Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

måndag 10 mars 2008

Dilemma för en tävlingsmänniska

Jag gillar att tävla mot och med mig själv (och så brorsan förståss). Nu står jag inför ett dilemma. Ska jag revidera mitt mål? Jag inser att det är helt uppåtväggarna. Eller ska jag låta målet stå kvar och bara flytta fram det i tiden?

Mitt eget mål har varit att springa Maran runt 3:40, eller komma bland de 200 främsta damerna.
Andra målet har varit att klå brorsan, vilket från början var att springa Maran under 4 timmar.

Jag sprang Stockholm Marathon 2005 på 3:53, och kunde förmodligen sprungit något snabbare. Men jag är långt ifrån samma form som då. Mina kilometertider är mer trivseltider än snabba kilometrar. Har lagt in mina tider på omvandlare som indikerar vilken marathontid man bör ha - jag ligger på 4:04 - 4:05 i dagsläget. Hur ska jag klara av att förbättra mig 25 minuter på 12 veckor?

Alternativ
1. Träna kvalitet som en galning och förbättra mina tider - hålla kvar mitt personliga mål i år
2. Träna kvalitet och kolla vad jag gör för tid på Kungsholmen Halvmarathon för att sedan revidera målet.
3. Träna kvalitet, låsa in tävlingsinstinkten i en byrålåda och bara klå brorsan och vara nöjd
4. Klå brorsan och satsa på en tid runt 3:40 nästa år - besviken och grinig.
5. Lägga ner helt och hållet. Löpning är inget för mig.

Det kommer en tung träningsperiod nu - men jag tror i alla fall att jag klarar den inledande delen - vila.

6 kommentarer:

Karin sa...

Jag röstar på alternativ nr. 2 eller nr.3. Svårt det här! Du är ju grymt snabb, men visst blir det roligare med ett mål man kan nå, än ett då man göra superbra men ändå inte blir nöjd?
Jag hejar på dig!

MarathonMia sa...

Tackar! Det sura är att jag sprungit snabbare - och inser först nu att det är en färskvara... men det går ju som sagt att sikta på 3:39 nästa år om inte annat.

Karin sa...

Vilken härlig blogg :-)Jag tycker att du är en jätteduktig tjej! Heja!
Håller med Nike; träna kvalitet och se vart du hamnar (och slå brorsan)är ett bra mål. Med tanke på att du verkar vara tävlingsmänniska som jag så avråder jag bestämt från alternativ 4 och 5. De funkar inte ;-) Lycka till!!

MarathonMia sa...

hehehe Karin: Du har nog rätt! Det var i ett svagt ögonblick jag tänkte tanken...

Anonym sa...

Är det ett alternativ att springa en mara senare i år på 3.40 eller är det just Sthlm Marathon målet gäller?

MarathonMia sa...

hmmmm - jag vet inte riktigt - jag tror att en mara per år räcker (tills jag ska springa NY Marathon, för det bara MÅSTE jag nån gång). Så OM jag reviderar, så blir det 3:39 nästa år :-)