Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

onsdag 11 mars 2009

Same Same - but oh so different!

Med bara några dagars mellanrum!



Utanför hotellet / på min innergård



Löpväg förra veckan / löpväg igår

Kläder efter väder - men lika glada löpare



Naturupplevelser på löprundan


Bilder i farten om än något suddigt.


Alltid glad efter träning, men gladast när Löparvännerna kramar om en! Här med Karin.
Borta bra men hemma snö.
Borta bra men hemma med IF Linnéa.
Kärlek.

***************************************************

11 kommentarer:

Lilla Duktig sa...

Du ler ju jämt!

Fantastiskt.

jogga99 sa...

Tur att du älskar snö då!

Är inte träningsläger - dessutom i strålande sol - och dubbla pass en form av fusk, typ höghöjdshus, när man bara är motionärer som oss?

Karin sa...

Välkommen hem! Du strålade så det kändes som sommar i närheten av dig ju :-)
Om snöandet fortsätter... kan vi ha pulkarace då?

Sara sa...

Välkommen hem! Inte lätt att komma hem till ett snötäckt Sverige, Brrrr! Se till att få bort den där otäcka snön tills jag kommer till Sthlm nästa vecka.

Fredrika sa...

Vad... gör vi egentligen här?

:-(

MarathonMia sa...

Ja vad gör vi egentligen här? Visst gillar jag snö, men nu börjar till och med MITT tålamod tryta när dottern suckar djupt varenda morgon hon tittar ut genom fönstret - hittar liksom inte fler positiva ord att tillföra... nej Skövde och Södern lockar!

Jag använder fönen flitigt så Stockholm är snöfritt nästa vecka!

Snorkfröken S sa...

Hoppas också på vår - trots ditt fina bildspel, med härliga spring-miner.

Tycker nästan att det är slirigheten som är värst med vädret just nu, man får liksom inget grepp och det är ju stört-omöjligt att köra upp tempot!

MarathonMia sa...

Snorkis: Helt rätt! Så jobbigt att glida omkring och spänna sig!

Magdalena sa...

Snart har vi ju våren och sommaren här....Tänk bara att få springa i kort och tunt - så lätt, i lätt värme med alla dofter och fåglarna kvittrande!

bureborn sa...

Iiii, jag vill inte aka hem!!
Det ar annu mer sommar har i Monte Gordo den har veckan. Nastan alla ligger och jaser pa stranden. Utom jag som sitter och surfar pa NOX.
Men det ar inte alls lika trevligt den har veckan. Mycket farre som sprudlar av positiv energi och loparlycka. Och trangt, trangt pa loppassen. Men barmark - jippie!

Magda Gad sa...

ha, jag visste väl att thailand var en bra idé :-) snart så :-) det bästa är att åka ifrån gråslasket och sen komma hem - och då är det vår!