jag sitter här och är lite skrajsen.
För det mesta brukar jag vara tuff. Jag mörkar mina svaga sidor. Idag ska vi till Karlbergs Militärhögskolas hinderbana och köra pass med Nordic Military Training. Jag har höjdskräck. Inte i flygplan, utan så där någon/några meter ovanför marken. Och så tycker jag att det är lite läbbigt att hoppa ner från saker. Hinderbanan är 500 meter och har 20 hinder. Ett hinder där man klättrar upp i en repstege. Gulp.
Har jag blivit en kärring?
5 kommentarer:
jag var där häromdagen och tyckte hindren var både JÄTTEHÖGA och JÄTTEHÅRDA... Hoppar gärna fallskärm, men tvåmetershinder är asläskiga! Kom knappt över de hindren där man ska hoppa över en bom, krya under en annan, över en tredje osv... :D
Huvva, höjder är skitläskigt, Speciellt stegar, tak och hopptorn. Hela världen börjar snurra. Fast kanske går det att bota/lindra med lite adrenalin?
Aj hjälp vad läskigt. Och kul. Hade gärna hängt på... eller inte.... tur att jag bor långt borta så jag har en undanflykt! Och lite synd, för det hade varit grymt :)
Håller med dig om höjder, allt under tjgugo meter är läskigt. När det är högre så är utgången mer given...
Funrun: Men det brukar tydligen springa runt snygga karlar där... man kan ju jogga dit och stretcha lite...
Cykelmygga: Jo det gör det. Adrenalinet ordnade fokus och lät rädslan vika undan. När vi tävlade så grejade jag höjderna nästan utan problem
Anna: urrk för höjder.Det finns säkert någon militäranläggning eller polisskola i närheten du kan smita in på. Annars har du ju skogen... eller nej förresten - du bor ju i Skåne, vi hade lite svårt att hitta skog där.
Niklas: Eller hur! Det innebär ju att jag hellre väljer döden än att skrapa upp knät eller få blåmärken. Vad konstigt människan fungerar.
Skicka en kommentar