Träna på träning

...och tävla på tävling!

Och idag var det ju träning, alltså behöver jag inte springa förbi tjejer i jazzbrallor. Jag ska inte ens bry mig om dem. Vilket jag heller inte gör - förrän någon påpekar det. "Hej Mia, där framme springer en brud i jazzbrallor!" retades Masse.

Söndag och TSM, uppvärmning, löpskolning, fem stycken 2-minutersintervaller och sedan nedvarvning. Jag tänkte bara på jazzbrallor under de drygt 4 uppvärmningskilometrarna, men bara för att ta bort fokus från min spända högerskinka (som numera ilar sig ner i baksida lår). Tone och jag kände att dagsformen inte var på topp utan lade oss långt bak när det var dags för intervaller. Först tänkte Blixten-NiklasN lägga sig bakom och hetsa, men jag var smart nog och släppte fram honom, jag menar - det skiljer ju bara en kvart mellan oss på milen. I hans favör.

Baksida lår stretade rejält under den första intervallen och de 2 minutrarna kändes såååå långa. Vi delade upp oss i tre grupper och körde ytterligare 4 intervaller. Efter andra intervaller släppte den stela känslan och blev mer en känning. Dagens pass i siffror:

Helst av allt skulle jag vilja dricka kaustiksoda och lösa upp alla knutar och stela muskler, eller på något sätt bara trolla bort det. Ny naprapattid är i alla fall bokad om drygt en vecka - nu ska jag banne mig bli bra. Vi körde löpskolning så jag fick mitt sista kryss i Nix utmaning, sedan var jag duktig och körde rehab av rövmuskeln när jag kom hem. Nu laddar jag med bra mat till morgondagesn Crossfit på NMT.

Glöm för all del inte att tända adventsstaken - idag blev det inte riktigt dag på hela dan. Mörkt, grått och trist.

**********************************

Det här är kärlek!

Klicka på hjärtat!

Och den svettiga bandanan hann torka!

Här är jag 10 timmar senare!

Fredag och Nordic Military Training innebär styrka. Jonas satte fart på oss, två-och-två - jag valde med flit Anne-Li (bakom mig på bilden) för att hon är mycket starkare än mig (än jag?). Först hade jag tänkt suga tag i Bruno för jag ville ha lite utmaning - men jag sparar honom till en annan gång. Heheh. Upp till vår vanliga skog, (tror jag, jag har noll koll på vart jag är) för att köra lite trög-löp (har nog något riktigt namn, men eftersom jag pladdrar så mycket så missade jag det). Det innebär i alla fall att den ena ska springa medan den andra håller tag i en bakifrån och håller emot. Således springer man och drar på en annan människa... så här!

Kalle är på tok för stark, man ska se trött ut och kämpa!

Rätt var det var så ropade Jonas "skydd" då skulle vi handlöst slänga oss till marken. Jag trodde först att vi skulle gömma oss bakom ett träd, men icke då.

Följande övningar gjordes under passet: plankan (Ken, du kan börja tänka ut ett pris du har råd med!) , sidoplanka, leka träd som din partner ska klättra i och runt, rodd med hjälp att ett räcke vid geggabacken och läbbiga situps. Mina vader tjöt på en gång när jag skulle gunga över räcket med Anne-Li på ena sidan och mig själv sit-upandes på den andra, jag fick göra kärringvarianten på marken *skäms*. Lite sköna rygglyft i ring med stora stenbumlingar som skulle transporteras runt fick avrunda styrkan idag. Inga nya blåmärken att rapportera. Än.

Vill inte berätta om mina nålar hos naprapaten, inte heller om armbågarna som trycker... skickade en värmande tanke till Felicitas när jag insåg att min vad gjorde ont. Jag ska smälta misshandeln hos naprapaten innan jag är redo att prata om den.

*************************************

Nyförälskad!

Inte bara i livet - nu har jag en käresta också!

Jag frågade chans på Tone och hon sa ja. Jag vet inte riktigt hur det gick till och vad det innebär, men kul var det. För efter att jag lovat henne min kärlek så tog jag sällskap med Kattis. Tone började då med sin "vinna-tillbaka-jag-är-lite-avis-stil" och sprang snabbast av alla runt Årstaviken. Mycket imponerande!



Nisse freaks out!

"Varför ska man köra styrka för? Låter ju sjukt jävla onödigt!" säger coachen. MammaMia den förståndige-förstå-sig-på:aren "Meh! Det är ju nu löparna ska vila från löpning, bygga upp sin styrka för att undvika skador!"

Fredrik förklarar hur bra det är med styrketräning för skeptiske Nisse

Skeptisk Nisse går med på förslaget - så vi kombinerar en Årstaviken Runt med två stopp. Det första för löpskolning vid Marievik. Byggmaskiner och halvrivna hus i skenet av en stor strålkastare gav lite Hard-Core-New-York-Gangster-känsla. Tripp-trapp - skip, tågång, utfallssteg och rör-på-höfterna-spring-i-sidled blev dagens X.

Vi körde vidare nån kilometer och kom till ett ställe med "styrketräningsutrustning". Nu verkade Nisse mer positiv och tog kommandot genom att dela in oss två-och-två. Med myndig stämma (det passar dig Nisse!) beordrade han oss att köra "Lyfta stock" (axlar), köra "Chins" (försämra självförtroendet) och göra situps hängandes från sin partners midja. Jag körde med Kattis. Nisse verkade tycka att det här var riktigt skoj - "Det kör vi fler gånger!"

Sen drog alltså Tone iväg, körde ett maxat lopp tillbaka till Zinken. Jag snackade vidare med Kattis och fick bra tips om tonåringar, hormoner och flytt på pappors födelsedagar.


Så här glad var jag klockan 20.05 igår kväll efter träningspasset med IF Linnéa!

Önskelista

jag tror fortfarande på tomten och har idag skickat iväg min önskelista...

* Stark pannlampa (den ska orka bära mig när jag är trött)
* Begagnade längdskidor + pjäxor (Vasaloppet vardetja)
* en extramascara att ha i träningsbagen
* IceBugs (det är inte dyrt att bara önska...)
* Asics 2130 (gärna 2 par)
* Löparstrumpor (hur kommer det sig att de är så dyra!)
* Garmin-grunka till cykeln (Vätternrundan ja...)
* Cykelbyxor med förstärkt rumpdel (Mia goes Baboon)
* ny träningsbag
* snälla barn

...och så fred på jorden då.

Så här såg det ut för 12 dagar sen!

Tömilen den 15 noevember.

Sen blev det snö, nu är det tö. Och jag hann inte träna till Vasaloppet. Ajdå. Vad jag däremot hunnit med är att täcka större delen av kroppen i blåmärken. Jag köpte en klänning med bara axlar att ha på julfesten nästa vecka, för att sedan komma hem och inse att axlarna långsamt börjar bli blå! Gårdagens stockguppning har satt sina spår. Nu hoppas jag på att de ska bli åtminstone lila tills nästa fredag så de matchar klänningen - men med min vanliga tur har de väl blivit gröna då.

Vad är då vitsen med att snida till armar och axlar om man inte får visa dem? Det blir stickad polotröja och täckande kalasstrumpbyxor på julfesten. OM jag skulle få en blåtira kan jag alltid låta bli och kamma mig, och låta min Kristina Lugn frisyr dölja fejset...

Men vadnudå! Det finns väl alltid någon käck rävstola man kan slänga runt axlarna? Eller så kan jag ju leta fram axelvaddarna från 80-talet och sätta utanpå klänningen! Kan Alcazar ha benskydd utanpå scenkläderna så kan jag!
***************************************

Tack för bilderna Ken!

Igår gjorde jag något jag aldrig gjort förut.

Jag tackade nej till träning.

Jag hade kunnat vara med i 45 minuter, men jag brydde mig inte ens om att ta med mig kläderna.

Hela dagen kände jag mig febrig och hade en smak av rostade nötter i halsen. Jag brukar få förkylningsliknande symptom efter långpass eller intensiv träning. Eftersom jag praktiskt taget aldrig är sjuk (peppar, peppar ta i trä) så visste jag inte riktigt hur jag skulle känna mig, det var kanske ett resultat av måndagens MilitaryTraining och BodyJam som fick mig i paus-mode.

Så jag stålsatte mig, åkte till klubblokalen och låste upp, släppte in min familj och satt med RÅ-ÅNGEST. Jag har så svårt att motstå denna härliga löparfamilj. Allan var glad långt ner i själen och det lyste igenom. Catti firade födelsedag i löpartajts, Staffan, Karin, Sandy, Ken, Tone, Pernilla, Rebecca, Fredrik… och alla ni andra som stod där i tajts - min familj! Och sist men inte minst… Dagens hjälte – Nix!
Iförd Icebugs, toppluva och för små löparshorts körde Nix backintervaller. Så går det när man glömmer byxorna hemma!

Eftersom jag inte bara är MarathonMia utan även MammaMia så ville jag såklart banna honom och säga att det är för kallt att springa så i snön… men jag är en snäll mor och vill att barnen ska ha lite skoj (läs: tjejerna ville kolla på något i uppförsbacken). Det var lite vemodigt att skicka iväg dem på träning för att själv åka iväg på annat uppdrag, men i morgon – då blir det andra bullar! Då är jag tillbaka med IF Linnéa – Söders hjältar!

Klart jag inte var sjuk. Kroppen behövde bara vila och få i sig min vitamincocktail gjord på nypressade apelsiner, kiwi, mango och riven ingefära. Pigg och fräsh i morse!

*************************************