Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

måndag 9 november 2009

Kort om KUL-helg

kort version från Ultrahelgen

* Grått väder
* Underbar natur, härliga skogar och kanonfin led
* Knä-ras efter 35km (10 km längre än SUM) dag 1
* 40 ultralöpare förgyllde bygden
* Funktionärade dag 2
* Åt skolresemat

Bilder och lång version kommer ikväll. Arbetet prioriteras idag :)

Tjohooo! Jag har vunnit!

11 kommentarer:

gullfot sa...

She did it again, she's number one!! Vinnare på Tre Veckor Raw!

marathonjohan sa...

Låter som att det varit en givande och KUL helg trots knäraset!

Måndagsbarn sa...

Väntar med spänning.

Kalle sa...

Jäv.. knä! Klokt att kliva av!
Hoppas du har haft kul ändå.
Vad innebär skoleresemat? (har glömt vad jag åt på mina skolresor)

Elin sa...

Väntar med spänning att få läsa om hur helgen var :-)

Anonym sa...

Inte roligt med knäras. Själv skulle jag springa min första mil. Peppad till tusen drar jag ut i skogen och....efter tre km trampar jag snett och drar upp en gammal skada. Ilsken linkade jag tillbaka till start och väntade på min vän som givetvis sprang som aldrig förr.

/Karin

Ingmarie sa...

Allt lät kalaskul. Utom det där med knäras...Ser fram emot den LÅNGA versionen av helgen! :-)

Maria sa...

Du är inte värd ett dåligt knä! Hoppas att du kurerar det och kanske hejjar på oss i Münchenbacken i morgon, för springa ska du inte hoppas jag ;o)

bureborn sa...

Nej - inte igen! Förbaskat trist med ditt knä, men av dina korta rader gissar jag att du åtminstone hade trevligt sällskap. Även en ultrahelg utan fullt lika mycket löpning som man tänkt, kan ge massor av positiv energi. Misstänker att du gjorde ett kanonjobb som funktionär dag två!

Anonym sa...

Knäras? Hur allvarligt är det? Är det färdigsprunget? Själv dras jag med ett j-a löparknä. Och alla ska vara roliga och säga saker som att det är väl bra med ett löparknä för en löpare osv. :-(

MarathonMia sa...

Gullfot: Jag är världens lyckligaste - jag lovar! Puss

MJohan: KUL var ordet! Givande var det - och förbannat harmoniskt.

Måndagsbarn: Jag är en tidsoptimist.

Kalle: Håller med och svär på riktigt JÄVLA knä! Skolresemat innehåller alltid fryst paprikablandning... urrk.

Elin: voila!

Karin: Nej vad trist! Så typiskt när du sett fram emot det! Ta hand om vristen och gör ett nytt försök - det kommer att gå vägen!

Ingmarie: Knäont är inte skoj - men jag grejade ju en hel mil längre än SUM :)

Maria: Har fått coachen att köra separat med mig vid sidan av backen... missar inte Linnéaiter ;)

Bureborn: Jag har tonat ner min funktionärsinsats i inlägget då jag missade Torkel och David som fick springa utan vätska i 2 mil :( (fast jag tror att de skulle ha knackat på någon stuga om det knep ordentligt)

Anonym: Mitt knä är pveransträngt och gör ont i terräng. Det onda är en direkt orsak av min stela rumpmuskel som gett en kort hamstrin och en stenhård vad... :( Mitt högerben borde bytas ut och tänjas rejält.

Vad trist med löparknä - men det finns massor av stretchövningar som kan hjälpa dig frisk!