Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

tisdag 3 februari 2009

Nordic Military Training

Jag får ofta frågor varför jag tränar sånt skit.

Därför tänkte jag berätta vad som ligger bakom mitt beslut, varför jag fortsätter och varför jag rekommenderar det.

Det hela började för några år sedan då jag och min man läste något reportage om Armyträning - hur tufft det var, hur stark man blev och hur lydnad skulle driva en till stordåd. Well...som alla normala människor läste jag detta och tänkte "detta är bara för tuffingar". Det var i samband med att jag löptränat till mitt första marathon, köpt mig en ordentlig cykel, ungarna började bli stora och jag hungrade efter äventyr. Jag satt och drömde om att köra Äventyrssporter. Paddla kanot, springa och cykla. Springa i berg. Cykla i branta backar i Frankrike. Åka på träningsläger och testa nya saker. Hitta nya gränser att tänja. Jag ville bort från gymet, bort från "det instängda och inrutade". Jag ville känna mig fri. Jag ville bli lika tuff på utsidan som på insidan. Jag vill ha skinn på näsan på hela kroppen. Förmodligen har det något med ålderna att göra också. Den där dagen då man inser att man kanske inte kommer att bli tennisstjärna, bäst i slalom eller ta guld i Cykel. Men den insikten gjorde mig bara starkare - Jag kan göra vad jag vill. Jag kan bli precis den jag vill! Begränsningarna sitter i mitt huvud.

Efter att ha kört en riktig "Hitta-Mia-resa" de senaste åren har jag lärt mig att leva NU. Inte skjuta saker framför mig. Det finns inga SEN om det inte finns giltiga skäl till det. Supergulliga Sussie på jobbet visade mig en bild där hennes kusin hade kört Armyträning. Där i hörnet av hemsidan blinkade en liten "Prova På" notis. Sagt och gjort. Jag och Sussie anmälde oss. "Kan min kusin så kan banne mig jag också!" säger Sussie.


Första passet vi var på körde vi totalslut på oss själva. Ankgång, utfallssteg, grodhopp och annan träning jag inte var van vid gav en träningsvärk som höll i sig i flera dagar. Jag fick även leriga kläder. Jag kände mig grymt inspirerad av passet, disciplinen som hålls är uppställningen och genomförandet av övningarna - inga kränkningar - bara peppande. Vi var så olika allihop - några hade bara sprungit en kilometer tidigare, andra var explosiva fotbollsspelare, jag var en seg marathonlöpare. Men vi var alla vanliga människor. Gruppkänslan som infann sig pratar vi fortfarande om jag och Sussie. Det finaste hon varit med om var när två personer i slutet av passet ser att hon har problem med mjölksyra i låren och hjälper henne framåt. Först blir hon buren på ryggen, sedan fick hon support av en hand i ryggen som hjälpte till. Det är kärlek till medmänniskan. Det är inget jävla skit - det är lycka.
Hur man än vänder och vrider på träningsupplägget är det alltid anpassat så att du får ut så mycket som möjligt av det - oavsett om du springer snabbt, långsamt, är stark eller svag, lång, kort, tjock, glad eller ledsen. Alla får plats. Alla får grym träning. Tillsammans flyttar vi våra egna gränser och hjälper våra medtränande att flytta sina. Instruktörerna är duktiga på att läsa av gruppen och se vilken nivå dagens träning ska ligga på. Vi tävlar inte mot någon annan än oss själva. Vi jobbar som en grupp. Känslan är obeskrivbar. Och det ger resultat! Jag har inga som helst problem att masa mig ur sängen strax före 5 på mornarna eftersom känslan efter passet är stark - lycka. Att få träna utomhus så varierat är mumma för själen.

Min tanke var att köra ett camp i höstas och bara satsa på marathon och längre distanser. Som vanligt har jag lite svårt att välja antingen eller - så jag har valt både/och. Sen biter ju alltid smicker på mig, min naprapat sa till mig i december "Oj, vad du har blivit tajt i kroppen sedan du började med Militärträningen!". Jag gick direkt hem och anmälde mig till hela den här terminens camp.

I lördags körde Bruno ett tvåtimmarspass där vi fick ta med oss nära och kära (bloggvänner räknas in här!) Vi fick dela in oss i "De som kände sig starka och de som kände sig superstarka". Här går det alltså att anpassa sig efter dagsform eller allmänform. Ingen blir lämnad utanför, alla är välkomna. Bilderna nedan kommer därifrån.

Nordic Military Training är inte bara för tuffingar - det tar fram tuffingen du har i dig!

Känner du dig sugen på att testa så kör Bruno igen den 15 februari klockan 10.00 från Östermalms IP - Testa! Säg att ni är bloggkompisar med MarathonMia :)

28 kommentarer:

Mayumi sa...

Jag kan ju inget annt än att hålla med dig tjejen!! :) Även om jag nu har fegat ur och inte tränar NMT. Men jag har inte slutat utmana mig!! :)

Magda Gad sa...

tänk att man överhuvudtaget hamnar i ett läge där man behöver försvara sin sport. det tycker jag är fascinerande. vad lägger man för värderingar i kritiken när man ifrågasätter nånting för att det är tufft? att det på nåt sätt skulle vara ofrivilligt i grunden då eller vad?

MarathonMia sa...

Mayumi: Var Sak Har Sin Tid.

Magda: Egentligen handlar det mest om rädsla eller avundsjuka tror jag. Att man kanske själv vill testa något som verkar skrämmande men inte vågar. Eller att man ser att andra människor blir glada av det man håller på med - kan vara allt från att samla frimärken till att träna. De som kritiserar saknar förmodligen passionen över något. Missundsamhet är en lika tråkig egenskap som svartsjuka. Lättare att kalla någon annan för idiot och projicera över sina dåliga sidor kanske.

Magda Gad sa...

ja. eller så tycker de verkligen att man är en idiot?

:)

NiklasN sa...

Frågeställningen om varför kommer sig nog av att NMT saknar tävlingsmoment? springa ett marathon eller åka vasaloppet är mer gripbart, det går ju att jämföra sig med andra medelålders, men att gå ut i skogen 0530 för att bli starkare... skogen finns ju där när det är ljust också...eller gymmet för den delen.
Kör hårt!

MarathonMia sa...

Magda: Då är jag är en glad idiot.

Niklas: Niklas, Niklas, Niklas. Ensamvargar njuter själva i skogen. Det är svårt med gruppdynamik och disciplin om man kör själv. Fast det gäller ju inte dig förstås - du är ju alltid tokfokuserad ;)

Henrik, Uppsala sa...

Härlig text!

NiklasN sa...

Äsch vad du smickrar mig... :)

jag o N'Batha kör minsann gruppdynamiskt ibland! Fast mest knarkar vi kilometer och höjdmeter...

Anonym sa...

Mia, jag hoppas inte att du tolkat mina kommentarer som kritik och att du måste försvara dig inför mig. Jag är på ett sätt nyfiken på att pröva men då jag i vissa avseenden är mentalt känslig (och i några andra iofs mentalt starkt) vill jag också veta vad jag ger mig in på så det inte slutar med ett psykiskt trauma. Sedan finns mig veterligen inte denna träningsform på den ort jag bor så det kan jag ju använda som undanflykt så länge :-) Om dessa prova-på-tillfällen ordnas ofta så kanske jag någon gång lyckas vara i Stockholm samtidigt som det är ett sådant...

Eva

Sara sa...

Gud vad du inspirerar mig! Jag ska kolla om det finns något liknande här i gbg. Man kan ju alltid testa:-).

MarathonMia sa...

Henrik: tack!

Niklas: Äsch!

Eva: Nej - ånej - jag tar inga kommentarer som kritik - jag får gliringar från annat håll - var inte orolig :)och om jag är otydlig eller missförstås så är det ju bara att rätta till! Kör hårt och fortsätt kommentera!

Sara: gå in och kolla på http://lopningolivet.blogspot.com/ Andrea bor i Gbg och tränar Army - men jag tror att det är inomhus :)

bureborn sa...

En liten bekännelse: jag är själv lite skeptisk till NMT. Beror inte på att jag tycker att folk som ger sig på tuff träning är konstiga i huvudet. Tvärtom såklart!
Det är ordet "military" som gör mig beklämd. Jag gillar inte army-romantiserande. Och är inte mycket för disciplin heller, har extremt svårt för skrikande, hetsande, militäriska ledare.
Om NMT präglas av sådana vet jag naturligtvis inte (har ju aldrig provat, spå egentligen har jag ingen rätt att uttala mig.) Men hemsidan ger mig "vibbar" av att det är så - eller i alla fall marknadsförs så.
Däremot tvivlar jag inte på att ni har hur kul - och hur underbart kämpigt- som helst. Din entusiasm och träningsglädje kan få till och med en envis skeptiker att fundera på att besöka huvudstaden för ett litet test... :-)

Hamberg sa...

Åhh har länge varit på väg att testa NMT men inte kommit så långt. Tyvärr är jag i Mora och tränar inför Vasaloppet den helgen :-(

Kista va?? ;-)

Anonym sa...

Bureborn, jag håller med dig, har också svårt för skrikande hetsande ledare. Såg du mitt inlägg i Mias blogg den 2 februari om ArmyFitness kontra NMT? Jag får intrycket av att de funkar något olika. Stämmer mitt intryck så skulle jag föredra NMT framför ArmyFitness.

Eva

bureborn sa...

Eva: Hade missat ditt inpass i förra inlägget. Det är precis sådana där "militära" säljknep som gör mig skeptisk. Men det ser ut som om du har rätt - tonen är lite annorluna på NMT:s hemsida. Och Mia är ju klok, så helt vansinnigt kan det inte vara. ;-)

Anonym sa...

Bureborn: Jag tvivlar inte på att Mia är klok, men jag undrar om jag själv är det som känner mig lockad av bl.a. armhävningar i iskallt vatten och att bli blåslagen efter varje träningspass :-)

Eva

Jenny P sa...

HEEEEJ Mia, guu va kul att du har återuppstått!ha ha eller jag var nog för liten för att komma ihåg hur min "extra storesyster" såg ut;)Ja på min sida händer allt!ha ha och på din blir man träningsinspererad helt klart! Ska på boxning ikväll! Tänkte bli beach 2009!:) Vad gör du nu för tiden?
Kram Jenny (evas jenny)ha ha

Henrik sa...

Precis som vissa andra här är jag lite skeptiskt inställd till militär-diciplin, men det verkar som om det är lite mildare variant av det i NMT. Oavsett vad så verkar det kul att köra. Om det blir ett till pröva-på-tillfälle när jag är hemma ska jag försöka komma dit och prova.

Om du tycket att NMT är kul kanske du även tycket att tävlingen Tough Guy Challange kan vara något för dig? :)
http://www.boston.com/bigpicture/2009/02/tough_guy_challenge_2009.html

staffan sa...

Henrik:

Tack för info om Tough Guy Cahallaneg ser ut att vara ett lopp som skulle pass mig utmärkt.

MarathonMia sa...

Jag tror att det är en väsentlig skillnad på ArmyFitness och Nordic Military Training.

Jag anmälde mig till ett Prova-På-Pass på Armyfitness men hörde ingenting ifrån dem. Min svägerska som däremot pratade med dem blev väldigt illa bemött. Dessutom verkar det som att inställningen där är snygg/stark/vacker gäller. På NMT är alla välkomna, det är en skön mentalitet och instruktöererna är där för att motivera och utmana - och hjälpa dig att våga tänja dina gränser. Bara att hoppa upp på någon annans rygg är jobbigt i början.

Blåslagen är jag för att jag vägrar ta det lugnt, numera har jag skaffat knä- och armbågsskydd :)

Men olika typer av träning passar ju olika typer av människor. Gott att det finns valmöjligheter.

MarathonMia sa...

Jag tror att det är en väsentlig skillnad på ArmyFitness och Nordic Military Training.

Jag anmälde mig till ett Prova-På-Pass på Armyfitness men hörde ingenting ifrån dem. Min svägerska som däremot pratade med dem blev väldigt illa bemött. Dessutom verkar det som att inställningen där är snygg/stark/vacker gäller. På NMT är alla välkomna, det är en skön mentalitet och instruktöererna är där för att motivera och utmana - och hjälpa dig att våga tänja dina gränser. Bara att hoppa upp på någon annans rygg är jobbigt i början.

Blåslagen är jag för att jag vägrar ta det lugnt, numera har jag skaffat knä- och armbågsskydd :)

Men olika typer av träning passar ju olika typer av människor. Gott att det finns valmöjligheter.

MarathonMia sa...

Hamberg: Kista que ;)? Ser du mig på kontoret eller syns det att jag bott där?

Hamberg sa...

Man ser ju på en gång att du är Kistabrud ;-), gick i bror dins klass!

MarathonMia sa...

Hamberg - jasså! Det är honom jag ska klå big time på maran!

Hamberg sa...

Hehe, jag håller ett par tummar då!
Ska testköra NMT på Onsdag 18.00 med en kompis, ska bli spännande ;-)

Annika sa...

Gud vad häftigt! Detta är sjukt inspirerande. Någon gång, när det finns möjlighet där jag bor, vill jag testa detta :) Får eventuellt en liten dos på årets Blogger Boot Camp om jag förstått det rätt. Spännande :)

Sandra sa...

Hade precis gått och lagt mig och läste lite ur din blogg som godnattsaga för mig själv (eller snarare en slags förebyggande godmorgonsaga, så jag kan hoppa ur sängen, in i träningskläderna och dra till det tidiga spinningpasset i morgon bitti), när jag ramlade över det här inlägget. Otroligt dumt. Hur ska jag nu kunna somna? Min kropp vill ut och träna i skogen. Helst hårt, länge och i gott sällskap. Du råkar inte veta om det finns någon liknande förening i Arvikatrakten?

För övrigt vill jag bara säga att din blogg är otroligt inspirerande! Har annars rätt svårt för bloggar, tycker att de lätt blir ett forum för skryt och hävdelse. Men du lyckas berätta om hur himla cool du är och få mig att vilja bli likadan - och att känna att jag faktiskt KAN bli likadan, och jag gissar att det är meningen. TACK, TACK, TACK!

Anonym sa...

Hej! Jag undrar om du vet om det finns i skåne någonstans! Tror det skulle passa mig perfekt! :)