Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

fredag 26 februari 2010

Kan du hjälpa mig att orka med mitt marathon?

Frågan fick jag från Cia för 1½ år sedan. Hennes marathon var att genomgå en strålknivsoperation av sin hjärntumör hon fått till följd av lungcancer.

Vi pratade mycket den sommaren. Om vikten av att orka, att äta näringsrik mat som ger energi, att både studera vetenskap och ha tro på det övermäktiga. Om att kämpa. Och hoppas.

Och hoppas gör man när det handlar om sjukdomar. Cia klarade operationen, delade in vägen dit i olika delar och kämpade med sitt marathon. Cancer är en elak sjukdom som inte låter någon i dess närhet vara oberörd. Fler tumörer tog senare fäste i huvudet. Nytt marathon - ny fight. Ny strålkniv. Cellgiftsbehandling. Helhjärnsstrålning.

På nyårsafton dedikerade jag Nyårsloppet till Cia. Energin räckte inte hela vägen. Den 14 januari tog Cia sitt sista andetag, bara 50 år gammal. Hon såg så vackert fridfull ut. Idag begraver vi henne. Jag ska lägga en ros med nummerlappen från loppet på kistan. Mina tankar och min energi går nu till hennes barn Emma och Daniel, samt till min far.

19 kommentarer:

K3n sa...

Cancer är ett otyg och 50år alldeles för tidigt att lämna denna värld. Det får en att få andra perspektiv på tillvaron. Hoppas det blir en bra begravning.

Daniel sa...

Vad fint skrivet!
Förbannade sjukdomar, har svårt att se meningen med dem, känns bara orättvist.
Beklagar förlusten, hoppas ni får en fin begravning.

Fitnesscoachen sa...

Jag beklagar sorgen, verkligen. Skickar min energi till dig då, för att orka stödja de omkring dig.

Träningsglädje sa...

många värmande kramar till er!

mina sa...

Vacker skrivet. Beklagar sorgen. Ibland är livet fruktansvärt orättvist. Kram

Taina sa...

Skitsjukdom!

Otroligt fint skrivet!

Anna (Orka mera) sa...

Fint skrivet Mia, skickar mina varmaste cyberkramar!

Andréa sa...

Och så började jag gråta igen.. Men så fint ändå.

Världen är orättvis. Kramar

Carina sa...

Livet slår verkligen jättehårt ibland. Beklagar sorgen. Skickar en varm stor kram!

Helena sa...

Ja livet är orättvist! Varför varför ska någons liv tas för tidigt? Skickar mååånga styrkekramar till dig, finaste Mia!

Anna sa...

Mycket fina ord. Tack för att du delar med dig. Jag har själv upplevt cancer bland nära och kära. En förbannad sjukdom är det. Mina tankar är hos er.

gullfot sa...

Det var verkligen jättefint skrivet. Jag tvivlar inte på att du varit en sann ängel i Cias liv. Femtio år är alldeles för ungt, det gör ont i själen att läsa och jag skickar dig och familjen mina varmaste tankar.

bureborn sa...

Vackraste orden idag. Och en liten knut av ledsenhet i magen. Och såklart en styrkekram till dig och familjen från mig.

Cilla sa...

Vet hur det är att förlora någon alldeles för tidigt. Så orättvist, både för den som inte får chans att leva hela sitt liv, och för de som blir lämnade kvar i sorg och saknad...
Ta hand om varandra. Kram

Ingmarie sa...

Och jag tänker på dig...Fina Mia.

Magdalena sa...

Många kramar till dig Mia och förstås många tankar till Cias familj... Väldigt fint skrivet, det ger kraft att springa vidrae eller hur?

Camilla sa...

Tack Mia för att du delar med dig av både sorg och glädje. Jag hoppas att begravningen gick bra. Kram till dig!

anneliten sa...

Mycket sorgligt. Och återigen en påminnelse om att ingen av oss vet hur lång tid vi har.

MarathonMia sa...

Tack alla för energin! Ovärderlig.