Saken är biff!

Klart det blir ett training camp i Portugal!

Det var ju inte så svårt att bestämma sig. Egentligen har ju det varit en önskedröm under några år och nu är det ju möjligt.

Dessutom fick jag presentkort på spabehandling av maken i födelsedagspresent i morse.

Jag har inte varit på träningsläger sedan jag var 15 år och spelade basket (och då raggade jag hellre killar, tuperade luggen och övade mig på att se cool ut- mer än att svettas). Nike säger att den bästa medicinen för träningsomotivation eller deppo-känslor-inför-komma-igång-att-träna-igen är just Training Camps. Nu åker ju hon på camps titt som tätt med både löpning, cykling och simning och det låter så härligt inspirerande. Jag vill också springa snabbt, springa mer, köra step och kombinera med styrketräning. Jag vill klättra, uppleva, äta nyttigt och bli toktrött. Allt på samma dag.

Och nu ska jag det! Någon gång i februari när det är grått och slaskigt hemma. Verkligen något att se fram emot.

Fast det förstås – jag kommer tjuvstarta med Get-in-shape-for-vassen training camp med Lilla Duktig vecka 28, det blir mycket World Class då.

Träningen denna vecka har det väl varit lite sisådär med – jag tänker banka in lite träningsdisciplin igen, så här får det inte fortsätta! På tal om ”biff” fanns det inte mycket proteiner att äta på hotellet i Disneyland, bara Coco-Pops, barnmatsmos och sötade yoghurtar, till det vitt bröd eller croissanter. Inte direkt vad jag springer bra på eller känner mig pigg och fräsch av.

Men ikväll ska jag träna på att äta kladdkaka, hembakta biscotti, dricka bubbel och umgås med nära och kära! Tack vare LillaDuktig har jag delegerat (vilket jag normalt är urusel på) – hon har dessutom bakat för att göra min kväll möjlig! Jag kommer att vara dig evigt tacksam!

Tack älskade ungar för att ni också har hjälpt till att baka (Alex – du har fram till 17 på dig) medan jag var på tjänsteresa och maken upptagen. Ni är det bästa som finns! Det går inte att säga det till er tillräckligt ofta.