Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

fredag 21 augusti 2009

Författarens tack!

På begäran kommer lite postloppskänslor, men först mina tack

Fredrika - utan dig hade jag inte ens vetat vad ultra är - du är min idol!Staffan - min trogna vapendragare!
Stekaren - för överraskningen - det var det finaste jag fått!
Sara och Grabben - för att ni tog minisemester och joinade oss - utan er hade vi fortfarande lekt med korna!
Margareta och Roland - Mat och husrum och ovärdelig uppladdning!
Zebban - för inspiration och sinnesstämning
Magnus - för dina glada tillrop under loppets gång!
Emelie - för att du är en sann förebild - jag är så imponerad
Holemolan - När jag blir stor ska jag bli som du! Tack för att du lärde mig ultrafisa.
Alla Vänner - tack för stöd, support och sms! Älskar er alla.
Stefan och funktionärerna - tack, tack, tack!


Efter loppet satt vi på gräsmattan och såg löparna komma in med jämna mellanrum. De tajta Fallskärmsjägarna såg rätt slitna ut, men fortfarande tajta. Min vrist hade en extra liten kroppsdel mitt i böjen - en uppsvälld pingisboll. Det ömmade och kändes mer som en överansträning än en stukning. Jag låg på gräsmattan och njöt, titta djupt i Stekarens ögon och var lite sömnig. Adrenalinpåslaget och endorfinkicken gjorde det omöjligt att känna sig ordentligt trött. När vi fått nog av sol, löpare och svettdoftande kläder begav vi oss till Fredrikas hus där en mustig köttgryta och uppfriskande duschar väntade. Sedan var det natti-natti. Sov 3,5 timmar, gick upp och åt, somnade igen och sov ytterligare 7 timmar. Helt klubbad - utan drömmar. Hade inga problem att röra mig dagen efter, inte heller problem att köra de 65 milen hem. Förmodligen har jag sprungit för långsamt ;) men det fixar jag till i april... då jag är anmäld till TEC och nya 100miles!

Idag 5 dagar efter loppet är jag helt återställd (utseendemässigt om man bortser från de små ungdomsfinnarna som poppar upp). Mina ben har varit extremt vätskefyllda och svullna - särskilt högerbenet. Det har kännts lite stumt i låren när jag hukar mig. Foten är helt återhämtad. Jag promenerar och cyklar lite som återhämtning - och åker cab med Stekaren förstås. Jag ler och känner mig otroligt tillfreds. Jag går fortfarande omkring med ett leende på läpparna - och vet ni vad...?

Jag känner mig grym!



25 kommentarer:

Träningsglädje sa...

YEEES ni ska göra det IGEEENN!!! :) men du, ha så skönt på spa-stället nu först, okej!

ps. tack för alla tack, men nu får ni sluta med det - det var trots allt ni som sprang! ds. ;)

Anonym sa...

Du ÄR grym!!! Inget snack om den saken..
Jag brukar tänka på dej när jag är ute på mina löprundor och det börjar kännas motigt(o då är jag inte ens i närheten av några ultralopp..) Tack för en MASSA inspiration.
/Lena

P.s. Min man undrar hur dina flätor såg ut efter målgång..! D.s.

gullfot sa...

Och vet du vad! DU ÄR GRYM! Och snyggare än Dean Karnazes :-)

Elin sa...

Du ska känna dig grym efter förra helgen, och ditt leende på läpparna smittar av sig när man läser inlägget :)

Anonym sa...

Saknar ord...vilken berättelse. Sjukt inspirerande. Vilka grymma förebilder ni är!!!
Kommer hjälpa mig genom långpassen i vinter, TACK TACK TACK!!

johanna sa...

får det där berömda armhårsreset när jag läser inlägget, fan va fränt!

//johanna

Lisette sa...

Fantastiskt! Du är grymmast! Jag tar med mig din berättelse i minnet när jag springer i Sydney i september.

Anonym sa...

Din grymma känsla är väl helt korrekt! Du är grym!

Snabba Fötter sa...

Ni är ju grymma!!

(Och tänk att du är återställd, jag har fått en halv brå tånagel)

/Grabben

Anonym sa...

Kan inte annat än hålla med föregående talare. Du ÄR grym!

Emelie sa...

Stort GRATTIS Mia! Vilken prestation! Och JA, du ÄR grym haha ;)

Skönt att det känns så bra i kroppen!

(blev helt rörd av din lilla "lista")

Massa Varma Kramar

Karin sa...

Du ar grym och SA inspirerande!

Lilla Duktig sa...

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

VÄRLDENS BÄSTA MIA!

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Anna sa...

Vad ska man säga och skriva?! Helt sanslöst och vansinnigt häftigt. I like. Stort grattis till er fantastiska prestation.

Karin sa...

Grattis, grattis, grattis Mia! Du är bara bäst!! Helt fantastisk prestation, du inspirerar mig till tusen! Kram

Anneli sa...

Så otroligt häftigt, vilken prestation. Ni får mig att vilja springa mer & längre. Tack!

Carina sa...

Härligt Mia, skönt att höra att du har återhämtat dig så snabbt. Måste ju visa på att din kropp verkligen var redo för äventyret.

Kommer att följa ditt nästa 100miles-lopp på närmare håll.

Grattis återigen!!!

Anonym sa...

Jag saknar ord!!! (Men du kan vara säker på att det enbart rör sig om positiva superlativer.) JÄTTEKRAM!

K3n sa...

Grattis grattis!
Använde du inte den fina nummerlappshållaren från Hallsberg?
Snart ska det börjas morgonjoggas men efter detta äventyr behöver du väl knappt vakna för att ta dig ut och springa...

Tildo igen sa...

Grym? Ha!
Skraj för några kossor och en snäll ungtjur!

Anonym sa...

Mia Mia... tack för så mycket inspiration!
Vi tänkte på dig, Magdalena och jag innan vi började Midnattsloppet och skickade massa energi till dig! Fick du det? ;)

Du är underbart!! Tack för att inspirerar oss så mycket.

Respekt!

Kram kram.

Karin sa...

Vet du, du ÄR grym! Fantastiskt! Jag är sjukt impad. Go Mia! Brukar följa din blogg ibland och detta... sjukt! Inspirerande!

Zebban sa...

Vad säger man? Grattis till er underbara och fantastiska prestation!!! Jag önskar verkligen att jag hade kunnat berätta en liknande historia, men det får bli en annan gång förhoppningsvis.

Anonym sa...

Men varför i all världen bli som jag när DU är DU??? Du är allt du behöver - stark, snabb, snygg och uthållig. Fortsätt så. Du har en lång och härlig ultraframtid framför dig. Hoppas vi ses snart igen.
Holemolan/KOL-gubben

MarathonMia sa...

Ni är för goa hela bunten! Kram och tack för alla gulliga ord.