några hundra meter innan denna backe springer en man i 50-årsåldern förbi mig och säger "Inte ska du låta en sån här gammal gubbe klå dig!" och drar vidare. Jag samlade energi, lät honom hållas, lät honom trötta ut sig. Han sprang ikapp en kille i 30-årsåldern och en annan kille som jag bara uppfattade i periferin. När backen började såg jag IF Linnéas hejarklack uppe på toppen. Jag sköt fram höften, hittade rytmen i steget, använde mina armar och sprang förbi periferi-killen, tog sikte på "gubben". Andas in-ett-två-andas-ut-tre-fyr... steg för steg kom jag närmare. Upp med hakan, snart förbi. Linnéa-gänge fick syn på mig och började vråla "Mia -Mia - Mia -Mia". Jag tog all den kraft jag hade kvar och drog förbi gubben och killen, jag ökade takten så att det var svårt att få luft. Jag fortsatte framåt - sprang, sprang, sprang. Ingen skulle få komma förbi mig! Efter helvetesbacken lutar det nerför i 150 meter in i mål. Jag hann inte återhämta andan utan sprang på vilja - adandes med övre delen av lungorna - trodde jag skulle sprängas - men höll måttet. In på tiden 49:42! Förra året sprang jag på 52:22. Jag är grymt nöjd! Det gick ju att försmäkta utan klocka!

Efter detta kammade IF Linnéas ena stafettlag hem segern och fick med sig den här fina pokalen!



Traditionsenligt åt vi sedan Spaghetti Bolognese hemma hos Bröderna Coach's mor och make Ludvig. Han har skrivit boken "Spring för Kärleken och Livet" - och höll ett alldeles förträffligt anförande för oss 20 Linnéaner :) - sådant samkväm tror jag inga andra klubbar har!

28 kommentarer:

Andréa sa...

Sjukt bra ju! Grattis!!

MarathonMia sa...

tackar!! :D

Anonym sa...

Grattis till pers. på denna "Helvetesbana" och Grattis IF Linnea till GULD och BRONS!
Jag får också tacka IF Linneas hejarklack som hjälpte mig upp i samma backe TACK TACK!
Ja, det vimlade verkligen av Linnealöpare överallt!
I dag på långturen med ett gäng TSM:are skulle det skulle väl ändå vara "Linneafritt" men vad händer?
Efter 16 km. dyker en tjej från Linnea upp och ansluter sig till oss(har glömt namnet men hon lät som Sibel). Vid 22 km. träffar vi på ytterligare 3 st. också jättetrevliga tjejer från IF Linnea(Jossan, Linda o en till) och hejar. Dessa 3 möter vi oxå när vi "gått" i mål efter 28.5 km. och har ett långt o trevligt samtal med. Gissa vad vi pratar om?
JUST DET!- IF LINNEA.
/Kalle.
Ps. snart sitter ni väl i regeringen oxå ha ha ha! :-) Ds.

Hamberg sa...

Kommentaren som jag hörde när jag gick därifrån "Men varför måste det vara proffligor med" :-)
Då log jag mitt bredaste leende.
Du var grym som vanligt Mia, en sann förebild!

MarathonMia sa...

Kalle: När kommer du till Zinken blir ju följdfrågan!?

Malin: Tokler. :)

Anonym sa...

Jag KANSKE dyker upp någon tisdag redan nu i sommar annars till hösten för en provapå träning :-)
/Kalle.

Anonym sa...

IF YOU CAN´T BEAT THEM-JOIN THEM!
/Kalle

MarathonMia sa...

Kalle: Du behöver oss. Vi behöver dig. Tisdagar och torsdagar 18.30 (de flesta snackar lika mycket som jag...)

Maria sa...

Ett stort grattis!
Själv höll jag och min man på att laga mat till ett bröllop och sedan festade vi loss på det själva. Drar på begravning i morgon och åter till Stockholm den 17 juli så nästa vecka kommer jag på träningen och tränar :o), vill ju så gärna träna!!! Tänkte iallafall vara med på uppvärmningen och sen får jag se :o)

Magdalena sa...

Haham det var mig en skön gubbe! Grattis Mia till en suprefin tid. Vilken glädje du utstrålar - härligt!

Fredrika sa...

Det är SÅNT man vill läsa när man är på semester! Tack Mia. Du fick väl trösta Garmin när du kom hem sedan. :-)

Cilla sa...

SNYGGT sprunget!

Och vilket härligt gäng ni verkar vara. Kanske slår jag följe med Kalle och gästar er nån gång...!?

jumper sa...

Väl sprunget! Det är vad jag alltid har sagt, Garmin är onödigt.

Inte för att jag har med den saken att göra, men springer Ludvig (vars trevliga bok jag läst) fortfarande?

Anna (Orka mera) sa...

Grymt bra!!! Och vilken känsla att springa ifatt gubben igen. Jag hade nog mest satt mig i en buske och tjurat över min glömda Garmin... Eller så hade jag blivit så arg att jag slagit världsrekord. Det är liksom antingen eller :)

MarathonMia sa...

Maria: Uppvärmning och lite Linnéakänsla är aldrig fel :) Lät som ett stort projekt att laga mat till ett bröllop!

Magdalena: Ja-han var skoj - vi gjorde high five efter mållinjen

Fredrika: Min Garmin är helt otröstlig! Jag har försökt förklara att den måste vila lite innan GAX... ;)

Cilla: Klart du ska slå följe med Kalle :D Välkommen!

Jumper: Det var riktigt kul att springa på känsla, kanske gick det fortare när klossen på armen saknades. Ja - Ludvig springer - han visade sina Asics för oss (som han betalat billigt på Stadium - för joggingskor ska INTE kosta över 800kr)

Anna: Haha - vilken syn där du sitter och surar i busken ;) Jag har alltid kört devisen "Det som inte finns i Garmin har heller inte hänt" men jag var väldigt närvarande i lördags :) Lovar.

Zebban sa...

Härlig berättelse! Höll nästan andan när jag läste om backen! Du är verkligen stark som en oxe!!! Grattis!

Zebban sa...

Personligen hade jag nog haft MYCKET svårt att starta utan klocka. Jag är nästan sjukligt beroende av den tyvärr...

Jerry sa...

Snygg sänkning av fjolårets tid! Den här gången hade du smällt in några ultralopp och en och annan ultraträning som uppladdning.. Helt enastående egentligen att bara gå in och "leverera" på ett tufft millopp!!
Finns inte i min bok..

:D

Snorkfröken S sa...

Grattis - och vad stolt man blir som Linnéa kollega över allas prestationer; både löpare och supportrar!

Anonym sa...

Din Garmin måste nog "vila" MYCKET om den ska orka med GAX 100 miles! (eller du kanske planerar att ladda om den vid något/några stopp?)
/Kalle.

MarathonMia sa...

Zebban: Tell me about it - jag var på vippen att vända och åka tillbaka för att hämta klockan... men fick någon gudomlig tanke att prylar inte är allt här i livet...

Jerry: Det kändses skönt att kunna "prestera" trots att jag inte övat snabbhet på en månad.

Kalle: Jag har fått ett bärbart batteri att ladda med utav Zebbe - ska bara lära mig hur man gör först. Garmin höll ju alla 12 timmar i Trollhättan så jag hoppas att den är snäll och lyder så långt som möjligt under GAX.

marathonjohan sa...

Grattis! Bra kämpat. Ibland kan det nästan vara bättre att springa utan klocka...
Vill också säga att jag tycker att du skriver väldigt bra och "målande". Trevlig läsning!

MarathonMia sa...

M-Johan: Tackar :)

Emliscious sa...

helsike vad grymt!!!!!!!! så imponerad av dig!!!!! och inspirerad!!!

Anna sa...

Oj vilken härlig redogörelse, grymt!

Carina sa...

Snyggt Mia!!!
Och vilket härligt gäng! Linnéa regerar :-)

bureborn sa...

Strålande! Helt enkelt strålande!
Utrabejb och snabb som attan. Var ska detta sluta?!

MarathonMia sa...

Alla: ni e för goa! Tack för gratulationer och sköna ord!