Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

tisdag 14 oktober 2008

Ska jag, ska jag inte?

Laddar jag för Tjurruset på lördag? Eller kommer jag att banga?



Terränglöpning lockar. Det lockar så in i Norden. Jag vill vara tuff, klaffsa omkring i geggamojja - ta mig upp ur blöta myrar, traska vidare. Mitt hår ska likna ett fågelbo, mina ben få en naturlig gjyttjeimpackning. Dessutom vill jag njuta. Alltså inte stressa och tävla, utan se det som ett träningspass. Jag vill springa vilse och halka på stenar, jag vill kuta förbi killar som är trötta. Jag vill hojta och peppa, låta mig peppas och bara känna att jag lever.

Tog således fram mina älskade Asics 2130, som tog mig runt Stockholm Marathon. Blir lite sur över att de inte hållit bättre. Jag har bara sprungit 855 km i dem och de gick sönder i stoppningen i hälen tämligen omgående och på översidan redan efter 50 mil. Så här ser de ut idag:



Ett stort hål på översidan av skon.


Hade tänkt att de skulle få sig en sista svängom nu på lördag innan pensioneringen, och plötsligt börjar jag fega.

Jag läste nämligen följande text på Tjurrusets hemsida:

"– Sträckan mellan 4 km och 5 km är fruktansvärt tungt och blött. Detta är banans jobbigaste parti. Du springer genom obanad terräng och även genom kärr där du sjunker ned till knäna. "

" – Det är bra om skorna inte suger upp så mycket vatten, för då kan det bli tungt med alla blöta partier."


Skrev jag just att jag ville springa vilse? Sa jag att jag ville bli lerig? ...sjunker ner till knäna... Det håller ju inte mina trasiga skor för direkt.

Är det inte bättre att jag stannar hemma, putsar mina högklackade stövlar och manikerar mina naglar, lyssnar på lite skön musik, slår upp ett glas rött och tänder ett ljus?

18 kommentarer:

Magda Gad sa...

självklart ska du banga världshistoriens första chans för kvinnor att springa tjurruset, för att istället göra allt sånt där annat som du kan göra vilken helgdag eller ledig kväll som helst, medan andra gråter sig grå för att de inte har möjlighet att springa.

INTE!

jag kan skicka med lite bullar med gunde så kan han bjuda dem på dig i leran efter målgång ;-) duger det som morot? :-)

Magda Gad sa...

... bjuda dem på dig? haha, man kan tro det var en freudiansk felsägning, men det var nog bara kolhydratbrist (hoppas jag)

Anonym sa...

Du behöver ändå ett par mer terrängiga skor om du ska springa vertex i sommar... ;-)

Enligt min arbetskompis som sprungit Tjurruset har arrangörerna en tendens att överdriva loppets tuffhet. Han tyckte det mest var en "walk in the park". Fast han är iofs orienterare...

Magda Gad sa...

bureborn: sträckan är obanad. de sätter upp snitslar och lite hinder och därför blir banan olika från år till år. ibland har den varit halvsvår, ibland svår. sedan beror det ju på väder och vattenmängd också.

mia: varför inte se det hela som ett äventyr och en bra ursäkt att köpa nya skor? ;-)

Anonym sa...

Ha ha... men det är klart du ska springa!! Du kan ha det mysigt en dag innan eller fira efteråt.

(Eller du kan komma till Kolmården ;) )

* kram *

MarathonMia sa...

haha - nya skor har jag inte råd med för tillfället.

Banan var för töntig förra året (Täby) så nu har de letat upp ett träsk...

Magda: Freudianskt - vem som bjuder vad... klart jag "springer".

Visst blir det ett äventyr.

MarathonMia sa...

hmmm: Hälsa Gunde att jag är svartklädd och har en röd nejlika i rockslaget..

Anonym sa...

"tända ett ljus"????
Hahaha, tillåt mig småle mian! Klart du ska springa!!!
Måste genast kolla när och var det går av stapeln, jag jobbar i helgen - men om jag hinner så ska jag så klart hejja!

MarathonMia sa...

12.00 i Huddingetrakten. eller någonstans i närheten - jag har ju som sagt dåligt lokalsinne och vet inte vart jag hamnar...

Anonym sa...

Ska.

gullfot sa...

Seså, snör dem ordentligt så blir det bra. Lera = lycka. Hade det inte varit för SUM så hade jag sprunigt alla gånger, en sån kul grej får man bara inte missa. Löpning OCH äventyr, det bästa av två världar!

Moder jord sa...

Känner ju inte dig, men klart du ska springa...stå där bland dom andra tjurarna..inte sitta under korkeken :) Vilket äventyr. Lycka till! Ska säga hej om vi ses.

Anna (Orka mera) sa...

Men är du galen tös? Hur kan du ens tänka på dina högklackade stövlar när det vankas lera och träsk? Lera är ju det roligaste som finns :)

Anonym sa...

Oj, man blir ju lite sugen när man läser, kanske skulle man... tjejloppet på Lidingö var ju superkul... Terräng är ju roligt ju.., Lera och kärr... Häftigt!

Kram Tone

Anonym sa...

Det är klart att du ska springa! Du ville nog bara visa upp dina gamla sura skor för oss.. Detta för att vi skulle säga att du måste nog köpa nya:-)!

Lycka till du är en kämpe och kommer att fixa det här. Sätt upp lite "tjuriga" bild hinder som du måste ta dig igenom. Då menar jag inte en bild på mig;.)!

MarathonMia sa...

Jogga99: Vågar inte säga nej. Du är så bestämd.

Fredrika: Jajust det LYCKA. Det var ju det jag var ute efter...! Undrar bara hur tunga skorna blir i träsket.

Moder Jord: Ja - skrik på mig. skräm mig. utmana mig!

Anna: Kan jag springa i stövlarna? Vore väl ändå supercoolt!

Tone: Jaaaa du bästa gumman, Britta ställer ju upp! Vill du följa med?

Sara: Nya skor? Jag?! Hmmm kanske då. Jag ska banne mig bädda in kameran i en plastpåse och ta kort medan jag sjunker i träsket... Sista bilden på Mia...

Anonym sa...

Hmmmm...varför inte? Ska vara barnvakt i kväll, men kommer på träningen torsdag. Ska fundera på saken:-) Om jag tappade löplusten i Hässelby så kanske jag kan leta upp den i träsket på Tjurruset igen;-) kommer du på torsdag?

Kraaaaaaaaaaamm
Tone

MarathonMia sa...

Tone: JAAAAA! Låt oss klaffsa i leran tillsammans!