Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

fredag 25 januari 2008

Ful, fet och tråkig...

Idag är jag ful, fet och tråkig. One of those days. Jag skulle på möte i stan 15:30, när jag precis passerat biltullarna och letar parkering får jag telefonsamtal om att mötet är inställt. Jag åker hem i tron om att en löparrunda (fortfarande i dagsljus) ska göra susen. Men icke-sa-nicke. Jag var fortfarande ful, fet och tråkig. Magen skumpade upp och ned (den synliga delen) - insidan av magen hade fullt sjå att kasta omkring moccarutan jag klämt i mig en timme tidigare (förlåt June). Låren var dallriga och rumpan släpade nästan i marken. Fanns inte en tillstymelse till Clarice Starling (Jag brukar fantisera att jag är hon när jag springer - det ser så lätt och ledigt ut när hon kutar i FBI-skogen (Jodie Foster i "När Lammen Tystnar")).

Jag sprang i alla fall Kungsholmen runt. Den korta delen (Fusk hävdar Freddan) på 51:28 minuter, vilket ger en kilometertid på 5:39 - jag borde springa 9,1 km snabbare - Nu får det bli skärpning.

Så här kände jag mig

(fast jag hade löparkläder på... så ni får lägga till korvskinn på hornhinnan).

Inga kommentarer: