Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

onsdag 21 januari 2009

Där låg jag och juckade under en stjärnklar himmel...

...och tänkte att livet är allt bra underbart!

Efter 5 timmars sömn var det dags att få sig en omgång av Peter, vår militäriskt strikta gästinstruktör som körde den mysiga cross-hinderbanan under förra campen.

Han spände ögonen i mig innan start och sa "Du måste få till lite mängd i din träning, när jag var på topp sprang jag 14 mil i veckan". Gulp. "Jag får inte ihop så många kilometer för folk ber mig slänga mig och göra armhävningar hela tiden" kontrade jag. Förra året sprang jag totalt 245 mil totalt, vilket ger ett snitt på 20 mil per månad. Jag ska ligga på topp när jag fyller 40, alltså har jag tid på mig.

Efter en rivstart kom vi i intervallfart fram till vår vanliga äng som var täckt av ett tunt lager snö, några marschaller flämtade i den tysta morgonen och det ångade runt oss från andhämtningen. Första övningen var baksida lår och rumpa - Vi låg ner på marken med raka ben, skuldrorna i, hälarna i och upp med rumpan. Sedan fick vi jucka. Första omgången i 30 sekunder, sedan "vila" genom att sträcka ut först vänster sedan höger ben. "Fokusera på andningen, ni är här för att träna!" Nästa omgång var 1 minut lång och Peter hojtade "Det här är för att styrka baksida lår så ni undviker skador - koncentrera er! Jucka snabbare"

Det brände i lår och rumpa, men jag såg till att totalfokusera på övningen. Lite bisarrt att ligga strax efter 6 på morgonen och blicka upp på stjärnorna i två rader och jucka. Men banne mig vad bra det är. Och min akilleshäl är ju just min rumpa och baksida lår. Övning ger färdighet så den här rörelsen kanske jag får ta till fler gånger under våren...

Efter detta delades vi in i 3 grupper som körde cirkelträning.

Station 1: 2 upphopp / 2 armhävningar / 2 situps - löpning - kryp under snörad bana - löpning/börjar om från början.

Station 2: Löpning med bildäck på släp bakom sig via lina.

Station 3: Boxning med mitsar

Det hela avslutades med 10 minuters backintervaller i grupp.

Vid den första stationen skulle vi som sagt krypa under ett spindelnät av tråd. Mina knän brann och protsterade så jag försökte köra min krypning på armbågar/fötter istället. Detta resulterade i att rumpan åkte upp i luften och gång på gång stod Jens och vrålade "Ner mot marken, ner med rumpan!!!" Nähe du Jens! - den här Jenifer Lopez-rumpan ska vara så högt upp som möjligt så att resten av världen kan beskåda den!

Jo, det är okej att drömma och fantisera under träning. Det får en liksom att härda ut. Idag tänker min arbetsgivare stänga in mig i ett konferensrum hela dagen och lyssna till vår nye tyska Regionschef som ska prata engelska. Vilken tid tror ni att jag slumrar till?
***********************************************

13 kommentarer:

Magdalena sa...

Ungefär samma tid som din JLo rumpa stelnar till ...

MarathonMia sa...

...vid 13:45 efter min presentation, rumpan stelnat till och paltkoman satte in. Gonatt.

Sara E sa...

Du är så duktig Mia! 14 mil i veckan och då var du i topp?? Fan du är ju i topp hela tiden! Nu fick jag en idé, jag ska se om de kan ta ut hur många timmar jag har tränat på gymet förra året.
Jag skulle somnat efter 5 minuter men du går väl på något som orkar så mycket "fniss"!

MarathonMia sa...

Sara: JA - fråga om statistik - alltid kul att klå sina siffror. Kolla hur många gånger per månad du varit där!

Jag knarkar kilometer och håller mig vaken på endorfiner. Lite styrketräning är bara krydda.

Karin sa...

14 mil i veckan?! Oh my... Det är coolt. Fast coolare är att du NMT:ar i ottan och sedan kör fullt ös resten av dagen. Du imponerar och inspirerar! Och man får ta powernaps, särskilt om det är tyskar som pratar engelska... ;-)

Karin sa...

14 mil i veckan?! Oh my... Det är coolt. Fast coolare är att du NMT:ar i ottan och sedan kör fullt ös resten av dagen. Du imponerar och inspirerar! Och man får ta powernaps, särskilt om det är tyskar som pratar engelska... ;-)

bureborn sa...

*skrattar*
Bilden av er där ni ligger och juckar har bränt sig fast på min näthinna. Nu fnissar jag konstant.

Anonym sa...

Jag har mycket fascinerat läst dina beskrivningar av passen på NMT. Jag håller på att fundera på om jag skulle våga delta, fast jag är ingen träningsmänniska egentligen och så bor jag på en mindre ort där jag inte sett att någon skulle ha detta träningskoncept.

Eva

MarathonMia sa...

Karin: Tack - jag lider av någon evinerlig endorfinkick - eller nåt... ;)

Bureborn: Fortsätt garva, jag kan inte hålla tillbaka själv!

Eva: Klart du ska köra!!! Kom på ett prova-på-pass... det är underbart och jobbigt och... jag vet inte hur jag ska beskriva det!

Sofy sa...

Mia: När kommer before and after military training?! Dvs, du komme rju ha format din kropp till én helt annan hårdhet och dina muskler kommer vara som huggn ai sten. jag vill se bildbevis!!!

Kram

MarathonMia sa...

Jag kommer stolt lägga ut bilder på alla blåmärken...

Anonym sa...

Vilken inspirerande blogg du har Mia! Jag har nu kört NMT i snart 2 veckor..kan du tala om hur jag ska få upp orken på själva löpningen? Jag springer så långsamt..kan inte fortare...

MarathonMia sa...

Anonym: När första campen är över springer du som vinden! Gå ut och spring några kilometer själv när du har tid - det går ganska snabbt att få upp flåset, när det väl finns där kommer snabbheten med styrkan! Visst är det kul!