Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

onsdag 10 december 2008

Vilken underbar krock-kudde!

Här kör man i diket och blir upplyft direkt!


Det är bara att borsta av sig, torka tårarna och blicka framåt. Jag har ju ett mål. Jag vet ju hur jag ska ta mig dit. Igår stod det bara en lyktstolpe ivägen.


Tack härliga bloggläsare för pepp och tips. Tack för att jag fick landa mjukt och resa mig utan yrsel. Jag lyssnar, tar åt mig och analyserar. Under tiden fördriver jag tiden med träning ;-) och fokuserar på att ta mig till.


För det är bättre att vara på väg till någonting än från något. Det är inte min stil att stanna i bitterhet, sura och deppa ihop. Mot målet - mot glädjen och spontaniteten!

3 kommentarer:

Anne-Li sa...

Livets hemlighet - Allt kommer att bli bra.

Den har jag som bakgrundstext på datorn...den har hållt mig uppe många gånger. Jag håller på dig tjejjen.

Det blir bra, det blir det.
KRAM // Anne-Li
ps Jävla bra kämpat idag..igen !!

MarathonMia sa...

Anne-Li! Tackar - det ska jag komma ihåg!

Magdalena sa...

Heja Mia! Du gör ju helt rätt - stannar upp, skådar mot målet, reviderar, ser vad du får ut av all din möda, tänker efter och fortsätter! Så dka det vara. Du är oförmögen till bitterhet! Du inspirerar!