Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

söndag 7 december 2008

Förnuft och känsla

Idag hade jag varken eller.

Trött och seg, trots en nykter 30-årsfest, tog jag mig till TSM. Min tanke var att haka på 3:45-gruppen idag. Fast det är ju inte tanken som räknas - det är handlingen. Både förnuftet och känslan måste jag ha tappat på vägen. Anslöt mig och min stela rumpmuskel till 3:30-gänget. Medelhård distans. 11 kilometer. Fart: 5:10. Det brukar jag ju greja.

Klarade uppvärmningen.

Klarade första kilometern!

Klarade mig tills klockan visade 9,56 km.

Cementklump på. Tvärstopp. Inte ont - men svag!

Slöjoggade och skickade arga tankar till min icke fungerande hjärna. Gick de sista 500 metrarna.

Var tyst.

Var dum.

Var trött.

Cyklade hem. Gjorde de sista löpskolningsövningarna utanför huset, stretchade och sitter nu här med ömmande skinka. Strålandes ner i baksida lår. Fast med samtliga kryss i Nix utmaning. Yey.

Övertränad?

Dum?

Inte tillräckligt naprapatpimpad?

Ovilad?

Jag har haft precis samma känningar förut. Jag grejar det med mindre löpning i veckan och naprapatbesök imorgon. Men Militärträningen vägrar jag att hoppa över. Aldrig. Över min döda rumpmuskel!

**********************************

7 kommentarer:

Magdalena sa...

Vad är det för fel på muskeln egentligen? HAr du haft en bristning eller inflammation?
Tag väl hand om kropepn Mia!

Helena sa...

Älskade lilla Mia, var inte dum nu! Tänk om du missar orienteringen på lördag ;) Ska vi sitta och sura tillsammans? Jag är så arg på mitt knä! Ta hand om dig vännen! Kram!!!

Anonym sa...

Du dum?! Nehej då, bara envis och kanske en aning dumdristig. ;-)
Rumpor är inte att leka med, så se till att skämma bort den lite. Naprapater gillar den säkert till exempel. Förhoppningsvis så mycket att den låter dig att bubba Bruno även kommande vecka.

Löparfantasten sa...

Åh skit rumpor!!!!!!!!!!!!
Jag är tveksam till att delta på träningen imorgon. VILL så gärna för det ska ju bli blött har Bruno utlovat. Men får se om förnuften eller dumdristigheten segrar. Ska provjogga lite i natt på jobbet...
Ha det så gott. Kram

MarathonMia sa...

Jaaaa - jag är dumdristig. Förmodligen en inflammation. Ingen bristning - har haft precis likadant förut, ska se till att det blir bra och INTE springa för snabbt...

Självklart ska jag bära runt på Bruno nästa vecka också. Om han vågar komma tillbaka :-)

Nu är det lite extra stretch och rehab som väntar...

Karin sa...

Var snäll mot dig och rumpan, jag tror på att det här löser sig! Helst å det snaraste =)

Anonym sa...

En svart dag för Linnéa, Helena drabbas av löparknä och vännen Mia av akillesrumpa. Nä, nu känner jag mig nere, för jag är så självisk att jag vil se er på alla träningar ju!!!!!!! Fast jag vet att du snart blir bra om du lovar att vila lite extra:-) Promise??!!!

P&K Exet