Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

torsdag 7 augusti 2008

Stackars lilla Mia...

... nej, det är inte ett dugg synd om mig!

Dagen ägnades först åt att fylla på mitt förråd av gos med Världens Bästa Felicia, Leo och svägerskan. Det blev Kulturhuset och en tidig lunch. Den behövde jag för jag var på middagsbjudning igår och drack vin. No good om det är träning dagen efter, men wtf. Svägerskan berättade inspirerat om att hon börjat med GI-metoden för en kickstart att gå ner några kilon. Jag tänker i mitt stilla sinne att jag vägde 4 kg mindre när jag sprang marathon 2005 på 3:53, hur ska jag orka lotsa runt på dessa extrakilon i Berlin? Lite deprimerande men inte knäckande, snarare utmanande.

Efter detta blev det Löparfokuserad fika med Snabba Karin. Jag lyssnade hänförd om hennes 3-milsrunda i 5:05-fart och kände mig långsam och mittemellan igen. Jag gnällde och beklagade mig för Karin, berättade hur dålig jag kände mig för att jag inte grejade att hålla milen på 50 minuter som jag lovade mig själv i våras. Karin har blivit grymt snabb, jag skulle vilja utvecklas i samma takt, men där och då kändes det som jag blivit sämre sen i våras. Lite deprimerande men inte knäckande, snarare utmanande.

Helt förutsättningslöst tog vi oss sedan till Zinken för dagens mördarpass runt Söder. Milen i mördarfart. Jag skulle springa med Britta, Tone, Helena S och för dagen nyanlände Ana. Britta och jag pratade om 5:05-tempo för vi ville ju inte hålla tävlingsfart. De första kilometrarna hade vi medvind och det gick under femtempo, vi höll detta i ca 6 km som klockades på 28:18. Sedan blev det motvind men tjejerna var starka. Britta sprang jämnt och snabbt. Jag lovade mig själv att hålla samma snabba fart i åtminstone 8 km. Det fortsatte. Tjejerna drog ifrån och låg kanske 200 meter före mig. Jag peppades av deras energi, sneglade på klockan, ökade farten. Söder Runt med IF Linnéa mäter 10,54 km. Jag klockade min mil på 48:11

Fyrtioåtta minuter och elva sekunder! Nytt personbästa.

Jag tar tillbaka allt gnäll från eftermiddagen. SuperWoman levererar igen. Trots 4 extra snyggt placerade kilon ;-)

Vilket alldeles underbart pass det blev! Samtliga tjejer i mellangruppen persade på rundan, likaså Fredrik som också var ny för dagen och som sprang med Erik som levererade en träningsmil (10,16) på 42:42...

Nästa gång jag gnäller - påminn mig att jag är lite korkad, barnslig och säkert bara lider av PMS.

16 kommentarer:

Karin sa...

Världens bästa Mia, grattis!!! Jag blev superglad när du ringde och berättade om ditt nya pers :-) DU ÄR SNABB!
Och du, man får gnälla då och då. Ups and downs ;-) (och så en parentes, jag är inne på mitt femte år som löpare och har börjat utvecklas rejält först nu... glöm inte det)

Löparfantasten sa...

GRATTIS!!!!!!!!!!!!!!!!
Du är så snabb!
Vi hade en mycket lugn men trevlig runda.

MarathonMia sa...

Karin: hrmmmm, det betyder att jag börjar leverera när jag är 43 år, är man inte typ pensionär då?

Löparfantasten: Tackar, tror att det var för att jag inte satte press på mig som jag brukar... konstigt att huvudet avgör ibland, och lite ben då.

gullfot sa...

Nämen vad roligt!! Och du, man är INTE pensionär vid 43. Grrr. ;-)

Löpning & Livet sa...

Åh vad kul! Grattis!!

Karin sa...

Mäh, du levererar ju redan :-D Och ja, det innebär att du kommer att ha slagit alla möjliga och omöjliga rekord långt före pensionsåldern. Såvida en Fasan inte pensioneras vid 41 då... ;)

MarathonMia sa...

Fredrika: Idag känner jag mig som en pensionär. Stel i hela kroppen och öm i tårna :-)

Andréa: Tackelitack. Dumt att gnälla - för kul blev det.

Karin: Ska genast kolla upp hur det är med livslängd på Fasaner.

Benet sa...

Den milen satt som en smäck! Imponerande tempo, 4:49!! Riktigt snyggt sprunget!

Dunceor sa...

Mycket snyggt! Jag hoppas på sätta nytt pers på 10km snart också. Man blir grymt sugen på milen när du beskriver det.
Det är så man ska göra när man känner sig lite låg, bara gå ut och tok-köra!

Anonym sa...

Kul att det gick så bra på milen :)

Helena sa...

Heja Mia!!!! Vad härligt, nu blir jag taggad:D Måste prova att hänga med er i bakhasorna nån gång (hjälp;)) Grattis till pb!!!!

Sanna sa...

Snyggt! Grattis :-)

Helena sa...

Nån gång, i framtiden, ska jag hänga med i ditt tempo! "Full av beundran" ;D

MarathonMia sa...

Benet: Helt rätt. Smäck var ordet - skönt för självkänslan!

Dunceor: Klart du gör - det är ju därför man tränar, för att bli bättre - sen VILL man en sak och gör en annan. Ibland bara GÖR man...bära eller brista - vad kan hända?

Elin: Riktigt roligt! Jag sken som en sol i flera timmar efter :-)

Helena: Du är snart där! Lovar. Det gör bara liiiiite ont på vägen dit, men dina tider liknar mina när jag skulle springa maran första gången...så vips...

Susann: Välkommen hit - och tack!

Karin sa...

Grattis!! Fatta vad snabb DU är! Och sluta gnälla nu ;) Du får ta med mig på ett morgonpass runt kungsholmen snart och berätta dina tips, hur du gör!

Magda Gad sa...

STORT GRATTIS!