Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

onsdag 2 juni 2010

Pannben del 4.Bestäm dig!

Hitta inte löjliga ursäkter! Lägg energin på saker du kan påverka istället.

Nej jag kunde inte springa för det regnade. Nej, jag kollade på TV istället för jag var så trött. Eva som jag skulle träna med var sjuk...

Bortförklaringar.

Jag kan själv sitta/stå på en fullsmockad tunnelbanan på torsdagar och vara supertrött, knappt orka gå av vid min station på hemvägen. Men har jag bestämt mig för att träna så bygger jag ju varken en stark kropp eller ett tjockt pannben genom att låta bli. Här kickar "Sluta tänka - bara gör" in. Jag har en plan och jag ska fullfölja den. Det är ca 1,5 timmar av mitt liv.

Kicken jag får att dra iväg på träningen är enorm. Jag bygger på min karaktär. När regnet står som spön i backen och de nytvättade kläderna och vita joggingskorna hellre vill vara inomhus... ja, då åker allt på, och jag ut i spåret. Planerad träning blir av. Och träning som blir av bygger en stark kropp. Och pannben.

Det finns inget bättre än att få kura ihop sig nyduschad med en kopp te i soffan efter en löpning i regnet. För vad gör det om kläderna får hänga dyblöta och torka i duschen. Att knöla in tidningspapper i löparskorna gör att de torkar snabbt. Så varför gå miste om en skön känsla.

Jag kan inte göra något åt en fullsmockad tunnelbana, det är dumt att ödsla energi på vilken typ av väder det är - dessutom kan jag aldrig låta någon annan bygga mitt pannben åt mig.

Hitta inte på dåliga ursäkter för att döva ett smådåligt samvete - det bygger inte pannben. Bestäm dig och genomfört det du bestämt. Lägg energin på att tycka att du gör något bra istället för att tjura på väder och omständigheter.

P.S Nu menar jag normaltrött - är du slutkörd, på väg in i väggen eller sjuk så kör inte! Jag menar de tillfällen då latheten vill ta över och du lätt hittar anledningar att låta bli. Någonstans undermetvetet skickar du små "du-gav-upp" signaler som nallar på pannbenet och får dig att känna dig lite "värdelös eller dålig".

10 kommentarer:

Emliscious sa...

finns aldrig nån gång som folk blir så kreativa som när de kommer till att hitta på undanflykter... tror man bara ska se till att göra det
bestämma sig för det
gör man det i en vecka eller 2 har man snart skapat en rutin man inte kan vara utan!!

farsan sa...

Precis min åsikt!

Alla bortförklaringar i fikarummen på varför personer ifråga inte kommer till träning "trots att de så gärna vill".

Dom blir jävligt sura när jag löser "problemet" åt dem genom att visa på alla träningsmöjligheter som ges under en vecka eller förklarar att benhinnor och knä-problem ofta är överansträngningsrelaterat och övergående.

Vill du inte träna så var åtminstone tyst då!

Lillan sa...

Bra med lite pepp! Det där pannbenet ja. Jag jobbar med att härda mitt. Har gått från marsmallows-mjukt till surdegshårt(mjukt?). Långt kvar till benhårt, men ändå på väg :)

MarathonMia sa...

Emlisciuous: Tänk att använda den kreativiteten till sin träning istället! Massor av skön energi som går åt spillo!

Farsan: Eller hur! Projicera inte över era dåliga samveten på mig för att jag lyckas med min träning!

Lillan: god bit på väg! Vårda surdegen så den får en lite hård yta - tugga inte upp det på en gång! Lycka till!

Kristina sa...

För mig är inte dagen över, förens det "work-is-done"! Efter det kan jag sitta i soffhörnet med ett skön känsla i kroppen, det finns liksom inga alternativ. Jag gör tvärtom, använder träningen som undanflykt för att slippa alla tråkiga måsten som städ och tvätt ;)

Anonym sa...

Tack för påminnelsen. Satt precis i soffan och "kände efter" och höll på att ställa in ett pass. Felfelfel. Tappar lätt bara-göra-mentaliteten vid störningar i rutinen.. och ibland glömmer jag att det bästa sättet att få tillbaka rutinen är att sluta tänka och ge sig ut.

Carina sa...

Tackar för serien av inlägg!! Mycket löparnyttigt att lägga på minnet där.

Speciellt det här sista, att bara göra!! Det funkar superbra för mig. Om jag känner att jag börjar tveka inför ett pass så är det bara att stänga av tankarna, det funkar faktiskt...

Ingmarie sa...

Planering är A och O. Annars blir allting "sen"...Bra skrivet! (Som vanligt. :-) )

Anonym sa...

Tack! Precis vad jag behövde läsa denna underbara sommarmorgon när cykel stod på schemat men vinden slet i björkarna, kanske ska jag vänta till kvällen och se om det mojnar... Så läste jag ditt inlägg från igår och på åkte cykelkläderna och nu är jag så nöjd!! För det är klart att motvind härdar och lite medvind blev det ju allt. :-) TACK! /Ingrid

MarathonMia sa...

grymt av er som tog er i kragen och körde på! Jag ler med hela kroppen!