Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

onsdag 15 december 2010

Men för-i-helvet Morsan! Det går att hälsa normalt också!!!

...sade Alex till mig i mataffären igår. Och ja - jag kan erkänna att der var lite overkill att slänga sig ner i en perfekt planka när Nordic Militarys instruktör Johan dök upp där."Han är en vanlig människa!" jaja

Van att se morsan in action men även den hårdaste kan tröttna. Foto: privat

Jag fick skämmas lite sen, men gjorde givetvis bot på en gång. Straffsprang (bonus) till Zinken med Coach Ken, körde sedan långa intervaller enligt följande:

6 minuter (1,3km) 45 sek vila
4 minuter, 45 sek vila
2 minuter, 45 sek vila

gånger tre.

Vi värmde upp ner mot Thaibåten vid Hammarbykanalen och körde våra intervaller där på den flacka kajen. Mina nya, cerisefärgade Icebugs greppade bra och jag satte av i den första intervallen mot Danvikstull. Där vände vi för att göra de andra, kortare intervallerna tillbaka. Målet var att komma förbi Thaibåten. Det var länge sedan jag körde intervaller hårt själv så jag fokuserade på att ta i, ansträngningsnivån var hög och jag hade blodsmak i munnen efter det andra setet.

Snabbt tänkte jag att jag kunde pejsa någon som kört lite långsammare än jag själv, men hann under setvilan faktiskt komma på bättre tankar. Jag var inte instruktör för dagen. Jag var där för min egen skull. Det handlade om 12 minuter till. Stå kvar och frysa? Nej tack. Jag lovade mig själv att göra så gott jag kunde i den tredje 6-minutersintervallen och tillåta mig att ta det lugnare tillbaka. Sen tänkte jag att jag kör 4-minutaren så bra som möjligt och tillät mig sen att ta det lugnt på den sista 2-minutaren. På så sätt flyttade jag fokus och genomförde min tredje intervall rätt bra. Med tanke på väglag, starka vindar och hög luftfuktig kall kyla så är jag supernöjd med min insats.

Takt på intervallerna blev 4:34 / 4:39 / 4:50. Hade tyvärr inget pulsband eftersom jag har ett ilsket skavsår från det i söndags (glömde vaselin...). Jag kan tänka mig att hjärtat pumpade rejält när jag fick blodsmaken i munnen. Coachen har lovat ett maxpulstest - jag bävar!

Vi körde lite skön avslutning med styrkeövningar för bålen, burpees och benböj.

9 kommentarer:

Mia sa...

Det är så himla skönt att läsa att andra sliter när jag ligger hemma och är sjuk och förbannad som ett åskmoln! På att jag är sjukt alltså.

Fröken Strävan sa...

Oooo, verkar som ett kul mördarpass! Måste testa :)

mary-funrun sa...

åh, blir sjukt sugen på att intervalla lite också - faktiskt! =)

Josefine sa...

Vilken fin artikel om dig i RW. Kul!

Ingmarie sa...

Tjusigt Mia! Och i morgon ska jag läsa om dig! :-) På tåget till Skåneland.

anneliten sa...

Tänk att jag kan bli sugen på intervaller - när jag vet att inga sådana är planerade denna vecka. Bra jobbat där Mia!

Och forsätt göra avkomman förlägen - det är så det ska vara i den åldern. Så att de flyttar och fixar ett eget liv ;-) Fasst det både vill och inte vill man ju.

Unknown sa...

Härligt med en till förälder som i mellan åt sprallar loss med sina barn. Det är härligt att vara lite crazy i mellanmjölkens land=)

Peace Love och Löparskor!

MarathonMia sa...

Visst låter spyintervaller lockande just när man inte kan eller får. Japp - barnen får stå ut, jag orkar inte vara så strikt och ett fint föredöme alla gånger... ;)

Sara sa...

Lite overkill kanske - men roligt, och då spelar det ingen roll :) Vilket super intervallpass, härligt!