Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

lördag 19 april 2008

Jag ska bara ut och springa...

Äntligen, äntligen, äntligen! Ett av mina mål har varit att få löpningen som en del av mig, en del av min vardag. När jag tränade till maraton för tre år sedan blev det så. Löpningen var en del av mig. Idag tänkte jag att jag skull hälla upp ett glas rött, lyssna på musik och fixa lite hemma…jag ska bara ut och springa först. Där satt den!

En av anledningarna kan ju vara att maraton närmar sig våldsamt snabbt. En annan kan vara glädjen över min Garmin Forerunner 305, jag kan inte med ord uttrycka hur glad och lycklig jag är varje gång Garmin-polarn och jag tar en tur. Alla små mål jag satt upp börjar falla på plats -> bli lite snabbare, få in tusingar i träningen, lyssna på tips, utveckla, testa och justera. Jag vill ha maraton här och nu. Jag vill ha min bror bredvid mig och se om jag kan leverera. Jag vill prestera. Prestera mera. Jag vill, jag vill, jag vill… jag tror att jag exploderar snart.

Fast en liten rädd djävul sitter på min ryggrad och irriterar mig, den viskar ”Kom igen och visa att du klarar 28 kilometer imorgon först…”

Jag ska ta min revansch på 28 kilometer imorgon. Utrustningen är fixad; nytvättade kläder, nyinköpta Compressionsstumpor (Ja, Masse, jag gick på det till slut), nyklippta tånaglar (de som är kvar) och iPoden laddad. Dessutom har jag peppat mig mentalt genom att läsa alla löpar- och träningsbloggar som jag får sån inspiration ifrån.

Nä, nu ska jag ta ett glas vin och se på när min man lagar Thaimat (han fick en thaimatlagningskurs av mig i februari) och drömma om ett par turkosa, blommiga Asics som finns på Runners Store…och nynna på Strömstedts ”Hon har blommor i sitt hår” fast med den egna texten ”Hon har blommiga små skor” Eller varför inte ”Hon har blommor på sina blånaglade tår…”

Längd: 9,02 km
Tid: 48:36min
Genomsnitt: 5:23/km
Medelpuls: 151 (max 165)
Jag sprang om: 1
Blev omsprungen av: 0

5 kommentarer:

Karin sa...

Visst är det underbart när man får till det med träningen?! :-)
Du kommer att ha en bra runda imorgon, jag vet det! Fokusera på den rundan, strunta i förra söndagens runda. Det går upp och ner, som sagt. Även om man bara vill ha uppåtrundor. Du skulle klara en mara här och nu också, men visst är det skönt att vi får träna lite till först ;-)

MarathonMia sa...

En mara? närdå?...bara sex veckor kvar. Hjääääälp.

Jag kommer ta det jättelugnt imorgon. Tiden är inte viktig, bara antalet kilometer...

Maria sa...

Hej Mia!

Ser att det går bra för dig, kul :o) har din bror fått någon plats i maran än? Så att du kan "slå honom" för visst är det det roligaste att slå någon i tävlingar - man har ju inte vinnarskalle för intet ;o)

//Maria

Puma sa...

vilket fantastiskt recept på en lyckad lördagskväll: en löprunda, rödvin och av-någon-annan-men-ändå-hemlagad thaimat. mönstret på de där blommiga asicsdojjorna är bland de galnaste som finns! lycka till på långpasset idag - du fixar det!

MarathonMia sa...

Maria: sant. Min bror är en ruskigt dålig förlorare...men jag kompenserar det med att vara en god vinnare :-)

Puma:Asicsdojjorna är ju hur coola som helst. vill ha. Jag laddar för dagens utmaning. Återkommer med rapport.