Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

söndag 8 februari 2009

Vila, yoga, stretch och soppatorsk

Skål för Andreas och Alcazar!

Stockholm var tämligen grått, disigt och dimmigt igår. Eftersom det var vilodag tog jag tillfället i akt att åka ut på en kompis land. Vi har båda tränat hårt och tänkte köra lite effektiv vila. Vid 5 tillfällen körde vi lite yogaövningar och stretchade. Eftersom jag bara varit på yoga 2 gånger i mitt liv så improviserade jag och bände benen hit och dit tills det stramade i lår och rumpmuskler... Alltid ger det väl något? Lite melodifestival skulle ju lördagen bjuda på också, så vi skålade i lite rosa bubbel eftersom jag hejade på Alcazar (Andreas är granne med mig, vågar liksom inte annat).

Trots detta stramade rumpmuskeln under dagens TSM-pass. Fast det är bra. Det betyder att min dagliga rehabiliteringsträning av baksida lår har gett resultat - så jag är tillbaka med att ha sätesmuskelont som vanligt. Tennisboll och Ipren idag alltså.

Imorse drack jag bara 2 glas juice och kaffe. Missade att dricka vatten. Hade dessutom glömt vätskebältet så jag var illa förberedd för långpasset. Trots detta gick det bra i 15 km - sen tog soppan slut. Efter 13 kilometers löpning körde vi tempoökning (låg någonstans runt 4:45) det kändes bra hela tiden, trots hala partier. Tones skosnöre gick upp, så efter avslutad tempoökning stannade jag med henne för knyt. Då dog jag. Det gick inte att sätta fart på maskinen igen. De sista 3 kilometrarna sprang jag superlångsamt och orkade aldrig ifatt gruppen igen. Det enda jag kunde drömma om var Loka vildäpple. Känslan av rivande kolsyra i halsen. Detta visar ju bara på att jag hade vätskebrist. Ömmande tinningar och ömmande rumpmuskel. Efteråt visade Garmin 19 km med snittfarten 5:18 - helt ok. Medelpulsen låg på 162. Tog mig huttrandes till bilen, körde i ilfart till Prisextra, slängde i mig en morotsjuice och Ramlösa skogshallon - jag var så desperat att jag inte orkade leta upp Lokan... en Burn slank ner också. Passerade fudge och ferraribilar utan att plocka på mig något.

Passade på att storhandla och kassörskan drog streckkoder på tomma flaskor... sedan erbjöd hon mig att komma in i personalrummet och värma mina knallgula, stela fingrar under varmvattenskranen - jag fick nämligen be om hjälp att hala fram VISA-kortet ur plånboken. Jag avböjde, tog mig hem, panikåt en apelsin och stekte ett ägg som jag toksaltade, hoppade sedan ner i ett ångande varmt skumbad... ordningen återställd, kroppstemperatur normal.

En underbar helg är till ända - snart är veckans bästa dag här igen. Måndag.

******************************************

14 kommentarer:

Lena sa...

Jag hatar verkligen, verkligen att frysa. Ditt inlägg fick mig att frysa, vågar knappt tänka på hur jävligt det måste varit.

Lena sa...

Jag hatar verkligen, verkligen att frysa. Ditt inlägg fick mig att frysa, vågar knappt tänka på hur jävligt det måste varit.

MarathonMia sa...

USch - jag får alltid frossa efter långpass - blodet vill inte ut i fingrarna - dessutom var jag ju soppatorsk vilket inte underlättade. Att frysa är pest.

Karin sa...

Soppatorsk och vätskebrist stoppar även den tuffaste. Det är inte kul. Skönt att ordningen är återställd!
Visst är yoga en rätt skön form av träning? Me like! :-)

Snorkfröken S sa...

Hoppas värmen helt har kommit tillbaka nu. Obehagligt att få sån vätskebrist, men bra att få det under träning, så att man kommer ihåg att tillföra vätska o energi på tävling sen.

Bra jobbat i alla fall med 19 km i 5.18 fart!

Magdalena sa...

Det var ju bra jobbat ändå trots vätskebrist. Den där känslan när man dör - då går det inte bara. Lemmarna lyder inte! Fyll nu på ordentligt till nästa pass! Hälsa Andreas! ;o)

MarathonMia sa...

Karin: javisst! Du kanske kan tipsa på övningar!

Snorfröken S: verkligen! Men sånna saker ska ju hända för att man ska lära sig.

Magdalena: Egentligen ville jag gå den sista kilometern, men jag var ute i områden jag inte hittar i och var rädd att komma vilse. Det var mitt lokalsinne som gjorde att jag joggade vidare och såg ryggtavlorna på gruppen långt framme.

Anonym sa...

Aj aj, låter inget vidare med sådan vätskebrist.

Kollade just in NMT:s hemsida och inser att jag nog inte kan organisera mig till Stockholm nästa gång de har prova-på-pass heller :-(

Eva

Fredrika sa...

Men, vad är det för fel på mig??! Det enda jag tänkte var "åååhh vad härligt, landet och yoga och allt det där". Resten har jag visst förträngt...

Hoppas du är varm och go igen :-)

MarathonMia sa...

Eva - det kommer fler prova-på-pass, typ var sjätte vecka - det finns säkert tid till våren!

Fredrika: Det är inget fel på dig, det är RÄTT på dig. Du fokuserade på det bra. Drygt 80% av världens befolkning är problemorienterade, alltså utgår från problem. Du tillhör de övriga 20%. Glädje gumman. Glädje.

MarathonMia sa...

Fredrika: Tänker jag tillbaka på helgen så är det helt klart landet och yoga jag kommer ihåg ;)

Ellinor sa...

Aj då! Soppatorsk är aldrig roligt. När det händer så tycker jag återhämtningen blir sämre så ät massor! Annars är yoga väldigt trevligt, jag kör Ashtanga minst en gång i veckan och har hittat min framtida träning när löpningen inte är möjlig längre.
Spring fint i veckan!

Catti sa...

Gula fingrar,,,usch,,låter som om Tone´s släng av Gula Febern har smittat av sig.

Hoppas du mår bra igen vännen och att du får en härlig dag.

MarathonMia sa...

Ellinor: Yoga är mumma - skön viloträning - men Ashtanga är ju helavancerat!! Jag har fyllt på alla depåer och tar det lugnt i veckan! Tack för omtanken.

Catti: Mina gula fingrar dras jag med efter alla långpass, men igår tog det tid för krampen i blodkärlen att släppa - jag blev nog lite smittad av Tone :)