Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

fredag 12 juni 2009

SuperWoman goes Human. And back again.

Vad heter SuperWomans mänskliga gestalt?

I en hel vecka efter marathon gicka jag glatt omkring och trodde att post-marathon-deppen inte skulle komma. Så kom den. I lördags, och sög sig hårt fast. Fick en ljusglimt av nmt-träningen på måndagen. Led mest under 5 kilometers löpning i Amsterdam. Får en ny ljusglimt via sms från Evelina som delar med sig av sin coola comeback. Kom tillbaka till Stockholm för att mötas av kaos och överarbete på jobbet, sur tonårsdotter och flygplanssvullna ben. Ser till att spe på mitt dåliga humör genom att komma försent 25 minuter till ett Ultramöte. Hela jag kokar. Jag är inte van att vara arg. Inte alls. Efter att ha skällt ut alla bilister och fotgängare på min väg hem igår (inne i bilen så ingen hörde förstås, förutom Kattis som jag hade i telefonen....) så kändes det lite bättre. När jag sedan rullade fram vid Kungsholms Strand var jag tvungen att skratta. Hur sur får man bli egentligen? Och hur mycket energi ville jag egentligen lägga på att vara grinig?

Bästa medicinen - träning.

Eftersom jag var sen påbörjade jag mitt ombyte redan i bilen uppe vid S:t Eriksgatan. Smyckena åkte av, knäppte upp min väst och mina kostymbrallor - hakade till och med upp bh:n för att spara tid. Samlade håret i en hästsvans. Parkerade utanför porten, kutade in med datorn under ena armen, hållandes i byxorna som höll på att glida ner med den andra. In och slängde på mig löparkläder och tackade min löpargud för att Garmin och pulsbandet låg framme. På mindre än 2 minuter var jag tillbaka i bilen och på väg till Zinken.

Hann sammanfatta lite Ultraadministration kring Trollhättans 12-timmars för att sedan ta den där tredje joggen efter maran. Och vet ni - det var precis så ljuvlig som löprundor ska vara! I sakta gemak sprang jag runt Årstaviken med Rebecca, Ingrid, Stephan och den nya söta tjejen (Maria?) och lade en hel mil till min tunna junistatistik.

Men imorgon - då är jag SuperWoman fullt ut igen. Då ska jag lägga till minst 68 km och så mycket Ultrakänslor så pluskontot är översmockat.

Nu sitter jag här och funderar på vad SuperWoman heter i sin mänskliga gestalt. Claire Kent...heheh?

12 kommentarer:

marathonjohan sa...

Vem har det inte lite tunt i junistatistiken än så länge. Även mitt tredje pass blev underbart! 13 km fin långsam löpning!
Kul och 'målande' skrivet förresten. Hoppas nu att Jättelångt blir Jätteskönt!

Micke sa...

Serienörd som jag är kan jag säga att hon har inte ett alter ego utan flera i och med att det har funnits flera Super Woman. Serier och kontinuitet är inte helt bästa vänner.

Susanna sa...

Åh så skönt att det har vänt! Sucess!

Andréa sa...

men lite skönt att hör att du också är mänsklig ibland :)

LÖpning är alltid bästa medicinen, så är det bara!

Marre sa...

Härligt härligt! Lycka till Superwoman!

Lilla Duktig sa...

SuperWoman i sin mänskliga gestalt = Mia

Anonym sa...

Upplagd som en straffspark!
Ändå fick du vänta tills 6:e kommentaren innan det förväntade(givna) svaret kom ;-)
/kalle.
Ps.LYCKA TILL på Lördag!!!Ds.

Anonym sa...

Superwoman heter nog Superwoman till vardags också tror jag, det är ju där superkrafterna behövs!

Däremot vet jag att den söta tjejen du refererar till heter Linnéa (passande)och Maria är tjejn som sprang med mig:-)

puss T

Snorkfröken S sa...

Åtminstone verkade du inte grinig alls när jag träffade dig; du gav mest inspiration till att jag verkligen vill testa Trollis ultran!

Härligt att ni fick ett bra pass sen också, var ju så fin kväll igår! Lycka till i morrn!

Fredrika sa...

Hahahahaha! Du får träna på det där ombytet i bilen tror jag. Det är ju så ont om telefonkiosker nuförtiden.

coyntha sa...

Lycka till imorgon!
Kram

pyret sa...

Låter underbart! Lycka till imorgon när du kör Jättelångt!