Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

måndag 8 december 2008

En helt normal start på veckan?

Idag var det blött värre!
Vilken tur att jag fick köra med denna badmössa!

Dagens utmaning - var tyst. Det är en svår utmaning för mig som pladdrar hela tiden. Jättesvår. Men jag blev tyst när jag fick gasmasken över trynet. Men jag fick inte ha den på mig hela tiden, bara två gånger under passet. Idag fick vi varsin ny kompis... en sten som vi skulle bära med oss hela tiden, antingen över huvudet, rakt framför oss eller mot bröstet. Min Sten var platt och hyffsat lätt. Han hängde med mig och ramlade inte på min skalle en enda gång. Tack för det Stene! Stene var dessutom lite lättare än Bruno att bära runt på, fast sämre på att uppmuntra.

Eftersom passet skulle vara blött valde jag kläder som inte skulle bli för tunga och mina Asics Noosa, tackar Magda Gad för tipset - de är lätta att springa i lera och bäckar med.

Tuffa Bruno hade hittat Sveriges lerigaste led som han tyckte vi skulle köra lugn löpning, brottning och tunnellöpning i. Stene hängde med hela tiden och blev rätt lerig och hal till slut. Eftersom veteranerna fick köra i ena ledet och vi nykomlingar i det andra blev det inget "du-väljer-vem-du-vill-brottas-med" så jag fick snällt ta och bli grisgeggig genom en snabb manöver av Alex. Fast då hade jag lite snällt precis mejat ner Åsa. Favorit-i-repris genom grodhopp och lerlöpning hann vi med innan det var dags att krypa i rör.

Jag har lite problem med trånga utrymmen där jag inte har kontroll, men jag tvekade inte ens. Jag bara kurade ihop mig och kröp i det långa röret medan det iskalla vattnet blötte ner det sista som varit torrt. Som tur var fick vi snabbt hämta vår kära stenar och jogga igång värmen innan det var intervall/tröskel/träsk-löpning i bäcken. Stene vilade vid kanten och jag tjoffade på. Klaffs, klaffs, klaffs. Upp till knäna i gyttja och Peppning från Bruno som drev flocken framåt. Härlig småjogg tillbaka till Östermalms IP med Stene över huvudet, sköna avslutande upphopp och sedan var 75 minuter till ända.

När jag nyduschad (fortfarande med en svag träskdoft...) och med avsköljda träningskläder väl förpackade i säckar, hoppade in i bilen fick jag mess från Naprapaten: sjuk. Ajdå. Nu ignorerar jag alla tips, hemkurer, bassningar och kör min Voltarenkur. I alla fall idag och imorgon.

***********************************

12 kommentarer:

Andréa sa...

Aj då, hoppas det hjälper med voltaren då.. Och vilken tur att du hade stene med dig, han verkar vara en bra träningskompis (förutom bsristen på peppande då) :D

Lilla Duktig sa...

Äsch! Sådär startar jag VARJE morgon. Lera upp till knävecken? Pffft!
Kom igen när du har den upp till midjan - tunnis!

(och ja, nu får du skämta om min längd om du vill)

MarathonMia sa...

Andréa: Jag peppade i alla fall Stene...

LillaDuktig: Vet du vad det är som sticker upp i vårmullen och är gult och spretigt?

(nej inte Tussilago...)

Lilla Duktig sa...

Moaahahaaahaaa.
Gör narr av min hårfärg. GÖR DET!

Tänk på att när revolutionen kommer så är det sådana som du som vi tvångsfärgar håret på först - ROSA!

MarathonMia sa...

Kvidevitt

Magda Gad: sa...

härligt! :-D och kul att du får användning av dina nooosa

antar att du har full koll på stretchgrejer, men tänkte för säkerhets skull kolla om du gör rumpstrethcen där man liksom böjer upp det ben vars rumphalva gör ont och liksom lägger sig på det? kanon för stela rumpor! brukar hjälpa när det strålar och har sig.

Karin sa...

Alltså, det borde vara förbjudet för nappisar att vara sjuka när man bäst behöver dom...
Kan du inte ta med Stene på julfesten på lördag? Han verkar behöva lite uppmuntran så han kan peppa dig fortsättningsvis ;)

S och M sa...

Det låter väldigt roligt med den där träningen. Vad är det egentligen? Military training...? Var bor du? Kämpa på :)

Fredrika sa...

Kanske inte en normal start på veckan, men säkert en av de bättre. Alldeles särskilt om man heter MarathonMia och är Superwoman. Allvarligt talat, det är ju sånt vi fantiserar om att superhjältar gör till frukost, typ - och du GÖR det! Hur coolt är inte det! :-)

bureborn sa...

*skrattar så jag inte ens kan hålla koll tangeneterna*

bureborn sa...

Åt ditt underbara inlägg alltså. Inte år din rumpa. Fy för den! ge den rehab till den tiger. Buss på!

MarathonMia sa...

Magda: Jag tänjer och böjer, vinklar och har mig, det börjar bli bättre. Problemet är när jag tränar i grupp eller med TSM - det finns inga bra midjehöga ställningar att slänga upp benet på, eller torra platser att sitta ner och bre ut sig på - så stretchen görs hemma, alldeles för långt efter passet.

Karin: Eller hur! I'm in neeeeed. Jag lämnade snällt tillbaka Stene där han hör hemma (fina rabatten på ÖIP). Träskdoften kan jag däremot ta med mig ;-)

S och M: Välkommen hit! Jag bor i Stockholm och kör Nordic Military Training på Östermalms IP.

Fredrika: Tack - då raderar jag genast "40-årskris" ur möjliga skäl till varför jag är där 6:15 - jag är ju bara hjälte... ;-)

Bureborn: My pleasure! :-) Rumpan skrattar mig i ansiktet i alla fall.