...jag vet inte vad!
Jag är så fylld av energi. Körde NMT intensiv på morgonen igår morsee och drog rejält över tiden med NMT rookie igår kväll. Tog sedan en promenad med bästa Kattis och vill bara ha mer. Total träningstid 75 min + 88 minuter + 30 minuter. Jag ville köra 75 minuter till med Daniel, springa i all oändlighet och bara landa i nuet.
SuperWoman skymtar under arbetskostymen...
Det är något fel på mig. Jag har säkert någon konstig inverterad sjukdom som gör att jag liksom laddar upp mig själv - som ett uppladdningsbart batteri. Ju mer uppladdad jag är desto bredare blir leendet och piggare blir ögonen. Det finns för ihelvete-inget-stopp! Idag har jag knappt ont i vänsterbenet (det som fick mig att vakna tio gånger natten innan...) - borde inte kroppen säga stopp. Vila. För det är ju det jag ska göra idag. Från 400-ingar i alla fall. Jag låter minsann inte ett piggt ben lura mig och äventyra Sörmlands Ultramarathon på lördag.
Jag känner mig som en uppsnurrad, överspeedad fjortis. Inte alls klädsamt för en 40-årig marknadschef. Jag tänker i alla fall använda energin åt att förbereda nästa veckas Ännu-större-konferens i Danmark åt att vara klar med mina doningar en dag före deadline. För att vara på den säkra sidan!
2 kommentarer:
Där har du fel. Det är ytterst klädsamt!! :)
...eller "res aldrig utan superwomankostymen". Har svårt att se att du någonsin kommer stå inför samma scenarium som förra besöket i DK. Performance!
Skicka en kommentar