Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

lördag 25 juli 2009

Second place is the first loser...

...jag höll inte hela vägen idag. Heller.

Jag ledde loppet i nästan 5 timmar. Tappade sedan vinsten till en annan. Been there - done that. Hur mycket jag än kämpade så räckte jag inte till idag. Hur mycket jag än var mig själv och gjorde mitt bästa så känner jag mig besviken.

Fast det är okej. För första gången någonsin så känner jag besvikelse över ett resultat i en tävling. Jag är inte besviken på min insats - bara på resultatet - och det tänker jag tillåta mig att vara -För Första Gången I Mitt Liv. Jag gillar ju att uppleva - detta är också en känsla - låt mig få ha den... om bara för en stund.

Imorgon är jag glad och nöjd igen. Sov gott folks!

12 kommentarer:

Magdalena sa...

Var inte för hård mot dig själv Mia! Tänkt att du är ganska ny i ultra sammanhang och ändå kommit SÅ långt! En andra plats är inte illa pinkat. Stort grattis!

Fredrika sa...

Klart som fanken du blir besviken efter den ledningen du faktiskt hade!! Vem hade inte blivit det!

Men det viktiga är att det ju inte är så viktigt. Herregud, ditt ANDRA sextimmarslopp någonsin Mia. Under ditt första år som ultralöpare. Du måste ge de andra som hållt på längre ett litet break också, eller hur - lite cred även till dem ;) Det finns en klok tjej som brukar säga Var Sak Har Sin Tid, och att det bara är en tidsfråga tills du står högst upp på pallen är jag övertygad om. Och inte minst: det här var ett lopp du faktiskt inte satsade på på något vis. Tänk den dag du tränar specifikt för ett sådant lopp! Då du.

Ååååhh så nära det var. Det var så ohyggligt spännande!! Så visst går jag också och lägger mig med ett "fan" inatt. Det är ju helt okej. Och det gör dig inte ett dugg mindre fantastisk :-)

Anna sa...

Klart att du måste få vara besviken. Håller med Fredrika där. MEN att bli tvåa är inte fy skam. Även om du inte vann så har du imponerat stort på mig och jag tror att fler är beredda att skriva under på det.

Snorkfröken S sa...

Ja, fasiken så nära det var. Men så himla bra kämpat i alla fall. I mina ögon är du en stor vinnare - du kan få låna mina ögon om du vill :) .

Ha nu en härlig semester!

Andréa sa...

Klart man vill vara bäst. Jämt. Men tvåa är ju sjukt bra!! Som sagt, hur många ultralopp har du sprungit egentligen... och hur många har vinnaren sprungit.. Grymt!

Marre sa...

Äsch då! Men se det som ett bra träningspass, precis som du planerade från början och sen ger du järnet på GAX100. BRA JOBBAT!

Spjuvern jumper sa...

Helt rätt inställning. Det är bara seger som räknas. Vem kommer ihåg en silvermedaljör. Vad var det du hette nu igen?

Ingmarie Nilsson sa...

Det visar bara att du har en tävlings- och vinnarskalle! Keep it! Samtidigt så vet du ju troligtvis varför du blev "bara" tvåa. Du hade ju för sjuttsingen snorat så sent som två dagar innan loppet! Tjura (en liten stund), knyt näven och kom igen! :-)

Elin sa...

Du var grymt duktig som fixade hem en andra plats. Nästa gång är det du som tar hem segern :)

Anna (Orka mera) sa...

En andraplats är grymt! Grymt bra och grymt trist. Jag förstår att du är arg, men samtidigt ska du vara stolt över din prestation. Du är bäst, du är cool och nästa gång står du högst upp på pallen!

Snabba fötter sa...

Sjukt bra kämpat Mia!

Man skulle kunna säga att det är din tur att vinna nästa ultralopp, men du kommer inte att vinna det för att det är din tur att vinna utan för att du är bäst!

Cykelmygga sa...

Äh, du har ändå snyggast ögonbryn;)