Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

tisdag 22 december 2009

Tid till eftertanke

Det är så fantastiskt vackert ute med all snö så att det gör ont i hjärtat.

Jag blir så glad, lycklig och tacksam över allt i livet. Det är fullt möjligt att känna harmoni och inte stressa upp sig trots juletid. När jag satt på tunnelbanan i morse och tåget kom upp ur berget och ut på fältet vid Ursvik slog landskapet emot mig med full kraft. Jag vill bara snöra på mig löparskorna, klä mig varmt och springa långt, långt, långt. Låta tankar och känslor virvla fritt. Känna tacksamhet för en kropp som fungerar, ben som vill springa och energi som spirar. Det är inte alla som har det så. Om jag kunde skulle jag dela med mig av det hela till pappas fru som kämpar mot sin sjukdom. Jag är glad för alla människor jag mött, över alla jag kommer att träffa, jag är tacksam för den harmoni jag känner och för alla berikande möten jag upplevt. Jag är tacksam för att jag har hittat löpningen och överlycklig över att få vara en del av GAX Trans Scania.

Är det möjligt att få löpareufori bara genom att tänka på det?

13 kommentarer:

Ulrika sa...

Ja då - visst är det det! Dessutom är väl att tänka på hur tacksamma vi är över saker och ting kanske det mest konstruktiva vi kan göra för att känna oss lyckliga.

Staffan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Staffan sa...

Instämmer - visst är det så!!! För min del är det jättelätt - bara att visualisera mina två målgångar hittills i Stockholm Marathon och vips - ett leende på läpparna

Jag brukar fråga mina barn vad det bästa varit under deras dag för att de ska somna med positiva tankar. På samma sätt brukar jag somna med positiva löparbilder visualiserade. Förmodligen är man väl inte riktigt klok!

Magdalena sa...

Visst är det så! Genom att tänka på alla som inte kan springa kan man få extra kraft! Fint skrivet Mia! God jul!

Åsa sa...

Fint inlägg och God Jul!

Löpning & Livet sa...

Ja uppenbarligen är det möjligt ;)

Ta hand om den här känslan nu och plocka fram i stunder då det känns lite svårare! (typ när man är på sitt deppigaste tyckasyndommig humör)

Carina sa...

Bra att stanna till ibland och tänka på de som inte är lika lyckligt lottade som vi! Vilket är ganska många.

Unknown sa...

Otroligt fint skrivet!

Ingmarie sa...

Absolut! Underbart skrivet! TACK för att du delade med dig! :-)

funrun sa...

<3

Jossan sa...

Härliga Mia!

Nu blev hela jag fylld med glädje!

Marre sa...

Klocka, vackra ord. Sann julefrid och kärlek. God jul, superwoman!

Miranda sa...

Jag håller verkligen med dig, och jag känner ofta tacksamhet just för att jag kan springa, och att jag har en kropp som gör det jag ber den om. Tyvärr har inte alla det som sagt! :(