Tror ni att jag sitter här och visslar?

Då kan jag tala om för er att det gör jag inte! Det går nämligen inte att vissla med stelfrusna kinder. Under kvällens intervallset fastnade det första fejset i ett leende och det andra såg så här sammanbitet ut:


Det är heller inte så lätt att springa vackert med två klossar till ben och en rumpa gjuten i cement. Har ni testat? Jag har ju intensiv träningsvecka och kör 110% på samtliga pass. Eller borde i alla fall.

Tisdag: Långa intervaller med IF Linnéa. 3x2000 meter. Jag var alldeles för glad och sprallig för att kunna fokusera på uppgiften. Det kändes alldeles för lätt att köra intervallerna. Jag var inte trött på slutet och insåg att jag nog fuskat lite... grämde mig lite först, men efter lite sömn fick jag mitt straff. Eller - jag ser det som bonus. För på...

...onsdag var det mjölksyraträning på Nordic Military Training. Vi gick med utfallssteg bort till "Tonys Backe". Där körde vi sedan 10 backintervaller (jag valde de långa) och vilade genom att göra 20 benböj emellan (några fick köra 40). Joggandet tillbaka gjordes med avbrott för upphopp, jägarvila och burpees. Behöver jag säga att till och med Alex hade svårt att resa sig från köksstolen idag?

Hursomhelst.

Jag tyckte inte att det var stentufft (nu visslar jag). Så jag småjoggade på lunchen idag bort mot Tekniska för att möta en av mina adepter för ett gemensamt teknikpass. Åsa och jag körde "Tonys Backe" tre vändor och gick igenom grunderna för rätt andning, teknik i upp och nerförsbacke samt hållning över lag. Jag glömde alldeles bort att fota oss :( för jag var så begeistrad över hennes perfekta hållning redan från början i löpsteget. En naturbegåvning - inget wobblande med höfter eller sprätt med benen som tjejer ofta gör. Vackert. Själv försökte jag vara exotisk och hade klätt mig i fuchsiafärgade kläder. Under lunchen var det 3 minusgrader. Jag sprang hem och fick ihop 9,5 kilometer, vilket kändes skönt för den lilla träningsvärken.


Titta så fint tröja, jacka och pannband passar Icebugsen... Lite färg kan jag väl bjuda på när det brunat till sig i snömodden.

Och så anledningen till det frusna kinderna...

Ikväll körde vi kombinationsintervaller på IF Linnéa. Två set av följande:
5 x 45 sekunder brant backe
1 x 2 km i tävlingsfart (10 km)

Jag trodde att det fortfarande skulle vara runt minus tre, men det visade sig när jag kom hem att det sjunkit till ÅTTA minus. Rå, elak luft fixade is-slingor i mitt hår och stelnade mitt ansikte. Intervallerna var jobbiga men jag kände mig stark och kunde köra på ordentligt på 2 kilometarna. Kändes gött.

Nu har jag fått dispans av Coach Ken att få träna NMT Basic imorgon bitti (står vilodag på schemat) - för det är Håkan som kör - och då brukar det bli promenad och fikarast...

...Eller hur!