...alla frågar mig "Hur snabbt sprang du?" istället för "Hur långt?"
Och jag har blivit lite irriterad. Kanske för att jag just inte springer snabbt. Jag springer lagom. Men jag springer längre än de som frågar. När jag berättade om 12-timmars för en gammal kollega undrade han genast - "Vilket tempo höll du?". Öh? När? När jag sprang? När jag promenerade? När jag sov? På ett sånt lopp är det ju distansen som räknas.
Jag försökte ursäkta löpfarten och berättade att det är okej att gå. Ursäktade? Jag ursäktade mig själv för att jag inte sprang snabbt. När mitt eget mål är att springa långt. Grrr vad irriterad jag blir på mig själv.
Hopppar glad i hågen in i taxin klockan 5 imorse, snackar lite skit med taxichaffisen om tjänsteresor och träning. Han springer marathon med sin fru. Jag frågar direkt "Hur snabbt?" Jag inser att det är en måttstock. Antingen så får jag acceptera frågan i framtiden eller låta bli att ställa den själv.
Varför frågar man egentligen?
29 kommentarer:
Ha ha! Genast undrar jag: Hur fort sprang taxichauffören och hur fort sprang hans fru? Måste få veta!
För att se om man är snabbare:)
Vad märkligt! Nästan alla jag känner brukar fråga hur långt en löprunda blev. De flesta följer iofs upp denna fråga med att fråga om hur snabbt det gick eller hur lång tid det tog men den första frågan är i alla fall 9 ggr av 10 hur långt det blev.
Så märkligt...
Jumper: Hans personbästa var 4:19 och frugan springer strax under 4 :D
Anna: Jajusstdet! Tänkte inte på det!
MarathonJohan: Kan jag låna dina vänner så får du gamla kollegor av mig ;) eller - jag gillar mina gamla kollegor skarpt, men vi kan byta en vecka i alla fall.
Enligt vad jag nyligen lärt om långpassträning, bör den relevantaste frågan efter ett långpass vara: "Hur länge".
Fast efter ett 12-timmars är ju den frågan onödig.
Håller med Anna om spaningen. För att kunna relatera till sig själv, eller någon annan som man känner. Och till kollegan skulle du bara svarat" 86 km på 12 timmar, you do the math"...
för att det är det enda folk vet. det är nog få som kommer på tanken att annat folk skulle få för sig att springa flera mil liksom. :)
Att du frågar en maratonlöpare hur snabbt han springer beror på att du har EQ och är socialt kompetent.
Men visst är det irriterande, särskilt när man inte håller på med den idrottsgrenen. Vi är ju uthållighetsidrottare. Jag springer mina 7:30-långpass med stolthet, samtidigt som det inte är utan viss revanschglädje när jag sedan på lopp spöar skiten ur dem som springer mycket fortare på träningen än jag. Perverst, men mänskligt skulle jag tro.
Lenas svar är för övrigt klockrent. Eller så kanske man ska ta till Fredrik Elinders tabeller och helt sonika meddela vad det innebär för mil- och maratid. De flesta frågar ju inte för att kaxa, utan för att tempo är så ingrott att det är det enda folk kan relatera till. Irriterande blir det dock är folk får för sig att de minsann också skulle kunna springa nio mil, bara de fick göra det i åttaminuterstempo. Yeah, right!
De flesta frågar mig hur långt jag springit faktiskt, men det är för att de inte springer själva. Sen kommer det obligatoriska och genanta på nåt sätt: "Vaaaad duuuuuktig du ääääär!"
Har vi inbyggd tävlingsinstinkt?
När joggerskan kommer hem från en löptur, frågar jag inte hur långt eller fort hon sprungit, ty det vet hon inte. Jag brukar fråga "Var?". Om den beskrivna vägen låter lång, händer det att jag googlar fram en ungefärlig siffra i kilometer. Själv får jag däremot alltid frågan "hur långt" efter en löptur, förmodligen för att den frågan gör mig glad. Så går det till i Snitsarbo.
Oftast så är det inte intressant att svara på såna frågor om folk som inte springer frågar. Jag har upptäckt att folk kan inte relatera till fart ändå. Om jag säger 4h på marathon så säger vissa långsamt medan om jag säger 5h till någon annan så säger de snabbt. De flesta tänker oftast en timme milen oavsett hur lång sträckan är. Jag får inte frågan hur snabbt så ofta utan det är mer hur långt (om vi snackar icke-löpande vänner).
Men klart tiden är ett måttstock och jag vet själv med mig att jag frågar hur snabbt när jag pratar med folk som springer.
Många är nog glada om någon över huvud taget frågar någonting.
Intressant det där.
När icke-löpande folk (det finns ju konstigt nog såna med...) får reda på att jag springer så frågar de hur ofta jag springer och hur långt jag springer varje gång.
Även om jag inte är ultra löpare så har jag faktiskt ingen aning om hur långt det blir på t.ex. en timme. (Är snart den ende i världen utan hightec grejer som Garmin. Vill INTE!!)
Löparvänner är mer intresserade av fart när det är tävling. Eller intervaller.
Men varför frågar man?
Tja..
För att jämföra? Se om personen i fråga är på samma nivå som en själv? (Man vill ju förstås gärna vara den som är "bäst". hehe)
Är det någon som springer långt OCH snabbt så blir jag SUPERimpad! Som Jonas Buud. Den mannen kräver respekt!
Nä nu ska jag sluta skriva. :-)
Du får bli medeldistanslöpare, ingen frågar hur snabbt jag springer 1500m, de tittar bara konstigt på mig och undrar varför jag inte springer marathon.
Intressant.
Men jag har flera gånger fått frågan när jag sagt att jag ska springa/ har sprungit marathon: "Jaha, marathon, hur långt är det då?" Dömmande som man är klassificerar man ju inte dessa som de mest intelligenta. Men hela världen är ju inte fylld med löparvänner.
Hmmm, intressant. Jag har också kommit på mig själv att ursäkta mig för att min miltid inte är den bästa. Jag är ju seg - inte speciellt snabb, speciellt inte på kortare distanser som en mil. (ja allting är relativt, de som frågar tycker förmodligen en mil är rätt långt). Konstigt...man ska väl inte behöva ursäkta sig, speciellt inte för sna kakfikande kollegor som aldrig springer men ändå tror att de kan hålla 5-minutersfart.
Själv är jag besatt av vilken tid jag får. Den enda gången jag kunnat släppa det var på min ultradebut och det var en skön känsla, men sen dess är det tider som gäller igen...
Jumper: Det är sant att längden på långpassen är det viktiga. Sen finns det ju olika träningsfilosofier, kollegan i detta fall sprang alltid i 5-minuterstempo - min filosofi för långpass är inte densamma. Egentligen är det väl filosofin som är olika men slutresultatet viktigt. Och där kom tiden in igen.
Lena: så sant - och visst blev jag glad att jag var snabbare än chaffisen - det måste jag erkänna.
Träningsglädje: huvudet på spiken. Kanske skulle jag berätta om hur många kilometer jag springer i månaden istället...
Fredrika: Perverst mänskligt. Håller med.
Magdalena: Kalla det tävlingsinstinkt eller överlevnadsinstinkt.
Jumper igen: Men vad mysigt! Då har ni ju hittat en nivå för joggkommunikation som passar. Kärlek.
Dunceor: haha - får mig att tänka på min mamma som inte sprungit en meter i hela sitt liv. Jag ville in under 4 timmar förra året och gjorde 4:04:53 - hon sa stolt "Men jag tycker att du är duktig som klarade dig under 4:05!" Visst är det olika från vem man pratar med. De som inte springer har som måttstock att 1 timme per mil är helt okej - sen tror de i och för sig att man kan hålla det tempot i 12 timmar....
Tildo: Jag lovar att fråga dig något smart någongång.
Ingmarie: Du har rätt - viss jämför man sig och kollar av sin löparstatus mot den andra. Tur att jag har andra kvaliteter och inte bara är en löpare :)
Medeldist: Det är för att det är absolut svårast att relatera till 1500 meter. Finns inga siffror som popppar upp i huvudet liksom. Och dt är väl tur att inte alla springer marathon - tänk vad trångt det skulle bli! :)
Snorkis: hihi - jag har till och med fått frågan "Hur lång är tjejmilen" som om den skulle vara kortare på något sätt.
Anna: KAnske ursäktar man sig för att man tror att personen som frågar har en annan förväntning på en än vad man kan leverera!
Askan: Det är väl det som är grejen med ultra - att få släppa på tidskraven och lägga till annat.
De flesta frågar hur länge jag sprang. Sedan kommer diskussionen igång om intervall, långpass osv. Varför träning...
Det kanske är som när man är gravid. Plöstligt är alla gravida. Alltså, om man tänker på något, så märker man också av det. Exempel igen: Det där med bjälken i ens eget öga, som man inte ser (men borde känna av) och flisan hos grannen, som man ser.
:-D
Lycka till med dina pass. Det är jätteroligt att se hur det går framåt för dig. Sprang själv 54 minuter igår, ett "långpass" för mig, som ska komma igång igen.
Ja, vad underbart det skulle vara om någon frågade MIG hur LÅNGT jag sprang? Ja, ta t.ex idag lördag.
/Kalle.
Gillar Snorkis kommentar om att folk undrar hur lång en mara är. För oss löpare är ju det lika dumt som att fråga hur lång en mil är!
Annars har nog mina polare slutat fråga om sträcka eller tid. Någon sa precis efter 12-timmars, "jaså har du varit ute och joggat nu igen!"
Agatha: Klart man vill jämföra sig när man tränar samma sak, kategorisera in varandra i olika "klasser". Kul att du följer utvecklingen här - jag hakar ju på än det ena tokeriet än den andra galenskapen ;)
Kalle: HUR långt sprang du igår??? Jag är jättenyfiken!
SnabbaFötter: Att säga ordet jogga i samma mening som ditt namn är en förolämpning - du är på tok för snabb för det! :D
Hehe, på tal om jogging - när jag sprang Vällingby marathon i mars, i vad jag tyckte perfekt temperatur; några + grader, och kom ifatt en gubbe konstaterade jag "det här är ju perfekt väder att jogga i". Gubben kollade lite surt på mig och sa "jogga, jaha, så det är det du gör". Sen tror jag han spurtade iväg; antagligen tyckte han inte att det var ok att kalla den farten "att jogga". Men bra om jag kunde hjälpa honom få upp lite fart igen genom att göra honom sur.
Haha - alla knep är bra utom de dåliga :)
Vad gör en stackars BLOGGLÖS, självgod,skrytsam, supernöjd mm. ha ha:-)löpare som inte annat vill än att skrika ut att han igår sprang 81,2 km.!!? , och som du vet INTE är en man av stora ord privat.
JO, han fräck nog att haka på det otroligt passande ämnet(hur snabbt?, hur långt?) i troligen Sveriges mest lästa löparblogg med en liten blygsam önskning om en fråga:
Hur LÅÅÅNGT sprang du igår?
TACK för mediautrymmet ;-)
/Kalle.
Heja Kalle! Jag gissade att det var precis vad du gjort! Grattis till en grym prestation!!!
Jag tycker själv det är ganska jobbigt för snabbhetsfrågan är den jag får varje gång jag berättar hur långt jag sprungit. Känns så jobbigt att behöva berätta att 12 km tagit en och en halv timme när personen inte förstår att man inte springer på max när man springer länge, eller ens träningsbakgrund eller förutsättningar, det enda folk verar gå efter är "man ska springa en mil på en timme, helst lite snabbare". Som om det inte är en prestation att ha sprungit sträckan (till skillnad från personen som frågar, som oftast inte tränar alls).
Själv har jag en kompis som just börjat springa och jag försöker varaväldigt noga med att berömma hennes sträckor och aldrig fråga tider. Hoppas det sprider sig till resten av världen snart :)
Määä det första man ser är; Henrik 4:18:57 Mia 3:52:45.
Målsättningar för 2009Kontinuerligt köra tusingar. (kvarstår från 2008...)
Milen på 45 minuter
Halvmaraton på 1:45.00
Sthlm Marathon 3:45 / Berlin Marathon 3:39.
I min ultradebut placerade jag mig på Top 20 listan för 6-timmars genom åren!
Hur många löpare springer utan klocka? tiden är superviktig.
Susanna: Helt rätt! Särskilt de som är nybörjare måste få känna att de är bra trots att inte milen går på timmen. Sen är det ju en måttstock att kunna ta milen på en timme när man tränat ett bra tag - men det fungerar ju inte om man ska springa 12 timmar, eller 24 timmar (för oss vanliga motionärer)
Anonym: :) :) :) Det är ju jag det. Så fort vi skulle sätta våra mål i klubben åkte ju tiderna fram. Nästa år ska jag ha helt andra mål - får väl börja klura på något skoj redan nu ;)
Skicka en kommentar