Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

söndag 20 april 2008

Vitsippan ute i backarna står...


...niger och säger att det är snyggt med blommiga skor! (eller var det blåsipporna som i backarna stod?)

Det var ju inte så svårt. Jag levererade 28,02 kilometer till statistiken och bidraget till att förbereda min kropp för Stockholm Maraton.
Jag delade in passet i tre mentala delar för att inte falla platt och kämpa mot mig själv som förra söndagen.

Etapp 1= uppvärmning 6,6 km. Sprang från Ärvinge BP där jag kollat på sonens match. Tog en liten runda på Järvafältet och styrde sedan stegen mot Ursvik.

Etapp 2= Ursviksmilen. Mentalt var detta en runda för sig. Ursvik är backigt och ger bra träning för hjärta och ben. Jag är aldrig särskilt snabb i Ursvik, men eftersom jag var uppvärmd när jag kom fram tog jag första backen i ett språng. Likt en bergs-get klättrade jag de första 500 metrarna och sprang om en snubbe. Det var inte populärt, han kom älgandes efter mig och gav igen genom att springa om mig efter 600 meter. 1-1 i omspringningar. Resten av milen kändes grymt skön. Det var fortfarande blött och sankmark på stora ängen innan jobbiga backen (som är frivillig). Resten av turen genom skogen bjöd på sol mellan trädkronorna och härliga vårdofter. Sprang om en tjej, även nu i uppförsbacke. Benen var rejält trötta efter milen.

Etapp 3= Hem från Ursvik. Det var skönt att komma ut på platt mark igen, det blev som återhämtning för benen. Drev på i skönt tempo och andades lugnt. Sprang via Solna, Pampas, Kristineberg, Rålambshovsparken och ett ärevarv runt Stadshuset för att få mina 28 kilometer.

Jag är grymt nöjd med mig själv. Jag fokuserade på mina tre etapper, att genomföra det jag lovat mig själv och inte bry mig om tiden - det fick ta hur lång tid som helst! Jag hade laddat helt rätt med dagens mat. Av den ömma högerskinkan och stela hamstring kändes inget. Jag återkommer om huruvida stödstrumporna (förlåt - Compressionsstumporna) hjälper för snabbare återhämtning eller ej.
Nu väntar dusch och söndagsmiddag hos mamma.

Längd: 28,02 km
Tid: 2:40:02
Genomsnitt: 5:42/km
Medelpuls: 146 (max 162)
Jag sprang om: 2
Blev omsprungen av: 1



15 kommentarer:

Puma sa...

åh. man kan alltså "lätt" (fast långt) komma till ursvik springandes? kul info! men du... hur kan den där backen efter ängen vara frivillig??

Runners-corner sa...

Grymt!!!
Starkt jobbat och härlig summering av passet.

Karin sa...

Härligt, Mia!
Hoppas nu att förra söndagen är ett svagt minne blott, det här är vad du går för egentligen och du är GRYM!!! Njut nu av söndagsmiddagen hos mamma, det är du värd! Grattis till en kanonrunda, jag applåderar & jublar!
För övrigt har Sz ändrat i programet, inga 14 km på lördag. Ska vi springa en sväng ändå? ;-)

Nike sa...

Wow, 28km långpass med backar? Tjaaa..det kanske man får testa nångång, låter ju hur tufft som helst! Alla långpass på plan mark framöver kommer du ju känna som "a walk in the park"!

MarathonMia sa...

Puma: Efter ängen finns det en träbro - rakt framför den är det en 24o meters backe som lutar typ 90 grader... fast det finns en längre flackare backe som går till vänster - DEN tar jag.

RC: Tackar. Är riktigt nöjd!

Karin: Jag är glad att SZ har ändrat programmet för jag är på resande fot 3 dagar denna vecka, därför springer jag gärna på lördag - men inget hårdpass - mest snackpass.

Nike: Jag var helt enkelt tvungen att dela upp passet mentalt och utmaningsmässigt - skulle nog dö av tristess annars...

Andréa sa...

Grattis! 28km långpass, dessutom med en mil i terräng! :)

MarathonMia sa...

Andréa: Det känns gött. Framförallt när det blev en hel mil terräng mitt i. Känns bättre idag (efter god middagsstek och massor av smågodis)

Berglund sa...

Låter som ett riktigt givande pass inför maran, det kommer gå galant!

MarathonMia sa...

Jag hoppas med all min kraft att det ska gå precis som jag vill. Det vill säga. Snabbt och smärtfritt :-)

Karin sa...

Klart det blir ett snack-pass. Lugnt och fint. Jag kan prata hur länge som helst ;)
Jag flippar snart ur här... :-P

Anonym sa...

nu är jag nyfiken mia, vad tyckte du om strumporna? kör själv med x-socks energizer och tycker de är kanon
/magda

Karin sa...

Riktigt häftig blogg! Och du... jag håller på dig, inte en chans att lillbrosan klår dig! ;-)

MarathonMia sa...

Karin: Bra - blir eftermiddag ok för dig?

Magda: Ska de ha namn också... de är knälånga, vita Nike. såg ut som en Italiensk fotbollsspelare :-) Är det x-socks eller är det de svarta?

Karin: Välkommen! Lillbrorsan har precis deklarerat att han INTE springer i år. Det blir en långdragen utmaning. Jag springer i år och han nästa... den som lever får se!

Anonym sa...

Jo, de har ju det. Namn alltså :) X-socks är ett märke, de gör nästan bara strumpor. Alla deras strumpor är supersköna och deras stödvariant finns i både vitt och svart.
/M

MarathonMia sa...

Jaha, då ska jag köpa mig ett par svarta.