När folk sover...

När folk sover, landar jag försenad på Arlanda.
När folk sover, packar jag träningsbagen.
När folk sover, ringer min väckarklocka.
När folk sover, tränar jag 75 minuter Militärträning.

75 minuter ren jävla kärlek. Magiska morgon.

Bilden är från förra vintern, numera bär jag grön väst. Vet inte riktigt om färgbytet innebär ny grupptillhörighet på vuxendagiset ;).

27 stycken står uppställda, snön faller långsamt från himlen. Johan väcker oss långsamt till liv med en skön, lugn uppvärmning till grusplanen vid Fiskartorpet. Vi blir ombedda att hämta däck och teama upp två och två. Jag roffar snabbt åt mig Moa. Sedan kör vi höga knän, kampsportsinspirerade sparkar av olika slag. Rakt framifrån med främre benet, sedan med bakre, vidare med två knäingar. Fokus på styrka och aggressivitet. Flytta, tillintetgöra - rak i höfterna BAH! PANG! BOM! SMASH! Styrka och fokus. Sedan armhävningar parvis - först på däcket sedan åt sidan. 45 sekunder. 30 sekunder. Darriga armar. Kärlekshandtagen fick sitt genom att vi kastade däcken mot varandra. Löpdelen på planen där vi möttes på mitten bjöd på gropig snö. Perfekt träning för fötter och vrister. Styrka i steget. Styrka och fokus. Däcken lämnas åter till sin plats i skogen.

Morgonen är tyst och endast knarret i snön hörs när 27 personer springer tillbaka i lugnt gemak till Östermalms IP. Energin är samlad och harmonin är total. Träden är frostsnöigt vita och naturen visar sig från sin vackraste sida. Magiska morgon.

I natt, när folk dricker drinkar och dansar, då är det jag som sover...

Den sista vilan

Egentligen hade jag tänkt döpa inlägget till "Jag är en ängel" för jag håller på att gro ut vingar efter allt mitt flaxande runt jorden de senaste 28 dagarna. Men så tänkte jag på innebörden och beslöt mig för något mer drastiskt.
Hade jag inte bestämt mig och accepterat mina prioriteringar hade jag nog fallit död ner av utmattning och dåligt samvete vid det här laget... Foto: privat

Jag har varit i New York/USA, Montréal/Kanada, bilat genom New England i USA, besökt Kingstown/Rhode Island och Newport/Connectiuct, tillbaka till NY. Snabbvisit i Stockholm för en 60-timmars arbetsvecka och vidare till München och ytterligare en 60-timmars arbetsvecka. Innan 28-dagarsperioden idag tar slut har jag hunnit besöka Göteborg och Köpenhamn också.

Givetvis blir något lidande. Jag har till exempel inte hunnit vaxa mina håriga tår, inte färgat gymbrows (får ett eget inlägg senare) och det ekar lite tomt i skafferiet hemma. Kanske det är lite väl många dammråttor och en del ovikt tvätt, några kompisar har fått vänta lite väl länge och får låna mig lite längre i december. Det handlar om att prioritera. Var sak har sin tid.

Jag visste att mitt träningsprogram skulle dra igång den 1 december, alltså bestämde jag mig snabbt för att satsa på jobbet under Den Sista Vilan. För har jag väl bestämt mig och accepterat situationen så blir jag inte stressad. Från och med nästa vecka har jag mer normal arbetsbörda och kan balansera in träningen lite mer.

Det har ju hänt en massa annat också... under 28-dagarsperioden har jag hunnit vinna pris som Årets Träningsblogg, jag har blivit fotograferad och intervjuad av olika tidningar och skapat träningsprogram för 15 onlineadepter.

Självklart har det blivit en hel del träning under 28-dagarsperioden. Närmare bestämt 24 olika pass och ett naprapatbesök. Rätt bra för Den Sista Vilan.

Och gissa vad jag ska använda helgens två löppass till? Landa. Det är superviktigt att inte "springa vidare" utan att reflektera över allt jag upplevt. Sätta ord på känslor och upplevelser, glädjas åt vinsten, meditera över möten med nya människor. Landa och njuta. Här och Nu.

Alla träningsprogram börjar med vila...

...alltså gör jag det också. Jag har haft alldeles för mycket arbetsresor, kvällsjobb och alldeles för lite tid till träning. Imorgon blir det Danmark med tidigt flyg dit och sent flyg hem - no träning whatsoever. Alltså maxar jag och kör dubbel vila.

Andréas sjöng Lean on Me... vackert i kyrkan. Foto: privat

Det stressar inte upp mig. Jag tog en liten paus i arbetandet och åkte till Engelbrektskyrkan för att lyssna på Andréas Lundstedt som sjöng på Internationella Aidsdagen och "Let's talk HIV" , arrangerat av Noaks Ark. Andréas har ett stort mod och berättade för hela Sverige och halva världen att han hade HIV för ett par år sedan. Om ni inte lyssnat på hans Sommarprat i P1 - kan ni ladda ner det här - en gripande historia, fylld med livsglädje och perfekt löparunderhållning i iPoden!

Väl hemma multitaskade jag med indisk matintag med vänsterhanden, tentadiskussioner med sonen och jobbade med högerhanden.

Men på fredag kära vänner - då blir det dubbelpass! Inte i vila utan i träning.

Hon är en helt vanlig människa!

...presenterade Instruktör Bruno mig en gång när jag skulle hålla löpinstruktion för NMT Rookiesar. Jag brukar ju kalla mig SuperWoman annars. Men vet ni? Han har rätt. Jag är en helt vanlig människa.

Okej - kanske är jag liiiiite ovanlig som kryper/ålar i bänkarna i Central Park i New York... Foto: Kattis Lilja.

Jag har precis samma tighta schema med övertid på jobbet, viljan att träffa kompisar mer/oftare/längre, att umgås mer med mina barn, gulla med brorsbarn, hänga med syrran, träna lite till, utmana mig lite längre. Se den där teatern, lära mig nya saker. Jag har också känslor, bara för att det går bra är jag inte självbekräftande utan behöver höra att jag duger som jag är. Precis som jag tycker att du duger precis som du är.

Mitt i allt den här vanligheten har jag hittat en balans. Ett driv. Jag anväder Glädje som drivkraft och har bestämt mig. Bestämt mig för det jag vill göra och på vilket sätt. Jag har tagit kontroll över mitt tänkande och agerande. Jag väljer att göra det med glädje. Med tillförsikt. Jag har bestämt mig för att satsa på min Evighetsmaskin, att skapa de bästa förutsättningarna för en stark och välmående kropp med en harmonisk och djup själ. Varför vänta på morgondagen? Vad är sen? Du lever här och nu. Hur vanlig du än är, är du ovanlig för andra.

Har du bestämt dig? Eller väntar du på sen?

Kläder för vinterlöpning

Det viktigaste att tänka på när du klär dig för vinterlöpning/träning utomhus är att du blir varm efter en stund. Du ska alltså frysa lite när du startar passet.

Bild från en tur med Bloggjoggarna: Petra, Miss Agda, Sofie, Kenth, Ruth, Miranda och min ultrabroder Staffan. Jag håller i kameran på fotot... Foto: Staffan Löwstedt

När denna bild togs var det ner mot 10 minusgrader. Jag har på mig Craft vintertights med windstopper på låren. Jag har ännu inte hittat något märke som erbjuder varmare del för häcken. Jag fryser alltid om arslet. Därför har jag underställsbrallor för rumpans skull. Jag väljer långa strumpor - är det riktigt kallt tar jag sånna med lite varmare fot (typ skidstrumpor).

På överkroppen har jag tränings BH (ingen idé att lägga hängbrösten i byxliningen, det räcker med lager-på-lager av kläder), underställströja, långärmad funktionströja och en jacka som har våfflat foder på magen och andas på ryggen (Nike har). På händerna har jag löparvantar och ett par varmare vantar. Tar av och på hela tiden - avskyr att frysa om händerna. På huvudet mössa, den ska gärna transportera bort värmen så välj ingen som är kraftig högst uppe på huvudet. Se dig som en skorsten du inte ska täppa igen. Om du fryser om öronen - ta ett extra pannband.

När det gäller kall luft så brukar jag ha en buff runt halsen för att värma bröstkorg och haka lite. Det är inte vidare bra att ha buffen framför munnen när du springer - då blir den varma/kalla, fuktiga luften iskristaller som du andas ner. Värm istället området runt munnen - ansikte/haka/hals.

Vattnet i vätskeryggan då? Jo - det fryser inte i själva blåsan (hoppar ju upp och ned)- men i slangen fram till munstycket fryser det snabbt. När jag sippat ur slangen blåser jag tillbaka luften/vattnet så att slangen är tom för att undvika detta.

Kom gärna med fler frågor om ni undrar över något!

Vinterträning

Nu är det vinter i hela vårt avlånga land. Fem av mina online adepter bor norr om mig och har haft snö länge. Snö innebär en annan typ av träning.


Vill ni fortsätta träna utomhus på vintern ska ni ha med er följande i tankarna: Ni bygger löpstarka ben, ni stärker upp vrister och ni bygger pannben. Det behöver inte gå snabbt.

Dra ner på tempot och gå efter ansträningningskänsla snarare än tider. Använd er av Borgskalan. Se till att alltid värma upp ordentligt - gärna lite längre tid. Försök att ta några avstickare i bullg snö så att vrister och fötter får arbeta. Det är ingen av mina adepter som har en tävling nu på vintern, så ingen av dem ska vara snabba och formtoppade nu. All träning de gör nu, oavsett om det går långsammare än vanligt, kommer att göra dem grymt bra förberedda på snabba intervaller till våren.

Det är ingen idé att stressa upp sig för att det går långsamt - det gör det för alla. Vissa kvalitetspass kan med fördel köras på löpband på gym om det är för kallt. Själv föredrar jag att springa utomhus, få andas frisk luft och uppleva naturen från sin vackraste sida - och det får jag göra extra länge eftersom turerna tar lite extra lång tid. Bonus.

Hur många har ätit en bra frukost?

...frågade Sandra. Alla, utom Nilla, räckte upp handen. "Bra, jag hoppas att den var god - för ni kanske får smaka på den igen! Nu kör vi!"

Sandra visar hur man gör.

Sedan följde 50 minuter S-Cirkelpass på Sportlife, Odenplan. 13 träningsbloggare hade samlats upp för gemensam träning. Tabata-cirkelträning med Sandra kickade igång oss. Två och två skulle vi utföra följande under 45 sekunder per station:
Jag teamade upp med gravida Andrea som var supergrym.

* Stå i armävningsposition på kettlebells och göra roddrag
* springa upp och ned på en stepbräda
* 3 armhävningar - gång i armhävningsposition 3 steg vänster, 3 armhävningar och tillbaka.
* Ligga i juckposition och med hjälp av plattor dra fötterna fram och tillbaka (hamstring -ajajajaj)
* stå på ett ben lutad framåt och köra rygg/axlar med fria vikter
* hoppa jämfotahopp över småhäckar
* Göra armhävningar med ena handen på medicinboll
* kasta medicinboll mot en vägg efter benböj.

Efter ett varv var jag genomsvettig - van att träna utomhus.

Vi körde tre varv och bönade och bad efter ett fjärde. Sandra var en grymt bra instruktör. Svetten lackade (till och med på Miranda som annars är sval och svettfri) och jag var tokslut. Cirkelträning är fantastiskt bra eftersom alla kan köra från sin egen förmåga.

Till och med Mirandas tröja var svettig, vilket hör till ovanligheten, hon brukar se rätt oberörd ut efter 5 mils löpning.

Som grädde på moset hoppade Omid in och körde ett BodyJam-pass med oss. Är det något jag saknat från inomhusträningen så är det just det. Det var skönt att mjuka upp höfter och jazza loss i det förkoriograferade programet. Jag har dansat BJ för honom tidigare när han jobbade på gymet jag tränade på innan jag valde utomhus som min min arena.

Sportlife var ett supermysigt gym med trevlig personal. Är tacksam över frikortet som jag helt klart kommer att utnyttja en dag då det står både cirkel och BodyJam på schemat!