Lunchdejt!

Jag föll nästan pladask, dejten bet mig i kinden, gav mig känslan jag väntat på, två små avbrott som fick pulsen att skena, jag fick använda piska vid ett tillfälle och upptäcka något skönt!

Äntligen! Det känns som jag levt i celibat!

Lunchjoggen med mig själv blev precis så underbar som den ska vara! Trots glas-hala vägar som nästan fick mig på fall höll jag ett jämnt fint tempo. Den iskalla vinden bet mig i kinden och luften var klar och frisk. Men där och då fick jag möta mig själv - låta tankarna löpa fritt - möta känslorna och knacka på själen. Jag lät allt det kaotiska omkring mig fördelas och kategoriseras, letade fram mina små styrkor och dammade av dem. Känslan var omedelbar. Jag är. Efter knappt 8 kilometer får jag syn på en annan löpare, en karl i 55-årsåldern, han ligger drygt hundra meter framför mig och springer i något långsammare tempo. Jag ökar takten. Jag ska förbi. Precis när jag kommer upp jämnsides sneglar jag på honom och försöker med blicken utmana honom. Utan en min hakar han på. Jag ökar mitt tempo från 5:35 till 5:05 och gubben hakar på. Jag hör hur han flåsar mig i nacken och försöker köra om. Jag piskade mig mentalt och tänkte att "Nähe du, kanske ikapp - men inte förbi! Dags att starta årets omspringnings-statistik snyggt!"

I drygt 1,2 kilometer hör jag hur han kämpar bakom mig. Mitt mål var att det sista han skulle se av mig var min ryggtavla med "IF Linnéa Löpning / Sweden" på. Jag skulle inte se hans. Det började bli jobbigt att hålla tempot uppe på de hala vägarna, och den kalla luften rev lite i halsen. Dags att flytta fokus - tänkte på mina nya löparstrumpor och kände hur sköna de var, FALKE kan jag varmt rekommendera. När jag måste vika av bort mot industriområdet släpper han på farten och jag ser hur han pustar ut och springer vidare i långsammare takt. Med ett leende på läpparna och glad som fan, kom jag tillbaka till omklädningsrummet och en varm bastu!

Eftersom det var så bakhalt fick jag springa lugnt, men det som fascinerar mig är mina kilometertider, kolla in det här!
1k= 5:35
2k= 5:34
3k= 5:35
4k= 6:09 - telefonsamtal från bror
5k= 5:34
6k =5:35
7k= 5:28 - får syn på gubben
8k= 5:08 - springer förbi gubben
9k= 5:05 - håller farten
10k = 5:34
11k = 6:13 - telefonsamtal jobbet

Det som fick pulsen att skena var telefonsamtalen, det kostar på att snacka trots att tempot gick ner.

Samtliga tider med undantag av gubb-löp och telefonsamtal håller antingen 5:34 eller 5:35. Nästa gång ska jag hitta asfalt och springa fort. Skitfort - för det här var ju inte läskigt alls!
***********************************************