Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

lördag 5 juli 2008

Dags att stanna upp!

Dra ett djupt andetag. Njuta. Vara glad. Glad över det man har.

Vi var på grillparty igår. Där träffade vi våra gamla grannar Hossein och Roksana. När vi berättade att vi skulle springa Ultramarathon från Hornstull till Järna berättar Hossein glatt att han promenerat från Södertälje till Stockholm. Varför undrar vi.

Hossein är från Iran. Han flyr till Sverige undan regimen. 1984 är de drygt 200 personer som vill göra något åt läget. De vill hem igen. Hem till Iran. De vill få bort Khomeni. De samlas i Stockholm för att åka tåg till Södertälje. De ska i protest promenera till Stockholm. Målet är ”Vi ska hem nästa år!” Männen marscherar, Hossein slår på trumma. Det tar en hel natt för dem att gå. Vi undrar lite försynt hur det kan ta så lång tid, men han viftar bort det med att ”Vi kanske stannade och fikade eller nåt”. Nu 24 år senare, är Hossein kvar i Sverige. Detta är hans hem. Jag kan inte ens tänka mig hur svårt det måste vara att fly från sitt land. Att lämna sina föräldrar och syskon och starta på nytt i ett främmande land. Själv fick jag ångest när jag skulle flytta 12 kilometer.

Imorgon ska jag springa samma väg. Fast tvärtom. Och lite längre. Jag behöver inte oroa mig för min framtid vare sig det är Fredrik Reinfeldt eller Mona Sahlin som är statsminister.

Dags att stanna upp. Dags att njuta. Ta vara på nuet och glädjas åt det man har. Jag tänker ägna hela vägen, Hornstull-Järna, till att vara lycklig för nuet.

7 kommentarer:

Anonym sa...

åh, vad fint!
ses i morgon!

Karin sa...

Så tänkvärt. Verkligen! Njut imorgon, tjejen, du är så grym som ska springa ultan. Bara det är värt att vara lycklig över, jag är lycklig över att du får göra det. Och kan göra det! :-)
You go, girl!

Lilla Duktig sa...

Ge mig ett M!
Ge mig ett I!
Ge mig ett A!

Vad blir det?

VÄRLDENS BÄSTA MIA!

Magda Gad sa...

Ja ibland är det skönt att få perspektiv på tillvaron. Och distansperspektiv får du idag! Tänk sen, då kanske maran känns kort ;)

Anonym sa...

Kör håååårt! :)

MarathonMia sa...

Funrun:tack - och vi kom, vi sågs, vi segrade!

Karin: Jag sprang nog några kilometer åt dig idag. Det var grymt!

LillaDuktig: Det hördes ända till Östertälje!!!! Tack för sajberklack.

Magda: Perspektiv var ordet. Idag har jag fått ännu mer perspektiv. Plus lärt mig att det finns djur i skogen. Men jag såg inga...

Berglund: I did! Tackar för pepp.

gullfot sa...

Shit vad fint. Och vid tog vara på nuet med råge, igår var sannerligen en dag att bli nykär i livet på. Kram.